Syftet med det här examensarbetet är att låta ett antal föräldrar komma till tals om sina upplevelser under utvecklingssamtalet i skolan. Jag har också tagit reda på hur föräldrarna skulle önska att ett utvecklingssamtal gick till och i vilken utsträckning de vill bli mer delaktiga i samtalet. Jag har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med föräldrar som har sina barn i grundskolans tidigare år. Mitt mål är inte att generalisera utan att låta ett antal föräldrar komma till tals om sina känslor och erfarenheter. Mitt resultat är att föräldrar i väldigt hög utsträckning är positivt inställda till utvecklingssamtal och att det tillsammans med ganska små, men betydelsefulla förändringar skulle göra utvecklingssamtalet till ett bättre samtal för alla inblandade.

För att alla elever ska kunna uppnå scientific literacy bör man utgå från barnens erfarenheter där naturorienterade ämnen, NO, knyts till ett sammanhang – en kontext. I kontexten synliggörs naturvetenskapens mänskliga sida, och därmed visa att NO är mer än fakta. Elever behöver lära om naturvetenskapen, vilket kallas nature of science, NOS. Vårt syfte är att ta reda på hur lärare aktualiserar nature of science genom ett Linné-tema. I vår kvalitativa studie har vi intervjuat åtta lärare som undervisar i grundskolans tidigare år om deras tankar kring undervisning om naturvetenskapen. De visar ingen didaktisk medvetenhet om NOS men tillämpar det i stor utsträckning i ett temaarbete kring Linné-året 2007. I en analys (efter Lederman 2004) visar vi att de konkretiserar de mänskliga aspekterna av naturvetenskapen så att eleverna får uppleva hur en forskare arbetar. / Enabling all pupils to acquire scientific literacy it is suggested to start from their experiences, where science content will make sense within the context. In this context it is of importance that the human aspect of Science is shown, making it is possible to show that science isn’t merely facts. Pupils are in need of learning about Science, called nature of science, NOS. Our task is to find out how teachers pursue nature of science in inquiry based education on Carl Linnaeus. In the qualitative study we interviewed eight teachers in early primary school on their thoughts on teaching about Science. They do not show any didactic awareness of NOS though they use it in large extent in working with Linnaeus. In analysis (from Lederman 2004), we can show that teachers engage in the humanistic aspect of science, in which pupils experiences the work of a scientist.

Detta arbete behandlar hur pojkar och flickor i skolår 4, anser att skolmatematiken och vardagsmatematiken hör ihop. Undersökningen grundar sig på en enkät under ledning, som presenteras för eleverna i två olika situationskontexter, där undersökningsgruppen är uppdelad i två olika grupper och varje grupp svarar på en enkät. Avslutningsvis genomför eleverna en praktisk uppgift. Teoridelen definierar de centrala begrepp som är relevanta för presentationen av undersökningen och presenterar forskning inom kontextvariation, genusperspektiv och skolmatematik kontra vardagsmatematik. Undersökningen visar på skillnader i flickors och pojkars svar i hur de nyttjar matematik i vardagen och viss skillnad mellan svaren i de olika kontextversionerna av enkäten. Samtidigt kan vi finna kopplingar mellan resultatet av undersökningen och den litteratur som presenteras.

Vårt arbete består av en empirisk undersökning där vi med kvalitativ intervju som metod velat undersöka hur sju lärare i grundskolans tidigare år tolkar kursplanen i geografi, och hur de omsätter denna i praktiken. Vi har tagit avstamp i kursplanen i geografi, tidigare forskning och litteratur. Dessa visar alla på geografiämnets bredd och möjligheter. Geografiämnet har en särställning då det är tvärvetenskapligt och står med ett ben i samhällsvetenskapen och ett ben i naturvetenskapen. De exempel vi har fått diskuteras också utifrån en sociokulturell kunskapssyn. Vårt resultat visar att delar av innehållet vi får exempel på bygger på kursplanen i geografi men att det finns en variation i hur kursplanen tolkas och realiseras. Vi ser också geografiundervisning som bygger på tradition snarare än kopplingar till kursplanen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mångkulturellt klassrum påverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet består av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lärare i grundskolans tidigare år, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgångs­punkten tas i John Deweys syn på kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element från interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet är väl förankrad hos lärarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus på erfaren­hetens dynamiska aspekt bättre överens­stämma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lärande för eleverna. Det skulle sär­skilt gagna eleverna i det mångkulturella klass­rum­met, vars erfarenheter inte i sam­ma ut­sträck­ning automatiskt synliggörs och speglas i undervisningen.

