Syftet är att undersöka hur fossilindustrin paketerar sina reklambudskap inom det vilseledande formatet hemmahörande-annonser. Syftet är även att skapa förståelse för hur den trendande klimatdiskursen påverkar marknadsförings utformning. Det svenska petroleumoch biodrivmedelsföretaget Preems kampanj från 2019-2020 undersöks, genom en kvalitativ innehållsanalys av hemmahörande-annonser publicerade i Dagens Nyheter. Gestaltningsteori används för att se hur det meningsbärande innehållet ramas in. Huvudteorin kompletteras av teorin om övertalning för att se hur Preem använder inramning för att nå mottagarna. Resonemang om strategisk kommunikation, greenwashing och grön profilering har inkluderats för att fördjupa kunskapen om fossilindustrins marknadsföringsstrategier. Uppsatsens resultat visar att Preem har valt att lyfta fram löften, mål och visioner samt inkludera sådant som stärker anseendet och ökar förtroendet för Preem. En gemensam nämnare är att allt innehåll ramas in för att övertyga publiken om att Preems verksamhet är miljövänlig. Resultatet av analysen visar att terminologi som tillhör klimatdiskursen är det tydligaste temat och används strategiskt för att följa den gröna marknadsföringstrenden och bygga en grön profil. Preem nyttjar kommunikativa marknadsföringsstrategier som visat sig vara effektiva i relation till samhälleliga förändringar.

Arbete med hållbar utveckling är ytterst aktuellt i dagens samhälle. I detta arbete spelar lärarna en betydelsefull roll. Skolor kan idag ansöka om att få en miljöcertifiering för att på ett naturligt och engagerande sätt få in och stimulera miljöfrågorna i skolans och förskolans dagliga verksamhet. De två certifieringar som finns idag är Utmärkelsen Miljöskola och Grön Flagg. Vi har framförallt undersökt om elever på en miljöcertifierad skola har ökad insikt inom den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Undersökningen bygger på intervjuer med elever på en miljöcertifierad skola och en icke-miljöcertifierad skola. Utifrån de resultat vi fick i vår undersökning kan vi se att eleverna på den mijöcertifierade skolan har denna ökade insikt.

Syftet med vårt examensarbete är att på ett kvalitativt sätt beskriva hur pedagoger undervisar om hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv och hur denna kunskap blir befäst för eleverna. Detta arbete är baserad på kvalitativa intervjuer av sexton elever samt en enkätundersökning av lärare. Vår undersökning har genomförts på två olika skolor, en med miljöutmärkelsen Grön Flagg och en skola utan Grön Flagg. Vi har sett i vår undersökning att många lärare inte vet vad hållbar utveckling innebär. Många lärare har inte stött på begreppet, därför syns det inte i undervisningen. Båda skolorna arbetar med miljöfrågor, men på olika sätt. I undersökningen kunde vi se att skolan med Grön Flagg hade bättre kunskaper om hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv, men det var inga stora skillnader mellan skolorna som vi trodde från början.

Syftet med examensarbetet är att undersöka fem- och elvaåringars vardagsföreställningar kring nedbrytning, kompost och miljöutmärkelsen Grön Flagg, för att vi i vår lärarprofession ska kunna hjälpa barn att utveckla en förståelse för materias kretslopp. Examensarbetet syftar också till att undersöka om det finns kopplingar mellan skolornas aktiva miljöarbete och de föreställningar som studiens barn har. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer. Tolv barn och fyra lärare deltog i undersökningen. Resultatet av vår studie visar att barnen har en del vardagsföreställningar gällande både nedbrytning, kompost och Grön Flagg. Slutsatsen vi kan dra av vårt arbete är att det måste avsättas tid för att kombinera praktiskt och teoretiskt arbete för att barnen ska få möjlighet till en ökad förståelse kring materias kretslopp och Grön Flagg.

