<p>Softube has developed DSP-card and software for simulation of the sound of old tube amplifiers. The purpose with this thesis is to design a compact amplifier with high power to function together with the DSP-card and build a unit that can replace several other guitar amplifiers. The advantages with that kind of solution could be that it would be cheaper, easier to carry and easier to stor than the real amplifiers. The amplifier that has been designed is of class D type with digital PWM modulator. There is several types of amplifier modules on the market that use analog input signal, but if one of them would be used a D-A converter is needed on the DSP card. The resultate of this thesis is an amplifier with 400 W output power, with 0.4% distorsion on 1 kHz and with 70% of the maximum signal. The report contains of three main blocks. The first block with general information of class D amplifiers, next block with the construction of this amplifier, and the last block with messurements of the amplifier.</p> / <p>Softube har utvecklat DSP-kort och mjukvara för att simulera ljudet från rörförstärkare. Syftet med det här examensarbetet är att konstruera en kompakt förstärkare med hög effekt som ska fungera tillsammans med DSP-kortet för att bilda en enhet som ska kunna ersätta flera olika typer av gitarrförstärkare. Fördelar med en sådan lösning är att den skulle vara lättare att bära, ta mindre plats och bli billigare, än om de riktiga förstärkarna används. Förstärkaren som konstruerats är av klass D-typ med digital modulator. Det finns ett antal olika färdiga moduler som utgår från en analog signal, men eftersom signalen från DSP-kortet kommer i digital form skulle i så fall en separat DA-omvandlare behövas. Resultatet är en förstärkare på ca 400 W, med 0,4% distorsion vid 1 kHz och 70% av maximal signalnivå. Rapporten består av en allmän faktadel där principerna för klass D presenteras, en del som beskriver konstruktionen av just den här förstärkarmodulen, och sist en resultatdel med mätningar.</p>

Softube has developed DSP-card and software for simulation of the sound of old tube amplifiers. The purpose with this thesis is to design a compact amplifier with high power to function together with the DSP-card and build a unit that can replace several other guitar amplifiers. The advantages with that kind of solution could be that it would be cheaper, easier to carry and easier to stor than the real amplifiers. The amplifier that has been designed is of class D type with digital PWM modulator. There is several types of amplifier modules on the market that use analog input signal, but if one of them would be used a D-A converter is needed on the DSP card. The resultate of this thesis is an amplifier with 400 W output power, with 0.4% distorsion on 1 kHz and with 70% of the maximum signal. The report contains of three main blocks. The first block with general information of class D amplifiers, next block with the construction of this amplifier, and the last block with messurements of the amplifier. / Softube har utvecklat DSP-kort och mjukvara för att simulera ljudet från rörförstärkare. Syftet med det här examensarbetet är att konstruera en kompakt förstärkare med hög effekt som ska fungera tillsammans med DSP-kortet för att bilda en enhet som ska kunna ersätta flera olika typer av gitarrförstärkare. Fördelar med en sådan lösning är att den skulle vara lättare att bära, ta mindre plats och bli billigare, än om de riktiga förstärkarna används. Förstärkaren som konstruerats är av klass D-typ med digital modulator. Det finns ett antal olika färdiga moduler som utgår från en analog signal, men eftersom signalen från DSP-kortet kommer i digital form skulle i så fall en separat DA-omvandlare behövas. Resultatet är en förstärkare på ca 400 W, med 0,4% distorsion vid 1 kHz och 70% av maximal signalnivå. Rapporten består av en allmän faktadel där principerna för klass D presenteras, en del som beskriver konstruktionen av just den här förstärkarmodulen, och sist en resultatdel med mätningar.

Min undersökning syftar till att undersöka vilka strategier klassiska musiker använder i läroprocessen av klassiska musikstycken så att det konstnärliga uttrycket får de bästa förutsättningarna, stycket i slutändan känns så säkert som möjligt vid ett framträdande och inlärningsprocessen går så snabbt som möjligt. Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allmänt men också specifikt inom området musik, betydelsen av förkunskaper när vi spelar instrument och lär oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet påverkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar även fyra minnessystem som används i läroprocesser i samband med instudering av musikstycken. Undersökningen består av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av övning, instudering, minnesluckor, framförande med mera. Resultatet visar att de intervjuade har väldigt liknande strategier i läroprocessen och betonar bland annat vikten av självförtroende vid framträdanden, att vara noggrann under inlärningsprocessen samt problematiken att öva in för sent eller göra ändringar i sista stund i musikstycken.

