Syftet med denna undersökning är att ta reda på elevers åsikter, tankar, upplevelser och visioner om elevinflytande samt att låta elever komma till tals. Speciellt eftersom den mesta forskningen gällande barn och unga avser de vuxnas syn på denna grupp. Problemformuleringarna i denna studie är “Elevers upplevelser av reellt elevinflytande” och “Elevers visioner om elevinflytande”. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer i årskurs 4-6 samlades studiens data in. Sammanlagt 40 elever deltog i intervjuerna. Resultatet visar att det finns olika delar av skolvardagen som eleverna har inflytande över. Dessa delar berör lektionsinnehåll, samarbete och skolgemensamma situationer. Även elevernas önskan och visioner om inflytande kom fram i intervjuerna i form av att få ha inflytande över ingångar till lärande, planering, hjälpmedel, schemat och arbetsmiljö.Slutsatser som framkommit är att eleverna har inflytande över det mesta innehållet i sin skoldag, exempelvis delar av lektionsinnehåll. De tycker även att det är viktigt att få vara med och påverka eftersom de blir mer motiverade när de är införstådda i arbetsuppgifterna de förväntas utföra.De aspekter av skolan som eleverna vill ha inflytande över är sådant de idag inte har inflytande över, exempelvis schema och redovisningsform. Samt att de vill ha ännu mer inflytande över det de redan får påverka.

Resultatet från TIMSS-undersökningen år 2011 visar att svenska elever har försämrat sina kunskaper inom området taluppfattning. Matematikundervisningen är vanligtvis läroboksstyrd med lite variation i arbetssätt. Författare och forskare belyser att laborativt material är ett redskap som kan användas för att konkretisera abstrakt matematik. Därmed undersöker denna studie hur användandet av laborativt material inverkar på elevernas utveckling av taluppfattning. Vidare granskas relevanta faktorer som läraren bör ha i åtanke vid denna undervisningsmetod. Studien riktar sig mot grundskolans tidigare årskurser. Detta är en litteraturstudie där sökning av forskning har skett utifrån databaser. Inledningsvis utfördes bredare sökning där få sökord användes. Därefter begränsades sökningen genom tillägg av ord för att minska antalet träffar. Aktuella artiklars sammanfattningar studerades för att sedan välja relevanta artiklar till detta arbete. Utvalda artiklars resultat visar att nyttjandet av laborativt material och aktiviteter kan gynna elevernas taluppfattning. Genom att använda materialet som redskap kan kopplingen mellan konkret och abstrakt tydliggöras. Det är viktigt att läraren framhäver materialets matematiska innebörd. För att lyckas med undervisning där laborativt material integreras är därmed lärarens reflektion central. I vilken utsträckning materialet används är relaterat till vilken årskurs läraren undervisar i samt lärarens uppfattning av undervisningsmetoder. En vanlig missuppfattning är att eleverna ser användandet av materialet som syftet med undervisningen. Det är av stor vikt att läraren är medveten om vilket material som bör nyttjas för att utveckla olika matematiska färdigheter.

Studiens syfte är att undersöka hur svenska och turkiska lärare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna är mellan svenska respektive turkiska lärares matematikundervisning, med fokus på den kulturella och skolspecifika nivån. Den svenska nya läroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmågan att lösa problem, använda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska läroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till ämnet och att fokus har ändrats från enbart skriftlig huvudräkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin används ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som påverkar undervisningens möjligheter och begränsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i årskurs 2 och 3 både i Sverige och i Turkiet, där observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lärares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus på gemensam genomgång vid introduktion av ett nytt område i Turkiet medan den gemensamma genomgången i den svenska undervisningen var kortare. Orsaken till att lärarna utformade sin undervisning på ett specifikt sätt är på grund av läroplanerna i de respektive länderna. Den svenska läroplanen möjliggör en fri planering av undervisning medan de turkiska lärarna har en lärarhandledning som är utformad efter kursplanen för matematik och utformad som en lektionsplanering. Något annat som studien visar är att kravnivån för eleverna är mycket högre i den turkiska matematikundervisningen, än den svenska matematikundervisningen.

