Syftet med mitt arbete är att studera hur några lärare och elever på en skola ser på elevinflytande i undervisning samt hur dessa upplever det befintliga utövandet av detta. Syftet är även att delge uppfattningar från en specialpedagog som föreläser om elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation. Mina frågeställningar är: Hur ser Hjärups skolas elever och lärare på elevinflytande i undervisning? Hur upplever Hjärups skolas elever och lärare utövandet av det befintliga elevinflytandet i undervisningen? Vad anser en specialpedagog som föreläser om elevinflytande samt en representant från Sveriges Elevråds Centralorganisation om elevinflytande i undervisning? Jag har valt en kvalitativ ansats, eftersom jag vill fånga intervjupersonernas personliga svar, för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar på bästa sätt. Jag har intervjuat två klasslärare och två elevgrupper med tre stycken i varje grupp i årskurs 3 och 5. Jag intervjuade även Lena Nivelius, specialpedagog och föreläsare om elevinflytande och Niklas Johansson, Sveriges Elevråds Centralorganisation. Elevinflytande i undervisningen existerar inte som ett eget uppslagsord, begreppet förklaras istället av forskarna genom olika definitioner. Elevgrupperna och deras klasslärare på Hjärups skola tycker att elevinflytandet i undervisningen bland annat handlar om att eleverna får vara med och bestämma samt påverka utformningen av undervisningen. Elevgrupperna uttrycker att de har inflytande över undervisningen på samma sätt som klasslärarna beskriver att de utövar elevinflytande i undervisningen. Det finns olika uppfattningar gällande krav och förutsättningar för elever för elevinflytande i undervisningen. Klasslärarna tycker inte att elever kan få ett större inflytande än vad de kan hantera eftersom det handlar om mognad och förutsättningar. Elevgrupperna vill inte ha ett större elevinflytande i undervisningen då de anser att det befintliga elevinflytandet i undervisningen fungerar bra. Elevgrupperna och klasslärarna är ense om att det blir stora konsekvenser i undervisningen för eleverna om en undervisning utan elevinflytande bedrivs.

Syftet med vår undersökning var att belysa några lärares syn på talat ungdomsspråk. Vuxengenerationen har alltid haft åsikter om ungdomsspråk och menat att det är torftigt och ovårdat, samtidigt som forskning visar att det är kreativt och nyskapande och viktigt för ungdomarna själva. Detta motsatsförhållande fann vi intressant. I egenskap av blivande lärare ville vi därför ta reda på om lärare, som ju dagligen kommer i kontakt med ungdomar och deras språk, också har en negativ syn på talat ungdomsspråk. Vi har använt oss av kvalitativ undersökningsmetod och gjort djupintervjuer med sex lärare och observerat fem av dem under minst en dag för att söka klarhet i hur de förhöll sig till talat ungdomsspråk. Vi fann att våra informanter tycktes ha en god uppfattning om vad ungdomsspråk är liksom kunskap om dess viktiga funktion för ungdomarna. Däremot fann vi att våra informanters personliga syn på talat ungdomsspråk inte var lika homogen. Med vårt underlag kunde vi därför inte se några klara tendenser hur lärare rent generellt förhåller sig till talat ungdomsspråk. Våra sex informanter täckte in hela attitydskalan från skepsis till entusiasm.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur några lärare i grundskolans tidigare år arbetar med skönlitteratur, i såväl svenska som andra ämnen. För att få svar på våra frågor genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex lärare i grundskolans tidigare år, med olika ämnesinriktningar (se s. 17). Vi valde också att observera två av dessa lärares undervisning under sammantaget fem skoldagar. I dessa klasser intervjuade vi också åtta elever, fyra i respektive klass. I vårt resultat har det framkommit att de observerade lärarna använder skönlitteraturen i sin undervisning, men de brukar den på olika sätt och i olika omfattning. De nyttjar denna litteratur i flera olika skolämnen. Annat som har framkommit är att lärarnas bakgrund och utbildning är faktorer som styr användandet av skönlitteratur. Ytterligare faktorer som påverkar är lärarnas eget intresse, läroplan, tid och resurser. Elevernas intresse är inte avgörande för om lärarna använder skönlitteratur i sin undervisning. Vår slutsats är att de båda lärarna finner skönlitteraturen viktig och att den får ett förhållandevis stort utrymme i deras undervisning, med tanke på vad styrdokumenten kräver.

SAMMANFATTNINGSchmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebära för enskilda lärare. Vilka faktorer påverkar, möjliggör och/eller förhindrar möjligheterna för läraren att individanpassa undervisningen för eleven. På vilka sätt påverkar lärarrollen och lärarens bakgrund, kunskapssyn och syn på lärande individualiseringsbegreppet? Genom intervju och observation har jag undersökt på vilka sätt tre lärare reflekterar kring och praktiskt arbetar utifrån att individanpassa undervisning för elever i årskurs 1-3. Resultatet visar att samtliga lärare i studien individualiserar sin undervisning. Deras enskilda uppfattningar om vad individualisering innebär skiljer sig åt, vilket kan relateras till en avsaknad av diskussion kring begreppets innebörd men även utifrån hur de tänker kring och agerar i sin lärarroll. Pedagogiska och organisatoriska resurser samt elevantal påverkar också möjligheterna att individualisera. Konsekvenserna blir att individualiseringen sker mer eller mindre reflekterat och omfattande, utifrån olika syften och elevens eller lärarens olika behov.

Vårt syfte är att undersöka vilken syn på arbete med lärstilar pedagoger har på grundskolans tidigare år jämfört med pedagoger på grundskolans senare år och hur de praktiserar detta i sin undervisning i jämförelse med varandra. Finns det några likheter och skillnader mellan de två åldersinriktningarna? Detta med utgångspunkt i vad pedagoger som utger sig för att arbeta med lärstilar säger i våra kvalitativa intervjuer. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av en inledande enkätundersökning för att finna lämpliga informanter som utger sig för att arbeta med lärstilar. Därefter har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultaten av empirin visar på både likheter och skillnader mellan grundskolans tidigare år och grundskolans senare år. En likhet vi fann var att samtliga pedagoger har en övervägande positiv syn på lärstilar men skillnaden ligger i hur de praktiserar det i sin undervisning. Denna skillnad medför att vi kan dra slutsatsen att arbete med lärstilar förekommer i större utsträckning på grundskolans tidigare år jämfört med grundskolans senare år. Detta på grund av att vi ser en större variation på momenten i undervisningen i de tidigare åren i jämförelse med de senare åren vilket medför att samtliga lärstilar oftare blir tillgodosedda. En ytterligare slutsats vi kan dra utifrån vårt resultat är att det är svårare att arbeta med lärstilar i de senare åren än vad det är i de tidigare åren. Denna slutsats kan vi dra på grund av att det dels finns fler resurser att tillgå i grundskolans tidigare år i form av material, mer personal och hemklassrum som underlättar för pedagoger när de arbetar med lärstilar men även för att pedagogerna i de senare åren är ämneslärare och som sådana får de inte en helhetsbild av eleven då de inte träffar eleven i lika stor utsträckning som en pedagog på grundskolans tidigare år.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur samarbetet mellan skolbibliotekarie, lärare och elever fungerar på en skola i grundskolans tidigare år. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa metoder. Vi valde att intervjua en skolbibliotekarie, två lärare samt åtta elever. Vi har även gjort tre observationer på skolan. I vårt resultat har det framkommit att lärarna använder skolbiblioteket för att låna bänkböcker och för boksamtal tillsammans med skolbibliotekarien. Skolbibliotekarien har en mer organisatorisk roll än en pedagogisk roll. Vår slutsats är att skolbiblioteket mestadels brukas för lån av bänkbok, samt att det förekommer ett visst samarbete mellan skolbibliotekarie, lärare och elever på skolan i år 4, men inte i lika stor utsträckning i år 1.

