Trettiofem mil från den svenska gränsen börjar havsgränsen genom Barents hav mellan Ryssland och Norge. Under kalla kriget var denna gräns en skiljelinje mellan öst och väst. En ökad arktisk klimatpåverkan och smältande havsisar leder till nya ekonomiskt värdefulla fyndigheter i området. Detta frigör nya havsområden för de arktiska länderna att exploatera. Ekonomiska intressen leder till ökad militär verksamhet.   Studien belyser det säkerhetspolitiska läget i Barents hav mellan de två största aktörerna i området, Norge och Ryssland. Ländernas olika förhållningssätt och ageranden i Barentsområdet beskrivs i ländernas arktiska strategier och utrikespolitiska linjer, som i studien jämförs med en kvalitativ textanalys. Utifrån detta görs en styrkeanalys av ländernas marina enheter. Syftet med studien är att belysa eventuella likheter och olikheter i ländernas strategier, samt att jämföra ländernas marina medel kopplat till respektive strategi. Detta för att undersöka om syftet med de marina medlen följer den uttalade politik som förs.  Resultatet visar att det finns många olikheter, men även många likheter mellan de två ländernas strategier. Likheterna framträder till största del i den civila och ekonomiska strategin och olikheterna främst i den militära. Enligt studien ligger tyngdpunkten i den norska marinen i fartyg av mindre storlek, trots marinens procentuellt sätt stora andel oceangående fartyg. Den ryska marinens tyngdpunkt ligger i ubåtsförmågan och främst i den strategiska. Utöver detta visar studien att de använda marina medlen enbart till viss del följer den politik som förs och att detta skulle kunna leda till konsekvenser för det politiska projektets genomförande.

Studien jämför de råd som Niccolò Machiavelli presenterar i "Fursten" med David Kilcullens handledning "Twenty-Eight articles" avseende en framgångsrik förvaltning av makten i ett insatsområde som präglas av en konflikt med irreguljär prägel. Jämförelsen fokuserar främst på hur lokalbefolkningens stöd erhålls men tar även upp andra aspekter på förvaltarskapet såsom flexibilitet och tillfälligheters inverkan på dess dynamik. Studien är genomförd som en kvalitativ, jämförande textanalys där resultatet påvisar ett flertal likheter mellan de två teoretikernas alster rörandes hur framgång erhålls i en irreguljär konflikt.

Det finns tecken i marinen på att de nya arbetssätt och begrepp som de fastställda reglementena föreskriver inte används ute i organisationen eller inte används på det sätt som reglementena beskriver. Några exempel på detta är att marina ledningsbegrepp används på felaktigt sätt eller i felaktiga kombinationer, felaktigheter vid nyttjandet av organisationsstrukturer och oklarheter om vilken ledningsnivå som har vilket formellt ansvar. Detta påvisar behovet av att närmare undersöka arbetet med, och förutsättningarna för, implementeringsarbetet kopplat till nya reglementen i marinen. Syftet med detta arbete är att undersöka vilken förutsättning marinen har till att effektivt implementera nya reglementen i verksamheten. För att besvara syftet har TRM-1(A) använts som fallstudie där tre frågeställningar undersökts: Hur genomfördes implementeringen? Vilken organisation fanns för att genomföra implementeringen? Vilket är resultatet av implementeringen?

This thesis aims to analyse the transformation of Sweden’s state identity as well as its Security and Defence Policy through a theoretical framework based on Alexander Wendt’s “Social Theory of International Relations”. By identifying factors (both internal and external) that have affected Sweden’s actions and policymaking, the thesis provides an understanding of the gradual conversion from neutrality, isolation and national defence to military non-alignment, cooperation and international operations. The thesis discusses a future renationalisation in international relations and identifies difficulties with Sweden’s policy of being militarily non-aligned in peacetime aiming for neutrality in wartime. Because of Sweden’s membership in the European Union, NATO’s Partnership for Peace, and the Declaration of Solidarity, the neutrality option does not seem particularly viable if a conflict were to arise in Sweden’s vicinity.

Turkey has often been described as a cultural and geographical bridge between West and East. When the Islamic AKP came to power in Turkey 2002 many critics feared that the country was going to abandon its former Western allies and strengthen their relations with the Arab world instead. The criticism was intensified when the AKP increased Turkey’s bilateral relations with the Middle East and moved closer to former foe’s like Iran and Syria, at the same time as their long-time friendship with Israel experienced serious crisis. The aim and purpose of this thesis is to describe and explain the change in AKP’s foreign policy towards Israel. The research method is a combination of a qualitative text analysis of Turkey’s speeches in the UN General debate and Jakob Gustavsson’s model for explaining foreign policy change. The results show that the Turkish-Israeli relations have deteriorated after the Israeli attack on the Gaza Freedom Flotilla in 2010, particularly regarding diplomatic relations and military agreements. Based on Gustavsson’s model, possible explanations to AKP’s foreign policy change towards Israel, is structural changes such as a growing economy, a strong Turkish public opinion and new partners, with the Gaza war and the attack on the Freedom Flotilla functioning as catalysts for the deterioration.