Examensarbetet är en jämförelse mellan två skolors arbete med Grön Flagg. Arbetet grundar sig på intervjuerna av sex pedagoger, tre på varje skola. På de två skolorna där undersökningen är gjord är det i huvudsak pedagoger som ansvarar för arbetet med Grön Flagg som är intervjuade. Syftet med arbetet är att synliggöra och kritiskt granska två skolors arbete med Grön Flagg och jämföra arbetssätten. I uppsatsen lyfts likheter och skillnader och jämförs med Eco-Schools grundprinciper och Grön Flaggs riktlinjer samt med skolans styrdokument. Frågorna som examensarbetet utgått ifrån är följande: Hur har skolorna lagt upp arbetet med Grön Flagg? Hur talar pedagogerna om Grön Flagg? Metoden som använts är kvalitativ intervju. Den teoretiska förankringen utgår från Vygotskijs tankar och teorier. Resultatet visar att skolorna arbetar liknande utifrån de ramar som Grön Flagg konceptet förmedlar men att arbetet utförs i olika stor utsträckning. I resultatet visas även att skolans läroplan och kursplaner samt Grön Flaggs grunder stämmer väl överrens med varandra. Uppsatsens slutsats är att skolor kan arbeta med Grön Flagg i olika hög utsträckning och att pedagogernas intresse påverkar hur arbetet utformas.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur undervisning i det naturvetenskapliga ämnet kemi kan bidra till att utveckla yngre elevers handlingskompetens för hållbar utveckling. De frågeställningar som låg till grund för studien var: På vilket sätt utvecklas elevernas handlingskompetens i samband med undervisning för hållbar utveckling? samt Vilka känslor uttrycker eleverna i samband med undervisning för hållbar utveckling? För att svara på detta har jag planerat och genomfört en lektionsserie i ämnet kemi samt utfört intervjuer med elever i årskurs två. Arbetssättet storyline har använts som verktyg för undervisningen och det sociokulturella lärandeperspektivet har utgjort en guidande princip för studien. Elevernas utveckling analyserades med hjälp av för- och efterintervjuer samt observationer.   Resultatet visade att elevernas handlingsförmåga utvecklades från individuella och reaktiva handlingar till kollektiva och förebyggande handlingar. Resultatet visade även att elevernas känslor förändrades under studiens gång och hade en inverkan på deras handlingar.

Titel: Svensk stålindustri växlar upp - Undersökning av de strategiska och ekonomiska konsekvenserna kopplade till den svenska stålindustrins gröna omställning Författare: Jakob Nordenfelt och Theodor WickbergHandledare: Anders Parment Problemställning: Vi står idag inför stora utmaningar kopplade till den globala uppvärmningen. För att nå de utsläppsmål som världens länder kommit överens om så är en viktig pusselbit den tunga industrin och i synnerhet stålindustrin. Idag sker det en omställning från fossila energikällor till förnyelsebar energi och det är därför intressant att se vilka de strategiska och ekonomiska konsekvenserna är av denna omställning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka de strategiska och ekonomiska konsekvenserna kopplat till den gröna omställningen i den svenska stålindustrin och därigenom få djupare förståelse för hur olika faktorer påverkar den gröna omställningen. Forskningsfrågor: 1) Hur påverkar EU-taxonomins inträde den gröna omställningen inom svensk stålindustri? 2) Vilka är de viktigaste faktorerna för att lyckas med den gröna omställningen inom svensk stålindustri? 3) I vilken utsträckning är den gröna omställningen lönsam? Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie på ett svenskt stålföretag med sju semistrukturerade intervjuer, ett seminarium och dokumentation.Resultat: Studien visade att EU-taxonomin är något som efterfrågas, men att dagens utformning har brister. Vidare har studien funnit att det behövs ett bättre samspel mellan sektor 1, 2 & 3, att företaget måste lyckas sälja in konceptet med grönt stål, samt att företagen måste säkerställa att den gröna omställningen inte kommer på bekostnad av något annat. Studien visade också att lönsamheten med den gröna omställningen är svår att prognosticera, men att det medföljer stora strategiska och ekonomiska risker med att inte genomföra den gröna omställningen. Kunskapsbidrag: Kunskapsbidraget som studien ger är en ökad förståelse för vilka strategiska och ekonomiska konsekvenser den gröna omställningen har på företag i den svenska stålindustrin. Den bidrar även med en förståelse för hur olika faktorer påverkar den gröna omställningen för företagen. Nyckelord: Grön omställning, grönt stål, stålindustri, hållbarhet / Title: The Swedish steel industry ramps up – a research of the strategic and economic implications of the green transition in the Swedish steel industryAuthors: Jakob Nordenfelt & Theodor WickbergSupervisor: Anders Parment Problem: We are facing big challenges related to global warming. An important aspect to reach the emission targets as agreed by the world’s countries is to engage the industry sector and specifically the steel industry. There is an ongoing transition today from fossil energy sources towards renewable energy sources, and therefore it is relevant to examine the strategic and economic implications of this green transition. Purpose: The purpose of this research is to examine the strategic and economic implications in regard to the green transition within the Swedish steel industry, thereby gaining a deeper understanding of the factors driving the green transition.Research questions: 1) How does the entry of the EU taxonomy impact the green transition within the Swedish steel industry? 2) Which are the most important factors to succees with the green transition in the Swedish steel industry? 3) To what extent is the green transition profitable? Methodology: The research was done through a qualitative case study on a Swedish steel company by conducting seven semi-structured interviews, a seminar, and a document study. Results: The research showed that the EU taxonomy was requested but that it has flaws as it is structured today. Further, the study showed that a better interaction between sector 1, 2 & 3 is needed, that the company needs to understand how to sell the green steel concept and the understanding that a green transition cannot come at the expense of anything else. The research also showed that projecting the profitability of the green transition is very difficult, but that the strategic and economic risks of not doing the green transition are severe. Contribution of knowledge: The contribution of knowledge provided by this research gives an enhanced understanding of the strategic and economic consequences that the green transition has on companies in the Swedish steel industry. It also provides an understanding of how different factors affect the green transition for companies. Keywords: Green transition, green steel, steel industry, sustainability

