<p><strong>Bakgrund: </strong>Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förändrade synen på den traditionella ekonomistyrningen. De två målstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet målkongruens beskrivs på olika sätt av olika författare, varför begreppet är intressant att undersöka samt hur målkongruens kan uppnås i företags planeringsprocesser.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att beskriva planeringsprocessen i målstyrningssystem samt att förklara hur målkongruens uppnås. Vidare är syftet att precisera begreppet målkongruens samt formulera en metod för att stärka målkongruens.</p><p><strong>Metod:</strong> För att uppnå uppsatsens syfte har två fallstudier gjorts med två företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts på respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med målstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri.</p><p><strong>Resultat:</strong> De båda målstyrningssystemen är mycket lika. Hoshin Kanri har dock ett starkt fokus på förbättrad marknadsposition och aktiviteter, medan det balanserade styrkortet har fokus på balans mellan finansiella och icke-finansiella mått. En frekvent horisontell och vertikal måldialog främjar en stärkt målkongruens. Målkongruens är inget statiskt tillstånd som antingen uppnås eller ej, utan snarare en skala varför benämningen grad av målkongruens bör användas. Det finns två sidor av begreppet målkongruens; en avser individens beteende målkongruens ska kunna uppnås och en sida avser de kausala samband som finns mellan mål och delmål. För att stärka de båda sidorna av målkongruens bör ett antal kriterier tas hänsyn till, vars effektivitet löpande bör granskas.</p> / <p><strong>Background:</strong> Several technological inventions occurred in the 20th century and the criticism from the Relevance Lost debate changed the perspective of traditional management control. The two performance measurement systems, the Balanced Scorecard and Hoshin Kanri are tools to implement corporate strategies. The concept goal congruence is described heterogeneously by different authors. Thus it is interesting to examine how goal congruence can be reached in a company’s planning process.</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this study is to describe the planning process in performance measurement systems and explain how goal congruence can be reached. Moreover, the purpose is to discuss and describe the concept goal congruence and to develop a method of how to strengthen goal congruence.</p><p><strong>Methodology:</strong> To answer the purpose of this study, two case studies have been conducted with companies that have implemented and actively worked with the Balanced Scorecard and Hoshin Kanri. At each company, three interviews were held with respondents who had significant knowledge and experience of the systems respectively.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The performance measurement systems the Balanced Scorecard and Hoshin Kanri are indeed homogeneous. Yet, the Balanced Scorecard puts significant emphasis on reaching a balance between financial and non-financial measures with its four perspectives. Hoshin Kanri on the contrary focuses on activities and to reach a prominent position in the market. Vertical and horizontal communication enables the systems to strengthen goal congruence. Goal congruence is not a definite state but rather a scale on which goal congruence gradually can be strengthened. The concept goal congruence is twofold; it concerns the individual’s behavior and the causality when determining goals and sub-goals. In order to strengthen both sides of goal congruence a number of criteria must be fulfilled and their effectiveness needs to be continuously revised.</p>

Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förändrade synen på den traditionella ekonomistyrningen. De två målstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet målkongruens beskrivs på olika sätt av olika författare, varför begreppet är intressant att undersöka samt hur målkongruens kan uppnås i företags planeringsprocesser. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva planeringsprocessen i målstyrningssystem samt att förklara hur målkongruens uppnås. Vidare är syftet att precisera begreppet målkongruens samt formulera en metod för att stärka målkongruens. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har två fallstudier gjorts med två företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts på respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med målstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri. Resultat: De båda målstyrningssystemen är mycket lika. Hoshin Kanri har dock ett starkt fokus på förbättrad marknadsposition och aktiviteter, medan det balanserade styrkortet har fokus på balans mellan finansiella och icke-finansiella mått. En frekvent horisontell och vertikal måldialog främjar en stärkt målkongruens. Målkongruens är inget statiskt tillstånd som antingen uppnås eller ej, utan snarare en skala varför benämningen grad av målkongruens bör användas. Det finns två sidor av begreppet målkongruens; en avser individens beteende målkongruens ska kunna uppnås och en sida avser de kausala samband som finns mellan mål och delmål. För att stärka de båda sidorna av målkongruens bör ett antal kriterier tas hänsyn till, vars effektivitet löpande bör granskas. / Background: Several technological inventions occurred in the 20th century and the criticism from the Relevance Lost debate changed the perspective of traditional management control. The two performance measurement systems, the Balanced Scorecard and Hoshin Kanri are tools to implement corporate strategies. The concept goal congruence is described heterogeneously by different authors. Thus it is interesting to examine how goal congruence can be reached in a company’s planning process. Purpose: The purpose of this study is to describe the planning process in performance measurement systems and explain how goal congruence can be reached. Moreover, the purpose is to discuss and describe the concept goal congruence and to develop a method of how to strengthen goal congruence. Methodology: To answer the purpose of this study, two case studies have been conducted with companies that have implemented and actively worked with the Balanced Scorecard and