Idag växer många barn i Sverigeupp i städer och förorter utannågot större kontakt naturen i sinvardag, något som kan bidra tillatt den upplevs som en avlägsenoch skrämmande plats. Våramoderna städer har mycket atterbjuda, men något som inte gåratt förneka är den distanseringtill naturen som skett i takt medurbaniseringen. (Kellert, 2005) Deflesta barn spenderar en stor delav sin dag i förskolan, att utformadess lokaler för att underlätta enstörre väder-beroende flexibilitetoch bidra till en större kontaktmed omgivande natur kan därförfå stora positiva effekter. Förskolansarkitektur kan spela en nyckelrolli grundläggandet av ecocentrisklivssyn. Syftet med detta examensarbeteär att ifrågasätta hur inom- ochutomhusmiljöer i förskolor kanbrukas i relation till väderförhållandenoch till förskolans dagligapedagogiska aktiviteter. Därfokus har lagts på aktiviteternaäta, skapa och lärarledd samvaro.Målet för arbetet är vidare attskapa en konceptuell arkitektoniskutformning som kan bidra tillen starkare kontakt med natureni förskolans verksamhet. Ett viktigtmål är även att belysa frågan omhur vi utformar våra förskolor ochöppna för diskussion. Metodiken för examensarbetethar genomförts enligt teorier förresearch-through-design. Fallstudieri form av intervjuer och egnaobservationer har genomförts påtvå förskolor i Göteborg, den kommunalaförskolan Bergartgatan 1och Ur & Skur förskolan Utsikten. Begränsningar och möjligheter förförskolornas rumsligheter i relationtill naturen och dagliga aktiviteterframkomna i förstudien kartläggs ien syntes. Syntesen lyfter fram 16stycken sammansatta slutsatseratt ligga till grund för gestaltningen,dessa finns att läsa i sin helhetpå sida 77. Ett konceptuellt gestaltningsförslagmed grund i den framtagnasyntesen samt Göteborgs Stadslokalprogram för förskolan tasfram på tomten Skolspåret 2 iHjällbo, Göteborg. Resultatet avgestaltningen är att betrakta somett tidigt skede och utgör inte enfärdig handling. Gestaltningsförslagetuppnår syftet att överbryggagapet mellan teori och praktikför framtagen syntes. Gestaltningenbör förhållas till som endast ettexempel på ett lösningsförslag dådesigndriven forskning bör ledatill en konkretisering av kunskapsom är applicerbar i ett vidareperspektiv än en platsspecifiklösning. (Lenzholzer, Duchhart, &van der Brink, 2013)

The consumption has increased by 40% in just a few decades, which has given a negative impact on the environment. At the same time, millennials also called generation X, have a huge purchasing power compared to other generations. A major problem of unsustainable clothing consumption is fast fashion. Millenials are the biggest target group for fast fashion companies and are those who buy more products than any other target group. Through this thesis, we want to provide with motivation, attitude and values for both sustainable consumption and unsustainable consumption. The aim is to investigate the target group of millennials and their attitudes towards environmentally consciousness and what motivates them in their purchase decision when it comes to clothing consumption. This should, among other things, make it easier for marketers to know how to best reach out to the group who has the highest purchasing power. Through 20 qualitative in-depth interviews with as many men as women, they have been interviewed regarding their views, attitudes and behavior regarding clothing consumption and sustainable clothing consumption. The study's results show that many millenials are not ready to buy green clothing for various reasons such as pricing and trust in companies. Other interesting discoveries about norms and self-image is also emerged. / Konsumtionen har ökat med 40 % på enbart några decennier vilket har en negativ påverkan på miljön. Samtidigt så har millennials alltså generation X, har en enorm köpkraft jämförelse med de andra generationerna. Ett stort problem av ohållbar klädkonsumtion är fast fashion där millenials är de som är den största målgruppen för företag och de som köper mer produkter än några målgrupper. Genom detta arbetet vill vi förstå millennials motivation, attityd och värderingar till både hållbar konsumtion och ohållbar konsumtion. Syftet är att undersöka målgruppen millennials attityd till miljömedvetet konsumerande, samt vad som motiverar dem i köpbeslutet när det gäller klädkonsumtion. Detta ska bland annat underlätta för marknadsförare att veta hur de på bästa sätt kan nå ut till en av de mest köpbenägna samhällsgrupperna. Genom 20 kvalitativa djupintervjuer med lika stor del män som kvinnor har de intervjuats angående deras åsikter, attityder och beteende kring klädkonsumtion och hållbar klädkonsumtion. Studiens resultat visar att många inte är redo att handla hållbara kläder av olika anledningar så som prissättning och tilltro till företag. Även andra intressanta upptäckter kring normer och självbild framkom.