Modellen Harmony of Efforts bygger på erfarenheter från FN-operationer mellan 1960 och 1990 talen och erbjuder ett alternativt sätt att tänka runt civil-militärt samarbete. Syftet med den här studien är dels att undersöka på vilket sätt erfarenheter från counterinsurgency operationerna i Afghanistan ter sig i ljuset av modellen Harmony of Efforts modell, och därefter hur modellen med hjälp av nämnda erfarenheter skulle kunna vidareutvecklas. Fyra olika Provincial Reconstruction Teams (PRT) jämförs i en kvalitativ fallstudie där undersökningsmaterialet utgörs av andra vetenskapliga texter kompletterat med några intervjuer med personal från fältet. Resultatet pekar på stora skillnader i tillämpningen av PRT-konceptet, att en tydlig arbetsfördelning bidrar till framgångsrikt samarbete samt att småskaligt arbete på gräsrotsnivå är att föredra framför storskaliga projekt. Studien visar dessutom att modellen Harmony of Efforts i stora drag håller mycket väl för att analysera civil-militärt samarbete inom ramen för en counterinsurgency operation.

Kalla krigets slut innebar helt förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar för de flesta stater. Då var världen uppdelad i två tydliga block med två styrande supermakter i ständig dragkamp medan vi idag har en annan verklighet med många olika allianser och asymmetriska hot av olika slag. Denna säkerhetspoltiska omdaning har också påverkat det vetenskapliga studiet av internationella relationer och framförallt under 90-talet deklarerade flera forskare det liberala perspektivets seger över realismen.  Denna uppsats är en fallstudie som tittar närmare på Europeiska unionens första marina insats, EUNAVFOR - Operation Atalanta och särskilt på Sveriges deltagande i den samma. Syftet är att söka efter de motiv som läggs fram för insatsen i såväl FNs resolutioner som EUs och Sveriges riksdags beslut för att sedan analysera dessa utifrån de två grundläggande vetenskapliga perspektiven inom internationella relationer.  Studien visar att sanningen ligger någonstans mitt emellan dessa två motsatta perspektiv. Båda förhållningsätten innebär ett antal antaganden och förenklingar vilka leder till blinda fläckar i studien och först när man ställer dem emot varandra framkommer helheten. Sveriges deltagande i operation Atalanta kan alltså förklaras av både strikt nationella motiv och av ett delat ansvar inom världssamfundet. / The end of the Cold War meant fundamentally changed conditions for policymaking in security matters for most states. Before, the world was divided between two blocks with two ruling superpowers in a constant tug-of-war, whiles we today have another reality with many different alliances and asymmetric threats of different kinds. This security transformation have also affected the academic study of international relations and in particular during the 90th many scholars declared the victory of the liberal perspective over realism. This thesis is a case study of the European Unions first naval operation, EUNAVFOR – Operation Atalanta and in particular the Swedish participation in this operation. The purpose of the study is to look for the motives in the decisions on different levels, from the UN security council, to the EU council and the Swedish parliament, and to analyze those motives according to the to major perspectives in IR-studies.  The thesis show that truth lies somewhere in between this two opposing perspectives. Both viewpoints result in a number of assumptions and simplifications that lead to blind spots in the study. Not until the two perspectives are compared with each other the whole picture will emerge. Sweden’s participation in operation Atalanta can be explained both with strictly national motives and with a concept of shared responsibility within the international community.

Från oktober 2006 till juni 2007 genomfördes en rad attacker i Irak där man använde bilbomber lastade med klorgasbehållare. Hundratals människor exponerades för gasen och attackerna fick stora konsekvenser för koalitionens agerande. Denna uppsats granskar attackerna för att analysera de krav som ställdes på aktören som genomförde dem. Därefter appliceras kraven på den motståndare som Sveriges insats i Afghanistan möter för att belysa hotbilden för svenska enheter att bli utsatta för en liknande attack. Vidare beskrivs de konsekvenser som hotbilden får för insatsen. Resultatet av undersökningen visar att motståndaren i Afghanistan skulle kunna genomföra en klorgasattack om denne uppfyller vissa kriterier som rimligen skulle kunna uppfyllas. Konsekvenserna för den svenska insatsen är att man, om möjligt, bör undersöka motståndarens kvalitativa kapacitet kopplat mot klorgasens användande, övervaka flödet av klorgas i sitt operationsområde samt öva grundläggande soldatfärdigheter för självskydd.

A form of political disinformation that had a prominent place in journalism during the US presidential election in 2016 was called fake news. There were, however, uncertainties what could be called fake news. The purpose of this study was to explore qualitatively how mainstream media described the word fake news. The data collection approach was inductive. Data were collected primarily by searching the electronic media databases. The qualitative analysis of 212 articles resulted in two overarching themes which outlines how the concept of fake news has been described in meanstream media. The results of the analysis resulted in the two themes: fabricated lie and distorted truth. The main conclusion is that it circulates two different meanings for the concept of fake news. These definitions of fake news have different meanings, areas of action, actors behind och motives.

The purpose of the essay is to evaluate how the early years of the post-war political system laid the foundation for the amendment process. This turned out to be because of early adoption of a policy direction coupled with institutional memory let these decisions cement themselves as the de facto policy for Japan. Using path dependency by Paul Pierson the reasons for this could be analyzed using four analytical pointers that could explain the normative growth of certain ideas. History is not a straight line and the early decision making have long term effects implying that current day political discourse can have its roots decades back in time. Japans political group chose stability over national pride. Article 9 wasn’t amended because the people did not want to jeopardize their ticket to peace and prosperity. Japan chose economic recovery over military buildup and practiced a policy of non-aggression and sealed themselves off under the US security umbrella. Conservative politicians have hollowed out Article 9 by expanding the military over time. The original reasoning for upholding Article 9 no longer stand and the reasons for not amending it, while still prevalent, do not exist anymore.