Hoshin Kanri. At each company, three interviews were held with respondents who had significant knowledge and experience of the systems respectively. Conclusion: The performance measurement systems the Balanced Scorecard and Hoshin Kanri are indeed homogeneous. Yet, the Balanced Scorecard puts significant emphasis on reaching a balance between financial and non-financial measures with its four perspectives. Hoshin Kanri on the contrary focuses on activities and to reach a prominent position in the market. Vertical and horizontal communication enables the systems to strengthen goal congruence. Goal congruence is not a definite state but rather a scale on which goal congruence gradually can be strengthened. The concept goal congruence is twofold; it concerns the individual’s behavior and the causality when determining goals and sub-goals. In order to strengthen both sides of goal congruence a number of criteria must be fulfilled and their effectiveness needs to be continuously revised.

Background: Today’s organizations operate in a competitive and dynamic business environment in which the attainment of economic, social and environmental sustainability targets has become crucial for firms. Supply chain collaboration is considered as a strategic issue for the fulfillment of these targets. Thus, studies on supply chain collaboration for sustainability have increased, especially for manufacturing firms. However, there is a lack of research of the perspective of logistics service providers in this context, requesting scientific investigations. Purpose: The purpose of this thesis is to explore vertical supply chain collaboration between logistics service providers and their partners with regards to improving economic, environmental and social sustainability at logistics service providers. Method: Within this multiple case study and a deductive research approach, qualitative data from three logistics service providers is gathered by conducting interviews and analyzed. Firstly, each individual case is investigated by using an explanation building, and thereafter compared and generalized by means of a cross-case analysis. Findings and Conclusion: Considering the improvement of sustainability at logistics service providers, the research reveals that economic, environmental and social sustainability can be improved by vertical supply chain collaboration jointly conducted by logistics service providers and their key suppliers as well as key customers. However, strong interdependencies between the three sustainability dimensions are noticeable as they overlap in-between. Besides, the findings indicate that the executed vertical supply chain collaboration practices mostly have the potential to improve economic sustainability at logistics service providers. Environmental and social sustainability are less improved or sometimes even negatively affected.

Issue: Swedish institutions of higher education experiences higher pressure from the surrounding society to follow development and continuously renew themselves. As an example of government owned organisations that are complex, decentralised and professional, organisations such as universities, are working towards unclear and vague goals. Conditions that could worsen the potential of achieving goal congruence, which is considered critical for all organisations, there for prevails. According to previous research internal communication is critical under these conditions. Purpose: The purpose of this study is to provide in-depth knowledge of how Swedish institutions work with internal communication of unclear goals and how the internal communication of unclear goals affects the organization's goal congruence. Conclusion: What was identified as interesting is that in spite of lack of internal communication goal congruence could prevail in the studied organisation. Since management chooses not to clarify goals they give each member of the organisation an opportunity to relate, interpret and work towards the goal in their own way. A viewpoint affected by the organisational structure of universities as decentralised and professional organisations. Through having unclear goals in this type of organisations goal congruence can prevail even without a well functioning internal communication. Knowledge Contributions: The results of this study disprove previous research that of internal communication is critical for goal congruence when having unclear goals. The results can be generalised to other organisations in similar context and conditions as the studied organisation, but first and foremost to other universities as complex, decentralised and professional organizations with unclear goals. / Problemställning: Svenska lärosäten möter allt högre krav från det omgivande samhället att följa samhällsutvecklingen och förnya sig. Som exempel på statliga myndigheter är lärosäten komplexa, decentraliserade och professionella organisationer som arbetar mot otydligt och vagt formulerade mål. Därmed råder förutsättningar som har potential att försämra organisationens målkongruens, något som anses viktigt för att alla organisationer ska nå sina mål. Tidigare forskning visar på intern kommunikation blir kritisk under dessa förhållanden. Syfte: Syftet med studien är att bidra med fördjupad kunskap om hur svenska lärosäten arbetar med intern kommunikationen av otydliga mål och hur den interna kommunikationen av otydliga mål påverkar organisationens målkongruens. Slutsats: Det som identifierades intressant är att trots bristande intern kommunikation så råder målkongruens. Ledningen väljer att inte tydliggöra mål för att ge medarbetare en möjlighet att förhålla sig, tolka och arbeta med målet på sitt sätt. Ett synsätt som påverkas av att lärosäten är decentraliserade och professionella organisationer. Genom att ha just otydliga mål i denna typ av organisationer kan därför målkongruens råda även utan en väl fungerande intern kommunikation av målet. Kunskapsbidrag: De resultat som den här studien visar på motbevisar tidigare forskning om att intern kommunikation är kritisk för målkongruens vid otydliga mål. Resultaten kan generaliseras till andra organisationer med liknande förutsättningar och kontext som den undersökta organisationen. Då i första hand till andra svenska lärosäten som komplexa, decentraliserade och professionella organisationer med otydliga mål.