Denna undersökning behandlar elevers läsvanor i en årskurs 3 där syftet var att jämföra pojkars och flickors olika inställning till läsning, samt om detta kan kopplas till hur mycket föräldrarna läser. Studien utgår från individuella intervjuer med 12 elever, sex pojkar och sex flickor.  I undersökningen framkommer det att pojkarna har något mer negativ inställning till läsning än flickorna, men att de allra flesta ändå läser på fritiden. En slags litteratur som återkommer hos både flickorna och pojkarna är ”mysterieböcker” eller ”spännande böcker”. Läsning av serier och tidningar förekommer hos både flickorna och pojkarna. Enligt elevernas svar tycks hemmens inställning till läsning variera då flertalet föräldrar aldrig läser och mycket sällan besöker biblioteket tillsammans med barnen. Undersökningen visar även att det är fler pappor än mammor som brukar läsa för sina barn hemma. Läsningen för egen del bland föräldrarna ser förhållandevis lika ut bland mammor och pappor, enligt eleverna, även om det är vanligare att mammorna läser. Studien kan dock inte dra några vidare slutsatser kring föräldrarnas läsning då resultatet endast grundas i elevernas uppfattningar.

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koncentrationsförmåga och rörelse i skolan. Hur påverkar rörelse eleverna? Har närmiljön någon påverkan på hur mycket rörelse som används? Eftersom vi ville undersöka samband mellan olika svar valde vi att genomföra en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag i form av öppna frågor. Enkäten skickades ut till 189 pedagoger i Sverige i form av en webbenkät.</p><p>Vår undersökning visade att många pedagoger ansåg att korta rörelseaktiviteter förbättrade barnens koncentrationsförmåga. En så kallad ”grön närmiljö” var mer inspirerande för rörelseaktiviteter än enbart bebyggelse. De vanligaste rörelseaktiviteterna var lekar och rörelse till musik. I undersökningen kom det genom många pedagogers svar fram att Friskis och Svettis program ”Röris” och utedagar var vanligt förekommande bland dem som använde sig av rörelse. Många av de pedagoger som inte använde sig av rörelse i undervisningen ansåg att de inte hade tid eller att aktiviteterna på rasterna räckte.</p>

Forskning visar att elever behöver en god läsförståelse för att kunna inhämta kunskap i skolan. På grund av det är det relevant att strukturerat arbeta med läsförståelsestategier eftersom det leder till en bättre läsförståelse hos elever. Därför syftar studien till att undersöka vad lärare i grundskolans tidigare år har för uppfattningar om läsförståelse och läsförståelseundervisning i svenskämnet. De forskningsfrågor vi sökt svar på är: “Vad innebär läsförståelse för lärare?” samt “Hur beskriver lärare arbetet med läsförståelse?”. Den metodologiska ansatsen i studien är fenomenografiskt inspirerad då den syftar till att beskriva och analysera människors olika sätt att uppfatta fenomen. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med sju stycken verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att lärarna anser att läsförståelse är något elever behöver under sin skolång men även i deras framtida roll som goda samhällsmedborgare. Dock leder inte detta automatiskt till att alla lärarna bedriver läsförståelseundervisning i den mån de önskar. Utifrån resultatet dras slutsatsen att lärarnas uppfattningar om läsförståelse inte stämmer överens med i hur stor utsträckning de väljer att bedriva en undervisning som främjar läsförståelsen. Vidare forskning kan därmed vara att undersöka om lärares uppfattningar av läsförståelse överensstämmer med i vilken utsträckning hen väljer att bedriva en strukturerad läsförståelseundervisning, detta görs lämpligen via observationer för att kunna komplettera intervjumaterial.

Att prova sig fram muntlig i ett nytt språk är inte alltid lättsamt för alla elever och ett problemsom kan uppstå är talängslan, vilket är ett ångestbeteende som uppkommer vid specifikasituationer. Talängslan riskerar påverka eleverna genom exempelvis en negativ inverkan påmotivation, måluppfyllelse och självkänsla. Den här studien har genomförts utifrån intresset attundersöka hur lärare praktiskt kan stötta dessa elever med talängslan i engelska samt hurlärarnas uppfattningar kring talängslan är. Studien är genomförd utifrån ett lärarperspektivgenom en metodtriangulering av webbenkäter och semistrukturerade intervjuer. All insamladempiri har koncentrerats, kategoriserats och tolkats utifrån en induktiv ansats samt teorin omspråklärarkognition. Informanterna i undersökningarna var legitimerade grundskolelärare somundervisar i engelska. Resultatet visar att lärarna i den här studien har varierande uppfattningarom elevers talängslan i engelska, men att en majoritet anser att det främst uppstår på grund avinre faktorer men att det finns yttre påverkningsbara faktorer. Lärarna i studien ansåg sig ha enroll som kan påverka de talängsliga eleverna. Enligt den här studien bör lärare stötta elevergenom möjlighet till individuella lösningar, positiv förstärkning och lekfulla övningar utanfokus på eleven själv samt att stöttningen bör ske på gruppnivå. / <p>Engelska</p>

