No description available.

<p>Detta examensarbete studerar den interaktion som sker mellan domänexpert och domänspecifik datorapplikation. Jag har studerat ett användargränssnitt i ett program för frekvens- och radionätsplanering (WRAP Win) som har utvecklats av Enator Communications AB.</p><p>Huvudsyftet med studien har varit att studera vilka egenskaper i ett domänspecifikt användargränssnitt som påverkar interaktionen.</p><p>För att behandla min problemformulering så har jag genomfört tre undersökningar:</p><p>- en intervjuundersökning av programmets användare för att studera det domänspecifika innehållet i användargränssnittet.</p><p>- en egen utvärdering av användargränssnittets stil, d v s utseende och känsla.</p><p>- en egen utvärdering av manualen till systemet.</p><p>Jag har kommit fram till en del sådant som kan stödja eller försvåra för användaren i interaktionen. Det är dock oftast en fråga om avvägning. En egenskap som är positiv i en viss bemärkelse kan vara negativ i en annan. Det som är bra för en domänexpert kan också vara dåligt för en annan.</p>

Samhällsdebatten om de nedslående resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att läsförståelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förväntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för läsförståelsen hos elever i årskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehållet i skolans styrdokument som rör läsförståelse samt Skolverkets analyser av resultatmätningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frågan om vikten av att alla lärare undervisar i läsförståelse oavsett ämne. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökmetoder och urval redovisas. Studiens resultat visar att elever som undervisats i olika texttypers strukturer inte bara förstår texten bättre, de får också bättre förutsättningar att producera egna texter i olika genrer. Vid användning av grafiska modeller som är anpassade till aktuell struktur ökar möjligheten till textförståelse och textproduktion ytterligare. En slutsats från studien är att förutsättningen för att elever ska utveckla sin läsförståelse är lärarens explicita läsförståelseundervisning i alla ämnen.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur elevers användning av grafiska representationsformer påverkar deras problemlösning. Olika typer av grafiska representationsformer har undersökts i den här studien. Dessa representationsformer är tallinje,rektangulär skiss, arealmodeller och teckningar. Möjligheter och hinder vid användning av sådana representationsformer för elevers problemlösning i aritmetik diskuteras i det här arbetet. Resultatet visar att elevers missförstånd rörande användning av grafiska representationsformer för problemlösning hindrar dem från att komma fram till en lösning. Dessutom är det svårt för eleverna att komma fram till lösningen utan att använda lämpliga grafiska representationsformer. Användning och skapande av grafiska representationsformer utvecklas även gradvist. Även om dessa hinder föreligger så kan elevers delvis korrekta representationsformer utvecklas med mer undervisning och övning. Dessutom utvecklas elevernas problemlösning och aritmetik med en korrekt användning av grafiska representationsformer.

Purpose of the Essay: The number of users of &quot;Internet banks&quot; is continuously increasing as more and more become aware of the possibilities offered. Therefor the demands of an &quot;Internet bank&quot; designer also increase to make sure the &quot;Internet bank&quot; is usable to as many different customers as possible. Many guidelines have been developed during the years to help designers to design usable graphical interfaces, but are they useful even when designing &quot;Internet banks&quot;? That is the question that we are trying to answer in this essay. Target group: This essay is first of all aimed at the people designing &quot;Internet banks&quot; and secondly to other designers within the area of Internet application design, to hopefully help them in making even better and more user friendly Internet applications. It can also be useful to students studying graphical Internet design. Method: In the search for answers to our questions we have concentrated on the design of MeritaNordbanken&apos;s &quot;Internet bank&quot; &quot;Solo&quot;. By using information in books discussing design of interface usability we have tried to find guidelines used in the design of &quot;Solo&quot; and from that evaluated whether or not they are used as intended. We have also used a test group to get a second opinion in the question of guideline usage. The test group was intended to give us insight into the usage from an independent user&apos;s point of view. Our opinions were then compared to the users&apos;, to give us an answer as to how the guidelines were used and if changes where needed to better support the design of &quot;Solo&quot;.