Bakgrund: Trots sin betydande närvaro i samhället saknar kooperativa företag än idag tydliga ramverk över hur deras organisationer ska styras. Det uppstår därmed utmaningar eftersom kooperativ, det vill säga medlemsägda organisationer, på ett flertal sätt särskiljer sig från andra företagsformer, men ändå tvingas rätta sig efter ramverk och teorier anpassade för andra slags verksamheter. Utmaningar kan uppstå då det visat sig att etablerade styrningsramverk i många fall är otillräckliga och svåra att justera för de mål som kooperativa verksamheter präglas av, vilket starkt argumenterar för behovet av ett kooperativt anpassat styrningsramverk. Sett till tidigare forskning saknas det studier som förklarar hur agentproblematik utspelar sig och hanteras i en kooperativ kontext. I och med den ovan nämnda avsaknaden av styrningsramverk blir det likväl en utmaning för kooperativ att uppnå målkongruens mellan organisationens olika parter, där även organisationens storlek samt struktur spelar en avgörande roll. Syfte: Det huvudsakliga syftet med den här uppsatsen är att tillföra såväl ett empiriskt som teoretiskt bidrag för att öka kunskapen kring den agentproblematik som kan uppstå inom konsumentkooperativ, och ta reda på hur hög målkongruens kan uppnås inom medlemsägda företag utan att förbise medlemmarnas intressen. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie på organisationen Kooperativa Förbundet, med en iterativ ansats. Datainsamlingen har skett genom semi-strukturerade intervjuer, där intervjuguiden har utformats efter den teoretiska referensramen. Slutsatser: Den agentproblematik som utspelar sig inom kooperativ verksamhet är främst av förvaltarteoretisk karaktär. Det empiriska bidraget har dock belyst problematik som förvaltarteorin tidigare inte uppmärksammat, som uppstår när hög tillit förringar behovet av uppföljning och utvärdering. Problematiken har resulterat i en implementering av styrsystem, som vanligen förknippas med den kontrasterande agentteorin. Införandet av styrsystem måste dock, enligt förvaltarteorin, göras vaksamt vad gäller de konsekvenser som kan uppstå, vilket negativt kan påverka det för organisationen gynnsamma förvaltarbeteendet. Resultatet av vår analys visar att det råder hög målkongruens inom kooperationen till följd av ett ömsesidigt förvaltarperspektiv mellan styrelse och företagsledning. Det empiriska bidraget åskådliggjorde en samsyn respondenterna emellan vad gäller värdegrund, och en kollektiv vilja att efterleva de kooperativa värderingarna. Vidare uppnås målkongruens genom öppenhet, transparens, väl genomförda förankringsprocesser samt en kontinuerlig dialog mellan organisationens samtliga parter. Därutöver framgick det att hög målkongruens i sig inte leder till en framgångsrik verksamhet, utan det krävs även en stark genomförandekraft för att uppnå de gemensamma målen. Fallstudien har visat på en bristande genomförandekraft, vilket bland annat påverkas av kooperativets storlek, något som utgör en försvårande effekt på verksamheten. Vidare har det framgått att kooperativ enklare skulle kunna dra nytta av den höga målkongruensen om det hade förekommit en större homogenitet medlemsföreningarna emellan, både vad gäller storlek och verksamhet. Kunskapsbidrag: Studien har bidragit med en ökad förståelse kring den agentproblematik som kan utspela sig inom kooperativa organisationer, samt hur målkongruens kan uppnås inom medlemsägda företag. Därutöver avlägger studien två teoretiska bidrag. Det första bidraget är kopplat till förvaltarteorin, och identifierar svagheter inom teorin som tidigare inte belysts samt att dessa bekämpas med åtgärder som vanligen förekommer inom agentteorin. Det andra teoretiska bidraget bestrider den tidigare kooperativa forskningen då vi anser att internt anskaffad expertis ska vara ett alternativ till den externt rekryterade expertisen. / Background: Despite its significant presence in today’s society, co-operative businesses still lack well-defined guidelines on how to manage their organizations. Challenges arise because co-operatives, i.e. member-owned organizations, differ in a number of ways compared to other forms of businesses. Still, however, they