No description available.

Sammanfattning Praktiska metoder är en undervisningsmetod som har blivit mer aktuell i dagens undervisning och kan ses som ett paraplybegrepp inom såväl matematikämnet som de naturorienterande ämnena, vilket innefattar tydliga praktiska moment i undervisning där eleverna får hantera, påverka eller observera material som studeras. I de naturorienterande ämnena kan praktiska metoder omfatta observationer, experiment och laborationer som syftar till att eleverna blir mer delaktiga och tillåts använda sina sinnen för att pressa lärande bortom faktakunskaper mot fördjupad förståelse. Praktiska metoders roll för elevernas inlärning och förståelse för vetenskapliga fenomen är därför angeläget att studera för att kunna identifiera undervisningsmetodens värde för lärande inom de naturorienterande ämnena.  Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till praktiska metoder i de naturorienterande ämnena där fokus läggs på lärarnas inställning till dess undervisningsmetoder, innebörden de lägger vid begreppet samt i vilken utsträckning praktiska metoder väljs att undervisas. Vidare undersöks vilka förutsättningar och hinder som påverkar genomförandet av praktiska arbetssätt samt vad lärare upplever praktiska metoder har för inverkan på elevernas lärande och motivation. Metod I studien har en kvalitativ metod tillämpats i form av intervjuer, vilka innefattar ett urval av sex lärare verksamma i årskurs 1–3 i de naturorienterande ämnena från olika kommuner i Sverige. Utformningen av intervjufrågorna har baserats på undersökningens problemställning och samtliga intervjuer har genomförts digitalt eller via telefon. Datainsamlingen från intervjuerna har analyserats utifrån en beprövad analysmetod för att säkerställa en systematik samt underlätta tolkningsarbetet.  Resultat Utifrån lärarnas utsagor har resultatet i studien delats in i tre olika kategorier: lärares förhållningssätt, påverkande faktorer samt inverkan på elevernas lärande och motivation. Gällande lärares förhållningssätt har samtliga lärare en positiv inställning till praktiska metoder i de naturorienterande ämnena. I de tillfällen som motstånd till praktiska inslag uppstår beror det främst på olika hinder vilka försvårar och begränsar både genomförandet och utsträckningen av undervisningen. Vidare kan lärarnas definitioner av begreppet praktiska metoder kopplas till en konstruktivistisk kunskapssyn som betonar att eleverna får aktiveras samt genomföra konkreta upplevelser med kroppen och händerna genom bland annat undersökningar och lek. I den naturorienterande undervisningen ser förutsättningar och hinder för att bedriva praktiska metoder olika ut för både skolor och personal, där förberedelser, tidsbrist samt antal personal och elever nämns som påverkande faktorer. Tillämpningen av praktiska metoder i de naturorienterande ämnena ser dock samtliga lärare flera fördelar i både när det kommer till elevernas lärande och motivation. Sammantaget upplevs praktiska metoder som en bidragande faktor till ökad delaktighet, intresse och lärande i de naturorienterande ämnena, så länge undervisningsmetoderna tillämpas på rätt sätt och med syfte att främja lärande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare i grundskolans tidigare år använde sig av visuellt stöd vid problemlösningsuppgifter i matematikundervisningen för att främja lärande och kunskapsutveckling hos elever i behov av särskilt stöd. Med hjälp av tidigare forskning och definitioner av olika begrepp lades grunden för att genomföra studien. Studien var en kvalitativ studie som genomfördes genom lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer på två olika skolor i olika delar av Sverige. Resultatet analyserades med inspiration av Uljens reflektiva skoldidaktiska teori med fokus på det klassrumsdidaktiska perspektivet. Alla lärare i studien använde sig av visuellt stöd då de genom erfarenhet upplevt att det hjälpte elever i behov av särskilt stöd och skapade trygghet i klassrummet för alla elever. Vid problemlösning skapade lärarna förutsättningar för eleverna att fortsätta använda sig av visuellt stöd genom att själva använda sig av visuella hjälpmedel vid genomgångarna.