BAKGRUND: Klimathotet påverkar vår vardag i större utsträckning än tidigare och driver på mycket av utvecklingen i dagens samhälle. Fastighetsbranschen står för cirka en femtedel av de totala utsläppen av fossila bränslen och 40 procent av energiförbrukningen i Sverige och har därför ett stort ansvar att driva på den gröna omställningen. Ett stort steg mot en grönare framtid i branschen togs i och med lanseringen av EU:s taxonomiförordning i juni 2020. Den har för avsikt att skapa en mer centraliserad definition av begreppet hållbarhet och att skapa gemensamma riktlinjer kring hur hållbarhetsarbetet ska bedrivas i EU:s medlemsländer. Än så länge handlar mycket om att öka transparensen inom hållbarhetsarbetet vilket ställer krav på företagen att förbättra och förtydliga sin rapportering kring hur de jobbar mot en grönare framtid. Taxonomin är inte komplett än och alla delar är inte obligatoriska så vi har bara sett början på dess effekter på fastighetsbranschen. Den som har gett oss uppdraget att skriva den här uppsatsen är Tomas Nord som är forskare inom samhällsbyggnad på RISE Research Institute of Sweden  SYFTE: Syftet med studien är att analysera relationen mellan fastighets- och banksektorns miljömässiga hållbarhetsarbete. Studien ska studera hur hållbarhetsarbetet bidrar till en grönare framtid, hur det har påverkats av EU:s taxonomiförordning, och hur arbetet påverkas av lågkonjunkturen. Studien är en fortsättning på en uppsats som skrevs för tre år sedan och den här studiens fokus ligger på att följa upp taxonomins påverkan på hållbarhetsarbetet.  GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter kopplade till fastighetsbranschen och grön finansiering. Utöver intervjuerna har vi även läst mängder av relevant litteratur kring ämnet för att förstå grunderna och teorierna bakom respondenternas svar. Utifrån intervjuerna och litteraturstudierna har vi kunnat göra en analys och sedan dragit en slutsats kring hur branschen jobbar med hållbarhetsfrågor och hur taxonomin har påverkat under de tre åren som den har funnits.  SLUTSATS: Studiens slutsats är att grönt är vägen framåt för fastighetsbranschen trots utmaningar i det ekonomiska klimatet. Taxonomin behöver slutföras och skärpas för att göra verklig skillnad. Renovering av det befintliga fastighetsbeståndet krävs för att nå klimatmålen. Anpassningar av rapporteringskrav efter företagens storlek kan underlätta för alla aktörer. Greenwashing har minskat, men ytterligare åtgärder behövs. Den gröna finansieringsmarknaden är stabil och kan bli ännu mer attraktiv med fortsatta regulatoriska utvecklingar. / BACKGROUND: The threat of climate change is affecting our daily lives to a greater extent than ever before and driving much of the development in today's society. The real estate industry accounts for approximately one-fifth of Sweden's total emissions of fossil fuels and 40 percent of energy consumption, thus bearing significant responsibility for driving the green transition. A major step towards a greener future in the industry was taken with the launch of the EU Taxonomy Regulation in June 2020. Its intention is to create a more centralized definition of sustainability and establish common guidelines on how sustainability work should be conducted in EU member states. Currently, much of the focus is on increasing transparency in sustainability efforts, placing demands on companies to improve and clarify their reporting on their progress towards a greener future. The taxonomy is not yet complete, and not all components are mandatory, so we have only seen the beginning of its effects on the real estate industry. The person who gave the task of writing this essay is Tomas Nord, a researcher in urban development at RISE Research Institute of Sweden.  OBJECTIVE: The aim of this study is to analyze the relationship between the real estate and banking sectors' environmental sustainability efforts. The study will examine how sustainability work contributes to a greener future, how it has been influenced by the EU Taxonomy Regulation, and how the work is impacted by the economic downturn. This study is a continuation of a thesis written three years ago, with a specific focus on following up on the taxonomy's impact on sustainability efforts.  METHOD: The study has been conducted through qualitative semi-structured interviews with twelve respondents connected to the real estate industry and green financing. In addition to the interviews, we have extensively reviewed relevant literature on the subject to understand the foundations and theories behind the respondents' answers. Based on the interviews and literature review, we have conducted an analysis and drawn conclusions regarding how the industry addresses sustainability issues and how the taxonomy has influenced it during its three-year existence.  CONCLUSION: The study's conclusion is that green is the way forward for the real estate industry despite challenges in the economic climate. The taxonomy needs to be completed and strengthened to make a real difference. Renovation of existing real estate stock is required to achieve climate goals. Adjusting reporting requirements based on company size can facilitate engagement for all stakeholders. Greenwashing has decreased, but further measures are necessary. The green financing market is stable and can become even more attractive with continued regulatory developments.