have to rely on frameworks and theories adapted to other types of organizations. Challenges may develop since it appears as though established management frameworks in many cases are insufficient and difficult to adjust to the objectives that characterize co-operative businesses, which argues for the need of a co-operatively adapted governance framework. There has been an absence of studies in previous research explaining how agency issues arise, and how the entailing challenges are managed in a co-operative context. At the same time, with the aforementioned lack of governance frameworks, it is nevertheless a challenge for co-operatives to achieve goal congruence between the organization’s various parties, where the size and structure of the organization also play decisive roles. Purpose: The main purpose of this study is to provide an empirical, as well as a theoretical, contribution to raise the awareness in regards to the Principal-agent problem and its entailing challenges in the context of consumer co-operatives. Furthermore, the purpose is also to investigate how high goal congruence can be achieved in member-owned businesses, without overlooking the interests of the members. Method: The study was carried out as a qualitative case study of the organization Kooperativa Förbundet, using an iterative approach. The collection of data has been attained through semi-structured interviews, in which the interviews were designed in accordance with the theoretical reference framework. Conclusions: The Principal-agent problems that arise within co-operatives are primarily of a Stewardship nature. However, our empirical research has highlighted challenges that Stewardship theory previously has not paid any attention to, including those that arise whenhigh levels of trust between the Board of Directors and the Management team lessens the need for follow-ups and evaluations. These challenging issues have resulted in an implementation of control systems, which usually are associated with the contrasting Agency theory, rather than with Stewardship theory. Nevertheless, the introduction of control systems must be done vigilantly, according to Stewardship theory, considering the consequences that may develop, which harmfully may affect the favorable stewardship behavior. The results from our analysis reveal a high level of goal congruence within the co-operation, owing to a mutual stewardship perspective between the Board of Directors and the Management team. Our research identified a consensus among the respondents in terms of values, and a collective willingness to comply with the co-operative principles. Furthermore, goal congruence is achieved through openness, transparency, justifiable decision-making processes, as well as a continuous dialogue between all parties within the organization. In addition, it was made clear that a high level of goal congruence, other things being equal, does not lead to a successful business. A strong implementing power is also required in order to reach the common goals. The case study conducted demonstrated an insufficient implementation power which is influenced, amongst other things, by the size of the co-operative which represents an aggravating effect on the business as a whole. Additionally, the co-operative would more easily benefit from its high levels of goal congruence if there had been a greater homogeneity between the member associations, both in terms of size and business activity. Research contribution: The study has contributed to an increased understanding of the Principal-agent issues that unfold in co-operative organizations, and how goal congruence is achieved in member-owned businesses. In addition, the study presents two theoretical contributions. The first one is linked to Stewardship theory, and identifies weaknesses that the theory has not been able to explain, and that these weaknesses are combated with measures more commonly found within Agency theory. The second theoretical contribution disputes previous research made on co-operatives, since we consider that internally acquired expertise should be an alternative to the externally recruited expertise.