In ”Gå på feeling – att ta det osäkra före det osäkra” guitar player Simon Löfstedt investigates intuitive musical composition with the guitar in focus. Löfstedt describes his previous compositions as detailed and complex. In this project het akes a step away from this, letting himself being ruled by intuition when composing music. He achieves this by using simple, short fragments of music, playing these with a selected group of musicians. A thorough description of the process describes choosing musicians, rehearsals and listening to recordings of these rehearsals. Here Simon outlines the fragments growth from embryos to full compositions during/post rehearsals and how the other musicians affect the final outcome. He also describes setbacks during the process in form of doubt and inner conflict. Simon describes himself being determined in finding a way of mixing different types of guitar techniques and genres while still maintaining a focused artistic approach. He also describes his musical background, which mainly derives from rock’n’roll, and how this has a major influence on the final outcome. Löfstedt’s focus on guitar sound is constantly present and he presents a thorough description of guitars, effects and amplifiers. Here he explains the choices that he makes when putting together his final setup, which is customized for the final musical result. In the final reflection Löfstedt describes his musical journey from past to present and the conclusions that he has made finishing this project. / <p>Repertoar:</p><p>Someday - Simon Löfstedt</p><p>Euphoria State - Simon Löfstedt</p><p>Lightspeed - Simon Löfstedt</p><p>Bells - Simon Löfstedt</p><p>Gold - Simon Löfstedt</p><p>Swan Song - Simon Löfstedt</p><p>Valley - Simon Löfstedt</p><p>Medverkande:</p><p>Ludwig Gustavsson - trumset</p><p>Gabriel Dahl - elbas</p><p>Simon Löfstedt - elgitarr</p>

In this project, Anton Forsberg has arranged and performed music (mainly from the jazz idiom) for a growing ensemble, focusing on the guitar’s role and function in different musical settings and contexts. Arranging and orchestrating the guitar in different ways to explore different ways of featuring it has been a central part of the project. The process of choosing musicians, planning repertoire, arranging, rehearsing as well as a description of the final result of every individual composition finally chosen for the final musical recital is described. The result of the project is described both in terms of arranging and in terms of Anton’s work as guitarist and musical director in the different musical contexts through explanations of different choices of guitars, orchestration, strategies for rehearsal-leading and different difficulties experienced along the course of the project. In the end, Anton concludes that the arranging became the main focus point during the project, rather than the guitar and its different possibilities of sound. He also describes what the realization of the project has taught him within the different parts of it, as well as his thoughts on what to do differently when encountering similar projects in his future music career.

Syftet med detta arbete är att låta olika metoder för låtskrivande växa fram för att sedan kunna sortera ut vilka som är mest fördelaktiga för mig. Begrepp som kreativitet, självkritik, flow och speedwriting har varit centrala för denna typ av process. Metoddelen beskriver loggboksanvändande och olika metoder för lätskrivande. Jag använde mig av gitarr, bas och piano där jag på varje respektive instrument skulle skriva två låtar inom två olika tidsramar. Loggboken fylldes i efter varje pass för att kunna utläsa hur jag skulle gå vidare i arbetet. Resultatet blev sex olika låtar— eller grunder till låtar. Jag upplevde att låtarnas genreval baserades på vilket instrument som användes och de olika färdigheter jag hade på respektive instrument. Tidsbegränsningen gjorde det lättare att ignorera min inre kritiker, och en kombination av de båda verkade vara ett vinnande koncept. Att sätta ord på sådant som jag ibland upplevt i kreativa processer har varit hjälpsamt. Det har skapat en större medvetenhet om vad som kan ske när man skapar något. Det jag i framtiden vill göra är att plocka bort det ouppnåeliga jag upplevt med att skapa och visa mina framtida elever att även de kan skapa musik.

Syftet med föreliggande konstnärliga examensarbete var att analysera och interpretera den kubanska kompositören Leo Brouwers neoromantiska Sonata (1990) för klassisk gitarr. Det utfördes metodiskt genom en musikanalys av storform, sonatform, harmonik, musikaliska citat, dansanta begrepp och sammanställning av en motivkatalog. Studiens resultat indikerar att Brouwer tillämpade sonatform samt inkorporerade citat från Beethoven, Scriabin, Padre Soler och Bernardo Pasquini. Sonaten är komponerad idiomatiskt för gitarr men involverar ändå vissa speltekniska utmaningar för gitarristen. Det har bearbetats genom egna fingersättningar för att på bästa sätt gestalta fraseringar med tillämpning av bland annat karaktär av legato och speltekniska aspekter som campanella. Studien har resulterat i en utvecklad förmåga att tillämpa en äldre musikform för att bära ett modernare tonspråk genom instudering och analys av Leo Brouwers Sonata.