Detta examensarbete behandlar pedagogers syn på experiment i skolans tidigare år i naturvetenskapsundervisningen. Vårt huvudmål med examensarbetet var att undersöka faktorerna som underlättar respektive försvårar utförande av experiment i undervisningen för grundskolepedagoger. Vi ville även undersöka vilka typer av experiment som utnyttjas samt vilka mål som pedagogerna vill uppnå med utförandet av experimenten. Studien har genomförts på tre olika skolor rund om i Skåne. Vi har med hjälp av intervjuer genomfört en kvalitativ undersökning. Resultatet visar att alla pedagogerna ansåg att experiment har en positiv inverkan på elevernas lärande men det var bara några få som använder sig av det som en inlärningsmetod. Resultatet visar även att alla pedagogerna vill att eleverna själva ska utföra experimenten men nästan alla pedagogerna utför själva experimenten först innan eleverna själva får prova. De pedagoger som undervisar i skolor med elever med svenska som andra språk, använder experiment till att stärka det svenska språket hos eleverna.

Vårt huvudsyfte med detta arbete har varit att ta reda på barns föreställningar om genus. För att försöka skaffa oss kunskap om detta och fånga elevernas tankar på ett naturligt sätt skapade vi en pjäs om genus där vi kastade om den befintliga genusordningen. Denna pjäs framförde vi sedan för skolår 3 och skolår 6. Vår avsikt med pjäsen var att den skulle fungerasom en utgångspunkt och igångsättare för elevernas tankar om ämnet och därför intervjuade vi 12 elever parvis efter pjäsen för att fånga upp deras reaktioner. Våra frågeställningar var följande: Vilka reaktioner väcktes hos eleverna när de genom pjäsen fick se den traditionellagenusordningen omvänd? Kan man se någon skillnad i reaktionerna beroende på ålder ochkön? Identifierade de sig med rollkaraktärerna och i så fall på vilket sätt? Vad hade elevernaför tankar kring genus? Slutsatsen som vi kan dra av våra intervjuer är att de flesta av våra intervjuade elever gav uttryck för att de uppfattat att genusordningen var omvänd och det fanns en tendens att reflekterandet över detta var starkare hos flickorna än hos pojkarna. Våra intervjuade eleververkade identifiera sig med genus (socialt och kulturellt kön) och inte med kön (biologiskt kön) genom det sätt de identifierade sig med rollkaraktärerna. I vår undersökning kan vi även se att kläder, intressen och beteende verkar ha stor betydelse när det handlar om attpositionera sig rätt i genusordningen. Traditionella normer kring genus i elevernas verklighet ter sig vara väldigt stark och eleverna ger uttryck för att de själva eller omgivningen reagerar negativt när någon bryter mot den. Samtidigt finns det ett viss mått av könsblindhet hos båda könen till att se att genus existerar. Trots detta kan vi även dra några positiva slutsatser frånvår empiriska undersökning. Vi kan se att elever redan i tidig ålder mer eller mindre kan se orsakssamband mellan de könskodade val de gör och de krav och förväntningar somsamhället ställer på dem. Detta har för oss som blivande pedagoger gett en ny inblick från vilken utgångspunkt ett genusarbete skulle kunna bedrivas och förstås. / The main purpose of this essay has been to find out about children’s conception of gender.In order to achieve knowledge on the subject and to be able to capture the pupil’s own thoughts in a natural way, we set up a play where we switched the existing gender order.We then performed this play to school children in year 3 and 6. The purpose of the play was that it was supposed to work as a starting point for the pupil’s thoughts on the subject and therefore we interviewed 12 pupils after the play to capture their reactions. Our questions were the following: What reactions were raised among the pupils when they, through the play,saw the general perception of the gender order change? Are we able to see a difference in reaction depending on sex and age? Did the children identify with the characters and if so,how? What were the pupil’s own thoughts about gender? Our conclusion of the interviews is that most of the pupils reacted on the fact that the gender order was switched and that the reactions were stronger among the girls than amongthe boys. After having examined the way in which the pupils identified with the characters in the play it seems like they identify with their gender not with their sex. Furthermore we can perceive that according to our research, clothes interests and behaviour seem to be important factors when it comes to determining your sex. In the pupils reality the gender norm seems tobe deeply rooted and the pupils react in a negative way when someone breaks the rulinggender norm. At the same time there is a certain amount of “gender blindness” in both sexes to at all apprehend or see that a gender order exists. In spite of this we have also come to a few positive conclusions in our empirical studies. We notice that pupils already at a young age more or less can see the connections between the gender coded choices they make and the demands and expectations from society. This has given us, as teachers to be, a new insight infrom which starting point gender work could be pursued and understood. We have also beenstrengthened in our view that it is possible to recreate the gender order we have today and in that way reach a more gender equal society.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka förekomsten av skönlitteratur i undervisningen hos tre tillfrågade lärare. Med vårt arbete vill vi belysa deras inställning till skönlitteraturens pedagogiska kvalitéer samt synliggöra och diskutera den problematik som kan förekomma gällande arbete med skönlitteratur. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av relevant litteratur samt intervjuer och observationer utav tre lärare. Samtliga tillfrågade lärare använder sig av skönlitteratur för att de anser att det ger lästräning, läsförståelse, upplevelser, utökar ordförrådet, att undervisningen blir mer lustfylld samt att det är lättare för eleverna att få förståelse för skeenden i världen och i historien genom att relatera till sig själva. Tiden är en avgörande faktor för i vilken utsträckning lärarna använder sig av skönlitteratur, men de betonar också vikten av resurser och samarbete i arbetslaget. Ytterligare en faktor som påverkar är svårigheterna att finna lämplig litteratur. I vår slutsats har vi kommit fram till att de tillfrågade lärarna anser att skönlitteratur har stor betydelse och bör få stort utrymme i undervisningssammanhang. Vi tycker oss också ha sett att de har ett väl reflekterat förhållningssätt och att de försöker göra medvetna val i sitt arbete med skönlitteratur.