Verksamheter arbetar för att erhålla en hög målkongruens, att alla anställda ska sträva mot verksamhetens gemensamma mål. Försäljningsverksamheter använder sig av belöningssystem som styrmedel och dessa kan utformas på olika sätt beroende på verksamhetens mål och syfte. I försäljningsverksamheter inom den privata tjänstesektorn är det vanligt förekommande med monetära belöningar i form av resultatbaserad lön för att öka säljarnas prestationer. Arbetslivslängden är samtidigt relativt låg inom branschen och därför upplever vi som författare det intressant att undersöka vilken typ av belöningen som egentligen motiverar en säljare att sträva efter verksamhetens mål. Samtidigt är utformningen av belöningssystemet också av vikt för att undersöka hur verksamheten arbetar för att öka målkongruens, att alla anställda ska sträva mot verksamhetens gemensamma mål. / Reward systems in organizations can be designed in different ways depending on what the purpose of the reward should be. In sales activities in the private service sector, it is common for the reward system to be designed through monetary rewards in commissions to attract sellers to sales. At the same time, working life is relatively low in the industry. Therefore, we as authors find it interesting to examine the type of reward that actually motivates a salesperson to strive for the business's goals. At the same time, the design of the reward system is also important for examining how the company works to increase goal congruence, and that all employees should strive towards the business' common goals.

Bakgrund och problem: Ett välkänt ekonomiskt styrmedel som används av företagsledare för att motivera anställda till att utföra prestationer som ligger i linje med företagets mål är belöningssystem. Belöningssystem fungerar olika i olika branscher och måste anpassas efter typ av verksamhet och anställda. Ett relativt outforskat område är industribranschen, här utförs ofta kärnprocessen av arbetarna på golvet vilket gör det intressant att se hur ett industriföretag jobbar med belöningssystem mot dessa typer av anställda och identifiera kritiska områden för belöningssystemets funktion mot arbetare då detta är ett ostuderat område. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse om hur industriföretag jobbar med belöningssystem gentemot arbetare och vad dessa arbetare har för erfarenheter av detta system. Metod: En kvalitativ fallstudie är utförd på företaget Atlas Copco Power Technique Nordic som är verksamma inom industribranschen. Åtta respondenter har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer. Studien har anammat en abduktiv forskningsansats  Slutsats: Atlas Copco Power Technique Nordic använder sig av många olika belöningar i olika former för att motivera sina anställda, en kombination av icke-monetära belöningar är den främsta nyckeln för att skapa motivation hos anställda. Det framkommer att de monetära belöningarna exklusive lön inte har betydande påverkan på arbetarnas motivation och vilja att prestera. Det visar sig även att mål och rättvisa har en betydande roll vad gäller arbetarnas positiva inställning till belöningssystemet. / Background and problem: A well-known financial instrument used by business leaders to motivate employees to perform in line with the company's goal is the reward system. Reward systems work differently in different industries and must therefore be adapted to the type of business and type of employees in an organization. A relatively unexplored area is the industrial industry. Here the core processes are often performed by the blue-collar workers which makes it interesting to see how an industrial company works with reward systems towards these types of workers and identify critical areas for the reward system's function towards blue-collar workers as this is an unstudied area. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how industrial companies work with reward systems towards blue-collar workers and what experience these workers have of this system. Method: A qualitative case study has been carried out at the company Atlas Copco Power Technique Nordic, which is active in the industrial industry. Eight respondents were interviewed through semi-structured interviews. The study has adopted an abductive research approach  Conclusion: Atlas Copco Power Technique Nordic uses many different rewards in different ways to motivate its employees, and the combination of non-monetary rewards is the main key to creating motivation in employees. It appears that the monetary rewards excluding wages have no meaningful effect on blue collar worker’s motivation and desire to perform. It also appears that goalsetting and justice play a significant role in terms of blue collar worker’s positive attitudes towards the reward system.

Inledning: Rekommendationerna om distansarbete under pandemin har haftstor påverkan på arbetsmiljön. Kommunikationskanalerna och de naturligamötesplatserna har förändrats, vilket i sin tur har påverkan påsamordningsmekanismerna inom målstyrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ fallstudie upptäcka hursamordningsmekanismer förändras av distansarbete och vilka konsekvenser detkan få för målkongruensen och måluppfyllelsen i ett företag. Metod: I denna rapport har en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförtspå ett företag med två fokusgrupper, som framtagits genom ett målstyrt urval.Detta med syftet att uppnå en fördjupad förståelse för respondenternasupplevelser. Slutsatser: Studien fastslår att styrningsmekanismerna påverkas till följd avdistansarbetet. De formella mekanismerna ökar, medan de informella minskar,vilket leder till osäkerhet, missförstånd och ineffektivitet på arbetsplatsen. / Introduction: The recommendations on teleworking during the pandemic havehad a major impact on the work environment. The communication channels andthe natural meeting places have changed, which in turn has an impact on thecoordination mechanisms within goal management. Purpose: The purpose of the thesis is to discover through a qualitative casestudy how coordination mechanisms are changed by teleworking and whatconsequences it can have for goal congruence and goal fulfillment in acompany. Method: In this report, a case study with qualitative interviews was conductedat a company with two focus groups, which was produced through agoal-directed selection. This with the aim of achieving an in-depthunderstanding of the respondents' experiences. Conclusions: The study states that the control mechanisms are affected as aresult of the telework. The formal mechanisms increase, while the informalones decrease, leading to insecurity, misunderstandings and inefficiencies inthe workplace.