Praktiska metoder/hands-on learning är en undervisningsmetod som har blivit mer aktuell i dagens undervisning. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att det finns en koppling mellan undervisningen och världen utanför, vilket gör att undervisningen bör innehålla undersökande och experimenterande uppgifter för att främja nytänkande (Lgr 11 rev. 2019). Detta innebär en omvandling av den traditionella utbildningsmodellen till en som drar nytta av elevernas naturliga benägenhet att lära sig. Denna kunskapsöversikt syftar till att analysera och sammanställa forskning som belyser vikten av praktiska metoder/hands-on learning inom de naturorienterande ämnena samt till att analysera hur begreppet definieras. Vidare undersöks om praktiska metoder kan påverka elevernas motivation och förståelse av undervisningen. Urvalet samlades in via systematiska sökningar i databasen Eric (ProQuest), konsultation och manuell sökning. Utifrån förvalda urvalskriterier valdes totalt nio publikationer ut som besvarar kunskapsöversiktens syfte och frågeställningar. Kunskapsöversikten grundar sig i följande frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen om praktiska metoder/hands-on learning inom grundskolans naturorienterande ämnen? Hur definierar forskningen praktiska metoder/handson learning? Vad i praktiska metoder/hands-on learning tyder på att elevernas motivation och förståelse utvecklas? I majoriteten av kunskapsöversiktens artiklar framkommer att praktiska metoder/hands-on learning ses som en framgångsrik undervisningsmetod för såväl elevernas lärande som motivation i de naturorienterande ämnena. Forskningen visar att praktiska metoder bidrar positivt till bland annat kunskapsinlärning, attityder och engagemang i undervisning. Flertalet beskrivningar som ges av begreppet praktiska metoder/hands-on learning handlar om att eleverna ska genomföra olika undersökningar och aktiviteter, vilket syftar till att ha en direkt interaktion med olika naturvetenskapliga fenomen. Motsatsen till praktiska metoder/hands-on learning beskrivs i vissa artiklar som undervisning som präglas av bland annat läroböcker, demonstrationer samt muntliga och skriftliga uppgifter där eleverna främst ska memorera fakta.

Syftet är att lyssna till när sex lärare talar om sin svenskundervisning i grundskolans tidigare år och med hjälp av två frågeställningar få en inblick i deras tankar kring sin svenskundervisning. Mina frågeställningar är:•Vilka ambitioner har lärarna med sin svenskundervisning?•Vilka olika arbetssätt berättar lärarna om och vilka didaktiska val samtalar de om?Metoden är kvalitativa intervjuer med sex erfarna lärare från fem olika skolor om deras undervisning i svenska i grundskolans tidigare år.Det två analysredskap som jag använt i resultatet är ämnesambitioner som jag tolkat utifrån Per – Olov Svedner (1999) och den didaktisk ämnestriangel som jag tolkat utifrån Gunilla Molloy (2007).Informanterna nämner samma ambitioner med sin svenskundervisning, de ambitioner som informanterna nämner mest är färdighetsambitionen. Vilket handlar om eleverna ska lära sig bokstävers form och fonem vilket senare ska leda till att eleverna kan skriva och läsa på egen hand. Informanterna talar också om ambitionen att vara kreativ i svenskundervisningen, att arbeta på olika sätt med olika material och metoder. Det som skiljer sig är att informanterna väljer att arbeta på olika sätt trots att de har liknande ambitioner med sin undervisning. I ämnestriangeln befinner sig de flesta informanter på a-axeln som står för läraren och ämnet.

Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att med hjälp av adekvat forskning studera vilka konsekvenser ett laborativt arbetssätt får för lärare och elever i årskurs F-3. Detta har besvarats med hjälp av följande frågeställning: På vilka sätt påverkar ett laborativt arbetssätt elever och lärare i årskurs F-3? Metoden har utgått från systematiska sökningar i olika databaser och sökmotorer. Därefter har materialet analyserats för att få fram sakenliga fakta utifrån såväl nationella som internationella vetenskapliga publikationer av olika karaktär. Fortsättningsvis är resultatet indelat i tre underrubriker som inledningsvis belyser vilka konsekvenser ett laborativt arbetssätt har för elevers engagemang och lärande. Därefter beskrivs organisationens roll att ge lärare och elever de förutsättningar som krävs för att arbetssättet ska kunna genomföras. Vidare belyses faktorer så som att materialets uppfattning kan anses vara barnsligt, lärares övertygelser om effekterna av materialet samt lärares bakgrundskunskaper. Samtliga faktorer ligger till grund för att ett laborativt arbetssätt verkar avta i takt med att lågstadiets årskurser stiger. I resultatdiskussionen förs kritiska tankar fram samt problematiseringar kring ämnet. Slutligen leder detta till slutsatsen att det laborativa arbetssättet sammanfattningsvis kan gynna elevers matematiska lärande, däremot är detta beroende av lärarens didaktiska val och organisationens resursfördelning. Avslutningsvis ges förslag till vidare forskning tillsammans med en forskningsfråga.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om hur lärare, specialpedagoger och speciallärare i grundskolans tidigare år använder visuellt stöd samt deras upplevelser av att arbeta med det. Studien är kvalitativ och genomförs med semistrukturerade intervjuer med fem lärare, två specialpedagoger och två speciallärare på fyra olika skolor i en geografisk närhet. Det empiriska materialet analyseras med stöd i Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande där visuellt stöd ses som ett medierande verktyg och kan därmed spela en roll för elevens proximala utvecklingszon. I resultatet framgår att alla informanter i studien ser visuellt stöd som viktigt och något som ger trygghet, tydlighet och struktur för eleverna i undervisningen. Resultatet visar även att både lärare, specialpedagoger och speciallärare vill att användandet av visuellt stöd ska öka på den egna skolan. En slutsats som dras är att behovet av handledning och diskussioner om visuellt stöd behöver öka. Vidare kan forskning omkring hur det visuella stödet kan användas och implementeras i större utsträckning vara av intresse.