Denna studie ämnar att ta reda på hur illustrationer av olika framtida samhällen upplevs i förhållande till miljö och klimat. Efterforskning gjordes om utopianism, science fiction, ekologi och motivation för att sedan skapa en artefakt utifrån den insamlade kunskapen. Tre samhällen illustrerades, ett elfritt samhälle och två identifierade utopier, den gröna utopin och SF-utopin. Varje samhälle representerades i form av tre illustrationer vardera, vilka alla bilder hade samma komposition för de olika samhällena. Artefakten användes i mailintervjuer där deltagarna fick se på illustrationerna för ett samhälle i taget och sedan svara på följdfrågor. Den insamlade datan visar på att samhällena upplevs utifrån deltagarnas egna värderingar, och att total bekvämlighet inte nödvändigtvis värderas högre än jordens välmående.

That the environmental issue is on the agenda today has hardly escaped anyone. The emissions that we humans cause affect the climate, in the form of greenhouse gases but also elevated levels of hazardous particles and high levels of noise. The biggest causes of greenhouse gas emissions in Sweden are due to road transport. In accordance with the Paris agreement that Sweden has signed, we must reduce emissions from transport by 8% each year to reach the target by 2030. The municipal transport is an area where efforts are being made today to reduce carbon dioxide emissions. One way to proceed is to make use of coordinated distribution of goods, as the municipality uses a distribution center where goods are delivered together. The purpose of this study is to show how coordinated distribution of goods can affect the environmental and local trade from a municipality's perspective. The goal is to make compilations for the environmental impact this distribution method can have, in order for a municipality to be able to see the potential affect this can obtain. In addition, the work should provide an understanding of how local trade can be affected by co-distribution. To investigate this, we have built up a theoretical framework, focused on the basics of logistics, distribution strategies, environment, and the public procurement act (LOU, 2016: 1145). Then we have studied a good example of a municipality that implemented coordinated product distribution, where we have used existing data. We have then compared this information to a commune that does not use the distribution strategy today, to see what effects it could have if a municipality implemented it. To obtain information about the municipality, we conducted a qualitative interview with the municipality's purchasing manager. With this we have been able to answer the study's problem statement: How can coordinated distribution of food products affect the environment, transport and competition in the municipality of Umeå? The results of the study show that a coordinated distribution of food in Umeå municipality can reduce the number of transports and the amount of emissions. Furthermore, there are indications that this distribution strategy enables small local manufacturers to participate in procurement and to be awarded contracts.