Detta examensarbete studerar den interaktion som sker mellan domänexpert och domänspecifik datorapplikation. Jag har studerat ett användargränssnitt i ett program för frekvens- och radionätsplanering (WRAP Win) som har utvecklats av Enator Communications AB. Huvudsyftet med studien har varit att studera vilka egenskaper i ett domänspecifikt användargränssnitt som påverkar interaktionen. För att behandla min problemformulering så har jag genomfört tre undersökningar: - en intervjuundersökning av programmets användare för att studera det domänspecifika innehållet i användargränssnittet. - en egen utvärdering av användargränssnittets stil, d v s utseende och känsla. - en egen utvärdering av manualen till systemet. Jag har kommit fram till en del sådant som kan stödja eller försvåra för användaren i interaktionen. Det är dock oftast en fråga om avvägning. En egenskap som är positiv i en viss bemärkelse kan vara negativ i en annan. Det som är bra för en domänexpert kan också vara dåligt för en annan.

Kontext. För att inte glömma sitt lösenord så väljer användare korta lösenord. Att användare väljer korta lösenord är en säkerhetsrisk som behöver förebyggas. Det finns forskning som pekar på att det är lättare för människor att komma ihåg en bild jämfört med en text. Om grafiska lösenord i form av en bild används istället för teckenbaserade lösenord i form av text skulle användare kunna välja svårare lösenord i form av komplexa lösenordsmönster och samtidigt minska risken att glömma dem. Mål. I projektet utförs en jämförelse mellan teckenbaserade och grafiska lösenord av typen DAS inom områdena användarvänlighet och säkerhet. Inom användarvänlighet så jämförs tiden det tar att registrera samt logga in med ett lösenord av respektive typ. Det jämfördes även hur många lyckade kontra misslyckade inloggningar som gjordes med respektive lösenordstyp. För säkerhet så jämfördes tiden det tar att utföra en lyckad bruteforce-attack mot lösenordssträngarna. Metoder. Den första metoden som användes var en litteraturstudie på vad som tidigare gjorts på området. Litteraturstudien uppföljdes av implementation av två program där det första tillämpade traditionella teckenbaserade lösenord och det andra tillämpade grafiska lösenord av typen DAS. De implementerade programmen användes i experiment med deltagare som gav värden att jämföra och analysera. Resultat. Experimentresultat gav en indikation på att de grafiska lösenorden var bättre i båda aspekterna för användarvänlighet. Liknande indikation gavs för säkerhetsaspekten där även experimentet för de grafiska lösenorden returnerade bättre värde. Det enda värde som pekade för teckenbaserade lösenord var att deltagare av experimentet föredrog de teckenbaserade över grafiska lösenorden. Slutsatser. Det ges en indikation för att grafiska lösenord kan vara mer användarvänliga samt säkrare jämfört med traditionella teckenbaserade lösenord för de aspekter som jämfördes. Det behöver göras fler och större experiment innan det går att fastslå en slutsats om vilken lösenordstyp som är bäst för användarvänlighet samt säkerhet.

Utifrån grunden att reklam för produkter till barn riktas till både barn och föräldrar, har vi undersökt hur tryckta annonser i tidningar som har målgruppen barn respektive föräldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifrån innehållsanalys och fokuserar på hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns för bilder, symboler och färger, och vad det säger om barn och föräldrar som konsumenter och målgrupp. Reklam som riktas till barn finns inte enbart i barntidningar utan även i föräldratidningar. Därför har vi valt att analysera barntidningar som riktar sig till olika åldrar från liten upp till tonåren, och även föräldratidningar som har specifikt mamma, pappa eller båda som målgrupp. Vi undersöker layout, färg och form i annonserna. Vi tittar även på likheter och skillnader i utformningen utefter om målgruppen är barn eller föräldrar. Det den här studien ska hjälpa till med är alltså att få en inblick i vad det är för reklam som barn och föräldrar stöter på till vardags.