Arbetets didaktiska upplägg utgår från ett barnprogram som underlag i undervisningen i grundskolans tidigare år. Undervisningen ska hålla hög pedagogisk standard och uppfylla de läromål som finns angivna i läroplanen. Tidigare forskning om populär kultur och lärande har bearbetats för att i analysavsnittet visa konkreta metoder för att uppfylla läromål genom att analysera ett populär kulturellt barnprogram.

<p>Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar med den tidiga läs- och skrivundervisningen. Vi vill få kunskap om hur pedagogerna väljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta område då vi anser att läsning och skrivning är baskunskaper i livet. I vår kommande yrkesroll kommer vi att behöva välja metod. Mot bakgrund av detta tror vi att en undersökning om pedagogers val av metod kan gynna oss samt våra kollegor. Vi har genomfört en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer. Dessa ligger till underlag för vår analys och diskussion. Vår empiri visade att valet av metod är svårt att göra. Det är viktigt att pedagogen tror på sitt metodval. Pedagogen utgår från sig själv, sina elever samt erfarenheter för att skapa goda förutsättningar för en bra läs- och skrivundervisning.</p>

Denna litteraturstudie kommer att behandla olika attityder till poesi samt hur poesiundervisning kan utveckla elevers språkmedvetenhet. I grundskolans undervisning tycks det vara så att poesi inte tillåts ta lika mycket plats som andra texttyper, något som troligen kommer sig av att lärare och elevers attityder till genren. Vi har därför valt att studera lärare och elevers attityder till poesi i skolan och om dessa attityder eventuellt medverkar till hur undervisningen i svenska utformas samt om poesi tilltalar elever och om den kan sägas bidra till deras läs- och skrivutveckling. Källurvalet i denna litteraturstudie består av tidskriftsartiklar och en rapport. Materialet är funnet med hjälp av internetbaserade söktjänster och har sedan analyserats, kategoriserats och bearbetats. I resultatet besvaras följande frågeställningar: Vilka attityder till poesi framträder hos lärare och elever i grundskolans tidigare år? Vad kan poesi i svenskundervisning för åren F-3 bidra med att utveckla för förmågor? Resultatet visar att språkmedvetenhet, elevers kreativitet och uttryck samt den egna identiteten kan utvecklas centrala utvecklingsmöjligheter hos elever som får ta del av poesi i undervisningen i svenska. Vår egna analys av resultatet är att lärares olika attityder kring poesin samt deras osäkerhet inför genren gör att de ofta avstår från att undervisa i ämnet vilket medför en fortsatt okunskap om vad poesi innebär för individen. Anläggs ett genusperspektiv på poesiläsning under grundskolans tidigare år visar det sig att även om pojkar anses ha en negativ inställning till poesi, ställer de sig positiva till arbetet när undervisningen är genomtänkt. Vidare visar resultatet att elever har en positiv inställning till att läsa och skriva poesi när de får uttrycka sig fritt och använda sig av sina egna erfarenheter, tankar och känslor.

Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av analys utav läromedel samt uppföljande intervjuer. I studien analyseras fem publikationer av läromedel från tre skilda utgivare och fyra behöriga lärare samt en skolsköterska intervjuades för studien. Sex- och samlevnadsundervisning är inget ett eget skolämne, utan ses i huvudsak som ett ämnesövergripande ämne. Därför är variationen stor vad gäller lärares kompetens och ämneskunskaper i dess frågor. Samtidigt finns det beskrivet som ett krav i Lgr11 att undervisningen ska både vara saklig och allsidig. Tidigare forskningsresultat i liknande ämne, visar bland annat variationer i undervisningens innehåll och därmed även brister i likvärdigheten.  Studiens resultat visar att samtliga läromedel som ingår i studien har brister i varierande omfång. Det den ena har kan det andra läromedlet sakna. De lärare som ingått i studien är överlag nöjda med att ha ett läromedel som de kan basera sin undervisning utifrån. Samtliga lärare har påtalat att de behöver komplettera deras läromedel med ytterligare material.