The climate question is one of the major questions in society and consumers today expect cooperates to take responsibilities that help the environment. One of the industries that consumers have misbeliefs in when it comes to green marketing and green products is the fast-food industry. Because of the misbeliefs from the consumers, the fast-food chains need to increase their green alternatives and their green marketing. The aim of this study is therefore to study and highlight how green marketing is used by companies in the fast-food industry to position themselves in the market. In addition, we also intend to investigate how and if green marketing affects the consumers’ brand perception and purchasing behavior. To examine this purpose a mix of both qualitative and quantitative methods is used. The qualitative method is analyzing commercials from the fast-food chains and observations in their restaurants to see how they use green marketing. The quantitative method is a web survey with 71 responses to see how the consumer perceived the brand of the fast-food chains. The result showes that the fast-food chains do similar initiatives for the environment, but it differs how consumers perceived their brand as green or not. / Problemdiskussion: Miljöfrågorna är idag dominerande i samhället och konsumenterna förväntar sig att företag därför tar mer ansvar för miljön. Snabbmatsindustrin har varit i blåsväder gällande miljö-och hållbarhetsarbete och på så sätt fått en yttre press att arbeta mer miljövänligt därför har de börjat ta mer ansvar och marknadsför mer gröna produkter och hållbarhetsarbete. Samtidigt finns det en misstro från konsumenterna om trovärdigheten i dessa gröna budskap. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och synliggöra hur grön marknadsföring används av företag inom snabbmatsindustrin för att positionera sig på marknaden. Dessutom ämnar vi även att undersöka hur och om den gröna marknadsföringen påverkar konsumentens varumärkesuppfattning och köpbeteende. Metod: Denna studie bygger på både kvalitativa och kvantitativa metoder. De kvalitativa metoderna bestod av innehållsanalys av reklamfilmer från två snabbmatsrestauranger i Sverige och observationer i restauranger. Den insamlade datan har vidare stärkts med fakta från respektive företags hållbarhetsrapporter. Den kvantitativa delen bestod av en enkätundersökning och hade som syfte att förstå hur konsumenterna uppfattar fallföretagens varumärke. Slutsats: Utifrån resultaten av studien går det att konstatera att företagen gör miljömässiga initiativ för att förbättra sin image. De båda fokuserar på teman som mat och miljö där båda använder sig av likvärdiga satsningar såsom vegetariska rätter och självbeställlningskassor. Däremot var det stor skillnad på hur konsumenterna uppfattar dessa två varumärken. De likartade verksamheterna använder sig av olika strategier för att kommunicera sitt gröna budskap som i sin tur positionerar varumärket från ett konsumentperspektiv.

Miljöfrågor har under senare tid blivit ett allt mer uppmärksammat och prioriterat ämne. Den ökade uppmärksamheten har medfört att fler och fler börjat engagera sig mer i dessa frågor. Detta har resulterat i ett skifte på marknaden där miljövänlig konsumtion haft en markant effekt på många aktörers marknadsföringsstrategier. Syftet med denna studie var därför att undersöka generation Y och generation Z’s motivation till att handla miljövänliga livsmedel. Dessa två generationer ansågs relevanta till studien då de är två unga, stora och därmed betydelsefulla segment som erhåller mycket köpkraft. Produktkategorin livsmedel valdes ut att studeras då de står för en betydande del av hushållens utsläpp. Studien använde sig av en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt. Det skapades hypoteser som grundades i den teoretiska referensramen. Studiens data samlades in genom en enkät som skickades ut till respondenter som tillhörde generation Y och Z. Den insamlade datan analyserades därefter i SPSS där hypoteserna testades för att kunna accepteras eller förkastas.   Studiens resultat visade att generationerna motiverades av samma faktorer då det inte uppdagades några signifikanta skillnader mellan dem. De faktorer som utifrån respondenternas svar påvisade högst medelvärde angående vad de själva ansåg att de motiverades mest av, var miljö, hälsa samt delvis etik. Studiens resultat visade också på att generationerna svarade olika gällande vad de själva uppgav att de motiverades av och vad de trodde att andra motiverades av gällande vissa faktorer.