Bakgrund och problem: Ekonomistyrning måste anpassas till respektive företags förutsättningar. Företag kan tillämpas olika strategier i syfte att uppnå deras vision varav en strategi är outsourcing. Outsourcing innebär att en extern part kontrakteras att utföra en viss aktivitet för en annan organisations räkning. Denna form av struktur får dock inverkan på verksamhetens förmåga att skapa målkongruens eftersom det innebär att även den externa partens målsättningar måste stämma överens med organisationens målsättningar. Ytterligare problematik uppstår när outsourcing tillämpas till flertalet externa organisationer i form av agenter. Problematik i förhållandet mellan agenten och den styrande verksamheten beskrivs i teorin av fenomenet agency theory och dess underliggande antagande om att respektive part kommer att agera utefter sina egna intressen och målsättningar. Att styra en verksamhet till målkongruens under dessa förutsättningar blir därmed komplext. Syfte: Studien ämnar förklara komplexiteten i styrning när outsourcing tillämpas på en avdelning som består av agenter. Utöver detta ska studien också beskriva hur styrning implementeras och vilka styrmedel som appliceras för de olika avdelningarna inom fallföretaget i jämförelse med den outsourcade avdelningen. Studien syftar därmed till att undersöka hur styrning kan utformas för att uppnå målkongruens i en verksamhet inom husbyggnadsbranschen som har valt att tillämpa outsourcing på försäljningsavdelningen.  Metod: Studien har tagit ansats i en kvalitativ forskningsmetod och tillämpat en enfallsstudie som forskningsdesign. Vidare har insamlingen av det empiriska materialet utgått från semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Styrning mot målkongruens när outsourcing tillämpas uppnås genom att respektive avdelnings samt individers målsättningar sammanlänkas med organisationens målsättningar, vilket också överensstämmer med vad teorin definierar som tillvägagångssätt för att uppnå målkongruens. I syfte att den externa organisationen ska tillta ett målkongruent beteende bör vinstmaximering ligga till grund för utformningen av eventuell budget och målsättning i den outsourcade verksamheten. / Background and problem: Management control must be adapted to the circumstances of each company. Companies can apply different strategies to achieve their vision, one being outsourcing. Outsourcing means that an external party is contracted to perform a certain activity on behalf of another organization. However, this form of structure has an impact on the business's ability to create target congruence because it means that the external party's objectives must be in line with the organisation's objectives. Further problems arise when outsourcing is applied to multiple external organizations in the form of agents. Problems within the relationship between the agent and the business that controls are described as the phenomenon of agency theory and its underlying assumption that each party will act according to its own interests and objectives. Controlling a business to target congruence under these conditions is thereby complex. Purpose: The study aims to explain the complexity of control when outsourcing is applied to a department that consists of agents. In addition to this, the study will also describe how control is implemented and how control mechanisms are applied to the various departments within the case company in comparison to the outsourced department. The aim of this study is thereby to investigate how control can be designed to achieve target congruence in an activity in the house construction industry that has chosen to apply outsourcing to the sales department. Method: The study has taken a qualitative research and applied a case study as a research design. Furthermore, the collection of the empirical material has been based on semi- structured interviews. Conclusion: Control towards goal congruence when outsourcing is applied is achieved by linking the objectives of each department and individuals with the goals of the organization. This is also in line with what the theory defines as the approach to achieving goal congruence. In order to achieve a goal-congruent behaviour, the external organization should use of profit maximization in every budget and objectives in the outsourced activity.