Synen på seriemediet har förändrats i takt med att grafiska noveller får allt högre status tack vare avantgardiska serier som recenseras i kultursidorna och vinner tunga litteraturpriser. Som entusiastiska serieläsare växte idén om serier som klassrumsmaterial fram och det är vad denna kunskapsöversikt ämnar besvara utifrån frågeställningen: Hur kan seriemediet som klassrumsmaterial bidra med i utvecklingen av litteracitet och motivation för läsning? Kunskapsöversikten bygger på artiklar hittade i ett flertal olika databaser, och resultatet visar på att seriemediet har stora möjligheter som klassrumsmaterial. Seriemediet är ett användbart medium i elevers utveckling av litteracitet, dock pekar forskningen på att läsning av bild och text kombinerat kräver utökad undervisning i en litteracitet som skiljer sig från den som används vid läsning av typografiska texter. Detta skapar också ett behov av att utbilda yrkesverksamma samt lärarstudenter i nya multimodala medier. Vidare kan seriemediet leda till ökad motivation för läsning hos elever, speciellt när möjligheten att välja själv finns. Det är inte vår tanke att seriemediet ska ersätta den traditionella litteraturen utan i stället ses som ett likvärdigt alternativ som kan kombineras med typografiska texter för att skapa lika förutsättningar för alla elever oavsett nivå.

Grafiska romaner har många dimensioner och kan analyseras på olika sätt. Dessa har ofta utgjort föremål för analyser av - och tolkningar kring - genusperspektivet. Gemensamt för ett flertal av dessa analyser är överenskommelsen om att karaktärerna i de grafiska romanerna speglar olika sociala situationer och förmedlar olika sociala budskap.  I vår undersökning genomförde vi en semiotisk analys av utvalda sidor i tre populära grafiska romaner för tonåringar. Detta för att undersöka hur läroplanens mål om att öka medvetenheten kring genusaspekten kan uppnås genom arbete med serier i bildämnet. De undersökta grafiska romanerna är Mörkt album, Maus och Framtidens arab 3. I den teoretiska analysen av materialet utgick vi från socialkonstruktionism och olika dimensioner av genus. Resultatet visade att majoriteten av huvudkaraktärerna i romanerna har framställts av författarna enligt stereotypa könsroller och böckerna förmedlar, i olika avseenden, maktpositioner mellan könen och de förväntningar som ställs på dessa samt illustrerar en tydlig genusordning. Vid analysen hittades därutöver ett snålt inslag av normbrytande beteende i könsrollshänseende. En ytterligare slutsats från studien är att arbetet med genusperspektiv kan bli en del av bildämnesdidaktiken där serier möjliggör för diskussionsområden och övningar som syftar till att aktualisera och problematisera genusfrågor i olika kontexter. / Graphic novels have many dimensions and can be analyzed in different ways. We  concluded from our study that the work with a gender perspective can become part of the didactics of visual subjects, where series enable discussion areas and exercises that show the  cross-gender opportunities for adolescents´s lives. When it comes to gender attitudes, we can learn from comics that they are constantly changing. There have been many different interpretations of gender roles in graphic novels over the years. Some of these explanations are more advanced than others, but they all provide a snapshot of attitudes toward gender at the time of their formation. Therefore this study aimed to investigate whether popular comic albums for young people exhibit limited gender patterns from a gender perspective. The study is conducted through a semiotic text and image analysis of three graphic novels: Mörkt album, Maus &amp; Framtidens arab 3. The theoretical analysis of the material has been based on terms like social constructionism and different dimensions of gender. The result showed that most of the main characters in the books have normative characteristics and that the female characters adhere to the stereotypical gender role. In addition, the books convey prevailing positions of power between the genders and the expectations placed on them, and highlight the kind of gender order that prevails.