Tourism is increasing with each passing year, which places increasing demands on businesses in the hospitality industry to achieve environmental sustainability. One way for businesses to show their commitment to the environment is by acquiring and becoming certified with an eco-­‐label. However, the views on ecolabelling may vary as it is a way for businesses to show their voluntary commintment to achieve environmental sustainability. The purpose of the study is to investigate how the eco-­‐label Green Key presents criteria for hotels in its support documents and how the hotel chains Elite Hotels of Sweden and Radisson Hospitality AB describe these criteria in their sustainability and annual report for 2018. A qualitative text analysis has been carried out on a total of six support documents regarding criterias, where questions are asked to the documents to answer the purpose of the study. The study has shown that the Green Keys support document presents criteria as both mandatory and voluntary scoring criteria in a total of 13 areas. The supporting documents also describe that important parts such as knowledge and information are decisive in whether the business succeeds in achieving a change through criteria or not. Criticism directed at eco-­‐labels is largely about the question of whether environmental sustainability can be achieved through an eco-­‐label, as certain criteria cannot measure the actual environmental performance of the business. The study shows that Green Key’s support document with criteria places requirements on hotel operations to introduce measurable goals in the main ares of energy, water, chemicals and waste where all criteria require documentation, but there is some uncertainty as to whether a criterion is mandatory or not depending on whether or not it is considered applicable to the business. / Turismen ökar för varje år som går vilket ställer allt högre krav på verksamheter inom besöksnäringen till att uppnå en miljömässighållbarhet. Ett sätt för verksamheter att visa sitt åtagande och engagemang för miljön är genom att införskaffa och bli certifierad med en miljömärkning. Åsikterna om miljömärkningar kan dock variera då det är ett sätt för verksamheter att visa sitt frivilliga engagemang för att uppnå miljömässig hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka hur miljömärkningen Green Key framställer kriterier för hotell i sina stöddokument samt hur hotellkedjorna Elite Hotels of Sweden och Radisson Hospitality AB framställer dessa kriterier i sin hållbarhets-­‐respektive årsredovisning för 2018. En kvalitativ textanalys har genomförts på totalt sex dokument gällande kriterier, där frågor ställts till dokumenten för att besvara studiens syfte. Studien har visat att Green keys stöddokument framställer kriterier som både obligatoriska och frivilliga poängkriterier inom totalt 13 områden. Stöddokumenten beskriver även att viktiga delar som att kunskap och information är avgörande i huruvida verksamheten lyckas att uppnå en förändring genom kriterier eller inte. Kritik som riktats mot miljömärkningar handlar till stor del om ifrågasättandet av huruvida miljömässig hållbarhet kan uppnås genom en miljömärkning då vissa kriterier inte kan mäta verksamhetens faktiska miljöprestanda. Studien visar att Green Keys stöddokument med kriterier ställer krav på hotellverksamheter att införa mätbara mål inom huvudområdena energi, vatten, kemikalier och avfall där samtliga kriterier kräver dokumentation, det finns dock en viss osäkerhet i vad som avgör om ett kriterium är obligatoriskt eller inte beroende på om det anses vara tillämpningsbart på verksamheten eller inte.

Det har skett en kraftig ökning kring intresset för hållbarhet de senaste två decennierna hos konsumenter. Företag har även insett att nyttjande av marknadsföring där de hållbara aspekterna lyfts fram lett till en ökad lönsamhet. I takt med att fler företag marknadsför grönt har det lett till att konsumenter översköljs av information kring hållbara tjänster, produkter och företag. Konsumenter vet inte längre vilket alternativ som är mest hållbart eller vilket företag de kan lita på. Uppmärksammade fall av felaktig grön marknadsföring har också bidragit till det sänkta förtroende hos konsumenter. Syftet med uppsatsen är därför att öka förståelsen kring utformandet av förtroendeingivande grön marknadsföring. För att uppfylla uppsatsens syfte har litteratur, artiklar och rapporter kring ämnet förtroende i grön marknadsföring samlats in. Teorin kompletterades med semistrukturerade intervjuer där personer på marknadsföringsbyråer med bred kompetens och erfarenhet inom grön marknadsföring valdes ut. Inom marknadsföring definieras förtroende som konsumenters tillförlitlighet och välvilja till ett varumärke. När konsumenters förtroende för ett varumärke ökar så minskar även deras oro samt osäkerhet och därför stärks varumärket som helhet. För att genomföra grön marknadsföring som inger förtroende är strategierna cause marketing, influencer marketing samt grön demarketing frekvent återkommande.  Uppsatsen visar att faktorerna transparens, trovärdighet samt faktabaserade påståenden var grundläggande för förtroendeingivande grön marknadsföring. Den visar också att användandet av cause marketing kräver ett högt förtroende hos konsumenter samt en image som är i linje med problemet som ska bistås. I användandet av influencer marketing krävs även här ett befintligt högt förtroende, men också en analys av influencerns sociala medier och värderingar. Inom grön demarketing behövs också ett högt befintligt förtroende hos konsumenter, men också en tydlighet i budskapet samt en image som tillåter en skämtsam jargong. Sammanfattningsvis tyder uppsatsen på att företag med lågt förtroende hos konsumenter inom hållbarhet initialt bör fokusera på de grundläggande faktorerna för att bygga en förtroendegrund att stå på innan marknadsföringskampanjer utformas.