Vilket instrument använder sig låtskrivare av - när de skriver musik? På vilka sätt reflekterar det resultatet? Kan man se en flagrant likhet mellan instrument och låt? Jag har i detta arbete fördjupat mig i om man kan höra skillnad på hur låtskrivandet ter sig beroende på vilket instrument man väljer att skriva på. Jag har aldrig sett mig som en musiker med allenast ett instrument. Jag har således alltid skrivit musik på olika instrument på olika sätt och har därför forskat om man kan höra några skiljaktigheter. Jag har använt mig av piano, gitarr och synthesizer. Jag tyckte att det var lättast att skriva på gitarr eftersom det har jag gjort mest av. Det är lätt att komma på ackordsföljder som man har spelat innan. På piano och synthesizer kommer man på ett ackompanjemang och spelar in i Logic. Därefter loopar man och sedan är det svårt att hitta på något nytt.

Gitarren delar ett problem men andra stränginstrument såsom fiolen – samma ton i samma oktav kan ofta produceras på flera olika ställen på greppbrädan. Gitarrens bandförsedda greppbräda möjliggör även att göra det utan att det behöver vara mer speltekniskt krävande. Å andra sidan innebär det att gitarristen måste fatta beslut om var på greppbrädan en viss ton ska spelas, eller att de medierande redskap, vilka används för att mediera musik, måste förtydliga var på greppbrädan fingrarna ska placeras. Föreliggande studie har genomförts med syfte att belysa vilken kunskap som framstår som viktig för gitarrister och vilken lärarens roll är i YouTube-lektioner. Det gjordes genom en tematisk analys med en sociokulturell ansats. Tre YouTube-gitarrlärares lektioner analyserades och mönster beträffande vilka medierande redskap de använde sig av hittades och delades in i temana musikteoretiska begrepp, orientering på greppbrädan, tekniska färdigheter samt lärarroll. Resultatet visar att musikteoretiska begrepp framstår som viktig kunskap för gitarrister men att fingrarnas placering på greppbrädan, alltså orienteringen på greppbrädan, medieras genom andra redskap såsom siffror (och tabulatur), ackorddiagram och mönster. Det tydliggjordes att de tekniska färdigheterna plektrumteknik, fingerrörelser på greppbrädan och snabbhet framstår som viktigt. Lärarnas roll tycks vara att mediera redskap, vilka de lärande kan använda sig av i sitt musicerande. Hur de här redskapen ska användas i musicerandet verkar dock approprieras i andra sociala sammanhang. / The guitar as an instrument shares a problem with other stringed instruments such as the violin – the same note in the same octave can often be produced in various positions on the fingerboard. The fretted fingerboard of the guitar makes it possible to play the note in different positions without it being more demanding in terms of skill, which leads to the need for the guitarist to make decisions as to where on the fretboard to play the note, or else for the mediating tools used to mediate music to specify where the fingers should be placed. This study was conducted in order to bring to light, what knowledge appears to be important to guitarist and what the teacher’s roll in YouTube tutorials is. This was done through a thematic analysis with a sociocultural approach. Patterns regarding which mediating tools are used by three YouTube guitar teachers were found and divided into the themes music theory terms, fretboard orientation, technical abilities and the roll of the teacher. The results show that music theory terms appear to be important knowledge for guitar players but that the placement of the fingers on the fretboard, in other words the fretboard orientation, is mediated through other tools such as numbers (and tablature), chord charts and patterns. It became evident that the technical abilities picking, finger movement on the fretboard and speed appear to be important. The teachers roll appears to be mediating tools which the learners can use in their musicianship. How to use these tools however seems to be appropriated in other social contexts.

Under mitt sista år på musikhögskolan har jag undersökt hur man arrangerar för akustisk gitarr så att det låter som en jazztrio. Det innebär att få en akustisk gitarr att låta likt en jazztrio med gitarr, bas och trummor. För att på gitarr spela respektive stämma krävdes det att utveckla speltekniker som gjorde det möjligt att spela alla tre stämmor samtidigt. Genom att studera hur andra gitarrister bär sig åt när de spelar flerstämmigt får man en inblick i hur de tänker när de arrangerar melodi, ackord och bas för gitarr. Jag har även studerat grunderna i hur man spelar bas och trummor för att hitta en spelteknik på gitarren som imiterar soundet av bas och trummor. Under processen har jag spelat in videos som visar resultaten på varje stämma för sig och utvecklingen till flerstämmigt spel där varje stämma representerar melodi, ackord, basstämma och trummor. Mitt slutliga mål var att få gitarren att låta likt en jazztrio, men det lyckades inte helt och hållet. Arbetet har gett mig en förbättrad teknik och koordination, en djupare inblick i vilken roll olika instrument har i en jazztrio och vilka klang-möjligheter en akustisk gitarr har.