Syftet med studien är att fördjupa mina kunskaper för lärares tankar om skönlitteratur i klassrummet. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig på litteraturdidaktik. Studien tar även upp tidigare forskning som belyser syftet med skönlitterära verk i undervisningen och hur lärare går till väga vid val av skönlitteratur till deras undervisning. Sammanlagt har fyra informanter med olika ålder, kön, utbildning, arbetsplats och arbetserfarenhet från grundskolans tidigare år deltagit. Studiens empiri har samlats in genom ljudinspelade kvalitativa intervjuer som sedan transkriberats och analyserats. Användning av skönlitterära verk i undervisningen ansågs av lärarna utveckla kunskaper om exempelvis språk, ord, skriftspråk, identitet och empati.Undersökningens resultat visar att olika faktorer påverkar lärarens urvalsprocess vid val av skönlitterära verk så som elevernas intresse, problem, mognads- och språknivå. Samtliga intervjuade lärare anser att det är viktigt att samtala med eleverna om den litteratur man läst för att reda ut funderingar, ord och begrepp. Med hjälp av studien kan det konstateras att vid val av skönlitterära verk, bör lärare utgå från de fyra ämnesdidaktiska frågorna vem, hur, vad och varför. Detta för att skapa en helhet i sin undervisning.

Syftet med det här arbetet är att få ökad kunskap om lärares pedagogiska arbete med utomhusmatematik med fokus på grundskolans tidigare år. Studien utgår från begreppsramverket Pedagogical Content Knowledge där lärares kunskaper i förhållande till ämnesinnehållet och eleverna, undervisningen samt styrdokumenten framhålls. Genom en kvantitativ studie utifrån en enkätundersökning har 114 respondenter bidragit till ökad förståelse om varför lärare använder sig av utomhusmatematik samt inom vilka matematiska områden som praktiseras utomhus. Resultatet visar att lärare praktiserar matematik utomhus främst för att flera sinnen aktiveras samt att arbetssättet bidrar till bättre hälsa och lärande genom rörelse. De fördelar som resultatet visar med utomhusmatematik är att det skapar variation i undervisningen samt är motivationshöjande för eleverna. Resultatet visar även att de matematiska områden som främst tillämpas utomhus är taluppfattning och tals användning samt geometri. Arbetets slutsats framhäver att utomhusmatematik medför att lärare behöver besitta kunskaper för ämnesinnehållet, eleverna och undervisningen för att arbetssättet ska vara gynnsamt. Studien bidrar med ökade kunskaper om utomhusmatematik och kan ligga till grund för vidare forskning inom ämnet men även till verksamma lärare som vill inspireras av utomhusmatematik.

Uppsatsen problematiserar ämnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska ämnena i grundskolans tidigare år. Våra frågeställningar berör, om och hur de estetiska uttrycken används i undervisningen av teoretiska ämnen samt vilket utrymme de får och vad detta beror på. För att besvara frågeställningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år (förskoleklass – åk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen. Vi har kommit fram till att pedagogerna vill arbeta ämnesintegrerat, då de ser stora fördelar med detta, främst för att ny kunskap befästs bättre hos eleven då den får bearbetas på många olika sätt. Pedagogerna var överens om att det var en förutsättning att arbeta med estetiska uttryck som utgångspunkt för inlärning med de yngsta eleverna (sex-åtta år) medan utrymmet sedan avtar då eleverna löst läs- och skrivkoden. Pedagogerna tog upp att samarbete med kollegor och möjligheten till inspirerande diskussioner är positivt för att våga och orka arbeta med estiska uttryck i undervisningen.