This essay examines the degree to which pastors within the Uniting church of Sweden (Equmeniakyrkan) feel that they possess authority within the context of their ministries and in what way they find opportunities to influence people to green transition. The method used to study this is a combined study, comprising a survey and a couple of follow-up interviews. The results of the study show that the majority of the pastors believe that it is important to work with issues related to green transition, but that the majority at the same time show doubts about being concrete and precise about these matters. The result could indicate an uncertainty regarding one's own authority to guide individuals to concrete lifestyle changes and ethical stances. The pastor can thus be understood as a “key person” in his context; a person entrusted with authority and "keys". The survey shows that the pastors prefer to use their keys to open, but seldom to close or “lock tight”, in the sense of stipulating what a person should or should not do.

Jordens medeltemperatur har stigit med över en grad sedan 1800-talets andra hälft. Stora företag i framförallt industrier har stor inverkan på utsläppen och kan göra betydande skillnad. Design har blivit ett konkurrenskraftigt verktyg för företag att använda och det har därför blivit allt viktigare att arbeta med hållbar design. De senaste åren har det ökat i betydelse att skydda vår planet och därför måste produkter på marknaden ligga i framkant av hållbar design för att kunna konkurrera. I och med att företagen har stor inverkan så ligger ett ansvar på dem för att det ska ske någon betydande förändring för att EU ska uppnå klimatneutralitet innan år 2050. För att detta ska ske så har EU- kommissionen tagit fram en förordning kallad EU:s Taxonomi med två kompletterande akter som är ett klassificeringssystem med 6 stycken miljömål inom olika sektorer. Taxonomin syftar till att göra det enklare att göra satsningar som främjar övergången till en mer hållbar verksamhet och säkerställer att det finns tydliga kriterier för vad som klassas som en hållbar investering. Denna rapport ligger till grund för ett examensarbete på kandidatnivå inom Teknisk Design i kurs D0024A. Detta kommer att utföras under 10 veckor som motsvarar 15 högskolepoäng under handledning från Luleå Tekniska Universitet. I denna rapport presenteras ett arbete som hur designprocessen påverkas av EU Taxonomins förhållningssätt och hur det påverkar slutprodukten. För att göra detta har metoden autobiografisk studie används genom ett tidigare genomfört projekt. Där gås varje fas i designprocessen igenom steg för steg för att sedan avslutas med en reflektion baserat på mina tankar om vika beslut som hade kunnat göras annorlunda eller intressanta aspekter. Designprocessen är en komplicerad process som behöver jobba på ett iterativt sätt så att man alltid går tillbaka till startpunkten för att se att målen och behoven uppfylls. Genom att ha avstämningspunkter längst vägen ger det processen tillfällen att identifiera grunderna till de besluten som tagit längst vägen. / The Earth's average temperature has increased more than one degree since the second half of the 18th century. Large companies in above all manufacturing industries have a big impact on emissions and can make a considerable difference. Design has become a competitive tool for companies to use and it has therefore become increasingly important to work with sustainable design. In recent years, the importance of protecting our planet has increased and therefore products on the market must be at the forefront of sustainable design in order to compete. As the companies have a large impact, there is a responsibility on them to ensure that there is some change in order for the EU to achieve climate neutrality by the year 2050. In order for this to happen, the EU- Commission has produced a regulation called the EU:s Taxonomy with two supplementary acts which is a classification system with 6 environmental targets in different sectors. The taxonomy aims to make it easier to make investments that promote the transition to a more sustainable business and ensures that there are clear criteria for what is classified as a sustainable investment. This report is the basis for a bachelor's degree project in Technical Design in course D0024A. This will be carried out over 10 weeks, which corresponds to 15 credits, under supervision from Luleå University of Technology. In this report, work is presented as how the design process is affected by the EU Taxonomy's approach and how it affects the final product. To do this, the autobiographical study method has been used through a previously completed project. There, each phase of the design process is reviewed step by step and then ends with a reflection based on my thoughts about folding decisions that could have been made differently or interesting aspects. The design process is a complicated process that needs to work in an iterative way so that you always go back to the starting point to see that the goals and needs are fulfilled. By having checkpoints along the way, it gives the process opportunities to identify the basis for the decisions taken along the way.