Det här en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att ta reda på och synliggöra 13 tredjeklassares attityder gentemot läxor, samt reflektioner kring faktorer i vardagen som kan tänkas inverka i elevernas läxarbete.Det är många parter som uppmärksammar problematiken med läxor i skolan, så även forskare. Först och främst ville jag fördjupa mig i problematiken nationellt, men då mängden relevant, svensk forskning var ganska liten gjordes valet att analysera även internationell sådan. Fenomenet verkar bygga på ungefär samma problematik på olika ställen i världen. Bland flertalet av de studier som undersökt elevers egna reflektioner, så är majoriteten av dessa gjorda på barn äldre än tio år. Med denna studie kommer istället 13 elever i årskurs tre få framställa sin syn på läxpraktiken där kopplingar dras till förberedelser, återkoppling, reflektioner över deras fritid och tankar om hemmiljön samt föräldrainvolvering. Resultatet visar att en del elever inte ser läxorna som ett särskilt stort problem – snarare tvärtom - medan en annan del anser raka motsatsen. Det är tydligt att speciellt hemmiljö och föräldrainvolvering har en betydande inverkan för vilka attityder eleverna har gentemot hemläxor.Vidare är tanken att pedagoger i grundskolans tidigare år utifrån resultatet blir inspirerade att se över intentionerna med den läxpraktik de själva bedriver. Det finns trots allt goda läxor som bidrar till en likvärdig utbildning, och tanken bakom dessa bör lyftas fram.

I detta examensarbete kommer matematikläxors och läxhjälps användning på två olika skolor att jämföras utifrån ett segregationsperspektiv. Vi har valt att undersöka en storstadsskola och en byskola. Vår hypotes var att den socioekonomiska situationen på skolorna skulle skilja sig åt, men det visade sig att båda skolorna har en relativt hög socioekonomisk situation. Vårt arbete grundar sig i vad tidigare forskning säger om både matematikläxor och läxhjälp, samt om segregation och likvärdighet. Forskningen har varit utgångspunkt för den kvalitativa undersökning som genomförts i form av semistruktuerade intervjuer av två pedagoger och rektorer. Resultaten har satts i relation till varandra samt tolkats och analyserats. Utifrån detta kunde vi dra slutsatserna att det inte skiljde sig markant mellan skolornas användning av matematikläxor och läxhjälp. Den största skillnaden upplevde vi var pedagogernas utformning av läxorna. / This thesis will compare the use of mathematic homework on two different schools based on a segregation perspective. We´ve chosen to examine one urban school and one rural school. Our hypothesis was that the socioeconomic situation on both schools would differ, but it turned out that both schools have a relatively high socioeconomic situation. Our thesis is based on what previous research says about homework and tutoring as well as segregation and equivalence. The previous research has been our starting point for a qualitative study where two teachers and principals were interviewed. We used semi-structured interviews. The results were interpreted and analysed and then compered. We could draw some conclusions that it didn’t differed that much between the schools and their use of mathematic homework and tutoring, based on this. The biggest different we experienced were the teachers design of the homework.