Till följd av att klimatet utmanas har miljömässig hållbarhet utvecklats och blivit svenskars vedertagna livsstil. Allt fler konsumenter värdesätter miljömedvetna företag samtidigt som forskning påvisar ett miljömässigt attityd-beteendegap. Som effekt har snabbmatsrestauranger börjat använda grön marknadsföring, däribland Sveriges största snabbmatsföretag; McDonald’s och klimatpositiva MAX. Studien syftar till att undersöka samband mellan grön marknadsföring och miljömässigt konsumentbeteende hos MAX och McDonald’s samt om grön marknadsföring har ett samband med intentionen att ha en grön matkonsumtion. Theory of Planned Behavior utgör den teoretiska utgångspunkten och ligger till grund för den kvantitativa enkätundersökningen. Resultatet visar att miljömässigt konsumentbeteende påverkas av intentionen, grön marknadsföring och begreppet klimatpositiv. Resultatet visar även att konsumenter hellre äter på MAX än McDonald’s, då MAX uppfattas ha ett bättre miljöarbete och grön marknadsföringsstrategi. Förslag ges att vidare undersöka angelägenheten av att vara klimatpositiv inom andra branscher samt om andra attribut än miljöaspekten har betydelse för miljömässigt konsumentbeteende hos snabbmatsrestauranger.

Klimatet på jorden är i förändring. Detta är främst på grund av en förstärkt växthuseffekt, till följd av ökade mängder växthusgaser i atmosfären. Fortsätter denna klimatförändring kommer det resultera i förödande konsekvenser för både människa och natur. Det är därför viktigt att åtgärder sätts in för att minska utsläppet av växthusgaser. Klimatkalkyl underlättar arbetet med att sänka utsläppet av växthusgaser i byggprojekt. De ökar medvetenheten om var i projekten de största utsläppen av växthusgaser finns och kan användas som underlag för var åtgärder bör sättas in för att minska växthusgasutsläppen. Klimatkalkyler kan även användas till att jämföra olika lösningar för att se vilket alternativ som är miljömässigt bäst. En minskning i utsläpp av växthusgaser leder även ofta till en minskning av kostnader. Det finns i dagens läge dock brister i arbetet med klimatkalkyler. De anställdas kunskap om hur utförande bör ske är inte tillräcklig och det finns svårigheter i att tolka resultatet som fås ut. Brister upptäcktes även i de verktyg som klimatkalkylerna utförs i. Exempelvis fanns det inte resurser för alla material och det var fel i vissa maskiners utnyttjandegrader. Svårigheter uppstår även då ändringar och tillägg uppkommer på projekt. En klimatkalkyl bör utföras i anbudsskedet på alla större projekt. Uppföljning bör göras i slutet av projektet och i vissa fall även under projektets gång. I dagens läge finns det ingen tydlig mall för hur en klimatkalkyl ska följas upp, men målet är att ta fram en.