Användandet av laborativt material är ett populärt inslag i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Arbetssättet kan bidra till en konkretisering av matematikens annars abstrakta tankegångar. Syftet med studien är att utforska användningen av laborativt material i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Detta genomfördes genom en enkätundersökning som bestod av såväl frågor med svarsalternativ som öppna frågor med fritextsvar. Totalt deltog 141 lärare där alla undervisar matematik i grundskolans tidigare år och använder sig av laborativt material i sin undervisning. Insamlad empiri redovisas genom kvantitativa analysmetoder och en tematisk analys sker av bearbetningen av lärarnas fritextsvar. Resultatet visar att lärare i grundskolans tidigare år använder laborativt material kontinuerligt. Användandet sker generellt för att eleverna ska se matematiken och att läraren ska kunna konkretisera olika matematiska strategier för eleven. Lärare upplever att det finns fler fördelar med användandet av laborativt material än nackdelar. Resultatet visar också på att det centrala i användningen av det laborativa materialet är att ha ett didaktiskt syfte. Detta eftersom lärarna uttrycker att eleverna leker med det laborativa materialet om de inte förstår syftet med materialet vilket genererar att undervisningsmiljön kan upplevas som stökig.

Syftet med vår studie var att undersöka hur och varför lärare använder laborativt material i sin matematikundervisning inom taluppfattning, samt undersöka om vilka effekter laborativt material har på elevernas lärande inom taluppfattning i årskurs 1–3. För att besvara dessa frågeställningar har vi gjort en systematisk litteraturstudie för att hitta vetenskapliga studier om laborativt materials användning inom taluppfattning, som vi sedan har analyserat samt sammanfattat. Vårt resultat visar att lärare använder laborativt material för att underlätta samt stödja elevernas lärande. Vissa lärare använder laborativt material för att göra matematikundervisningen rolig. Resultatet visar även att läraren använder laborativt material som belöning för gott beteende och vägledning. Det framkommer även ur resultatet att användandet av laborativt material gynnar elevernas lärande inom taluppfattning, om användandet av materialet har ett tydligt syfte och en god koppling till det matematiska innehållet.

Denna kunskapsöversikt behandlar undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnena med fokus på grundskolans tidigare år. Inom utbildningspolitiken är en grundläggande fråga hur man undervisar i de naturorienterande ämnena på bästa sätt och den demokratiska rättighet som innefattas av att elever får möjlighet att utveckla naturvetenskapliga färdigheter för att kunna vara aktiva i samhällsutvecklingen. Didaktiska val som läraren står inför i denna turorienterande undervisningen är av stor vikt för elevers naturvetenskapliga förmågor och förhållningssätt gentemot vetenskap. Internationella mätningar visar på låg förekomst av undersökande arbetssätt i de svenska skolorna samtidigt som forskningsresultat belyser de positiva effekterna av undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnena. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga hur forskning gällande undersökande arbetssätt karaktäriseras i de naturorienterande ämnena för grundskolans tidigare år de senaste 5 åren. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte besvaras följande frågeställning: - Vad kännetecknar forskning om undersökande arbetssätt inom de naturorienterande ämnena i grundskolans tidigare år? Metod utifrån litteratursökning resulterade i tio artiklar som analyserades och kartlades utifrån syfte och frågeställning. Kunskapsöversiktens tillvägagångssätt gällande sökmetoder, urval, urvalskriterier för inkludering samt exkludering redogörs i metodavsnittet. De tio inkluderade artiklarna är hämtade ur databasen ERIC 22-11-29 där sju länder representerar forskningsområdet. Kunskapsöversiktens resultat visar på att forskningen om undersökande arbetssätt inom grundskolans tidigare år är effekter samt komplexiteten i implementeringen av metoden. Forskningen präglas av deltagarnas attityd till de naturorienterande ämnena samt hur dessa kan påverkas utifrån didaktiska val i undervisningen. Forskningsområdet ställer gärna den traditionella lärarcentrerade undervisningen mot undersökande arbetssätt som förespråkas av ett elevcentrerat lärande. I analysen framkommer även en forskningstrend att studeraundersökande arbetssätt utifrån ett lärarstudentperspektiv där experimentell forskning är vanligt förekommande. Ett konstruktivistiskt perspektiv genomsyrar forskningsfältet där kombinerat metodval av kvalitativ och kvantitativ forskning representerar majoriteten av studierna.