Bakgrund: Ett kooperativ är inte en företagsform vars syfte är likt de vanligast förekommande företagsformerna. Poängen med att starta ett kooperativ är däremot att sammansluta en grupp människor eller företag vars intressen i något hänseende går att förena. Kooperativ ägs således av individer i olika kombinationer som strävar efter en och samma sak. Ordet ”kooperation” härstammar ifrån det latinska uttrycket ”arbeta tillsammans” vilket är precis det man gör inom en kooperation. Det första konsumentkooperativt i Sverige uppkom redan under 1850 talet i Uppsala. Birchall (2014) tar upp nyckelfråga vars både praktiker och teoretiker är fundersamma kring: Kan ett kooperativ ömsesidigt ta hänsyn till medlemmarnas åsikter och därmed förbli trogna de principer som kooperativet och den ekonomiska föreningen i sig grundades på? När ett kooperativ växer sig tillräckligt stort, är det genomförbart, och ens rimligt att kooperativet tar hänsyn till medlemmarna, om inte, på vilket sätt hanterar företrädarna denna problematik? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur målstrukturen ser ut inom Coop Syd. Vidare syftar studien till att kartlägga hur ledningen hanterar problematiken samt tar hänsyn till att medlemmarna både är ägare och konsumenter till föreningen vid utformningen av organisationens målstruktur.iiMetod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie på Coop Syd. Empirin utgörs av intervjuer med respondenter på ledningspositioner ifrån kooperativet och ekonomiska föreningen Coop Syd. Det empiriska materialet har även kompletterats med skriftliga svar via mailkontakt. Det insamlade materialet har sedan analyserats samt ställts i jämförelse mot den valda teoretiska referensramen för att kunna besvara uppsatsens frågeställning och uppfylla syftet. Slutsats: Coop Syds utformning av målstrukturen är följaktligen en aning komplicerad process. Den består av två delar, en icke-finansiell och en finansiell del. Målstrukturen är påverkad ifrån flertalet olika håll där ledningen måste handskas med att integrera medlemmarnas dubbla roller, CSAB och den operativa verksamheten inom målstrukturen. Styrningen präglas av en långsiktighet med medlemsnytta i fokus inom målstrukturen. Coop Syd hanterar problematiken med att medlemmarna är både konsumenter och ägare främst genom ägarombuden. Ägarombuden spelar en viktig roll tillsammans med andra faktorer för att hantera medlemmarnas dubbla roller vid utformning av organisationens målstruktur. Nyckelord: Målstruktur, ekonomistyrning, konsumentkooperativ, kooperation, ekonomisk förening, målkongruens, medlemmar, långsiktighet, finansiell styrning, icke-finansiell styrning, ägarombud. / Background: A cooperative is not a form of business whose purpose is similar to the forms of business we most often come into contact with. The point of starting a cooperative, on the other hand, is to bring together a group of people or companies whose interests in some respect can be reconciled. Cooperatives are thus owned by individuals in various combinations who strive for one and the same thing. The word "cooperation" comes from the Latin expression "work together", which is exactly what you do within a cooperation. The first consumer cooperative in Sweden arose already in the 1850s in Uppsala. Birchall (2014) addresses a key question that both practitioners and theorists are pondering: Can a cooperative mutually consider the views of its members and thereby remain true to the principles on which the cooperative and the economic association itself were founded? When a cooperative grows large enough, is it feasible, and even reasonable, for the cooperative to consider the members, if not, how do the representatives deal with this problem? Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze what the target structure looks like within Coop Syd. Furthermore, the study aims to map how the management handles the problem and considers that the members are both owners and consumers of the association when designing the organization's target structure. Methodology: The essay is a qualitative case study at Coop Syd. The experience consists of interviews with respondents in management positions from the cooperative and economic association Coop Syd. The empirical material has also been supplemented with written responses via email contact. The collected material has then been analyzed and compared to the chosen theoretical frame of reference to be able to answer the essay's question and fulfill the purpose. Conclusion: Coop Syd's design of the target structure is therefore a somewhat complicated process. It consists of two parts, a non-financial part, and a financial part. The target structure is influenced from several different directions where the management must deal with integrating the dual roles of the members, CSAB and the operational activities within the target structure. Governance is characterized by a longterm approach with member benefits in focus within the target structure. Coop Syd deals with the problem of the members being both consumers and owners, primarily through owner representatives. The ownership representatives play an important role along with other factors in managing the members' dual roles in shaping the organization's goal structure.