Vårt syfte med studien är att ta reda på vad som styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen i grundskolans tidigare år i förhållande till styrdokumenten samt hur lärarna följer upp elevernas arbete och resultat. Studien tar även upp vad som styrde ämnesinnehållet förr samt vad nutida forskning har kommit fram till. Vi genomförde vår undersökning genom att intervjua sex lärare, varav fyra geografilärare och två andra ämneslärare.Resultatet visar att lärare i skolan använder styrdokumenten i planeringen av undervisningen, men inte i samband med bedömning. Utifrån våra intervjuer anser vi att det läggs stor vikt vid summativ bedömning eftersom majoriteten av lärarna inte har någon kontinuerlig återkoppling med eleverna och deras arbete.

Homosexualitet i skolan – En enkätbaserad studie om lärares arbete kring homosexualitetHomosexuality in school - A questionnaire-based study on teachers' work on homosexuality in schoolFredrik AnderssonSyftet med den här undersökningen var att titta på hur en skola arbetade med undervisning gällande homosexualitet i de yngre skolåren, för att motverka homofobi.Två frågor ställdes: Hur arbetar lärare i de yngre skolåren med homosexualitet?Hur tar den litteratur, som eleverna arbetar med, upp homosexualitet?Som metod använde jag kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag, samt genomgång av en rapport från HomO gällande skolans ansvar att främja alla elevers lika rättigheter oavsett sexuell läggning, samt litteraturstudier.16 lärare på den undersökta skolan deltog och undersökningen visar att lärarna inte arbetar förebyggande med frågor gällande homosexualitet, och att detta beror dels på bristande kunskap samt rädsla inför vad elevernas föräldrar anser om homosexualitet.Nyckelord: fördomar, grundskolans tidigare år, heteronormativitet, homofobi, homosexualitet, värdegrund. / Homosexuality in school - A questionnaire - based study on teachers´work on homosexuality in school

Syfte med vårt arbete är att belysa den praktiska omsättningen av de nya målen för elever i skolår 3 och då speciellt målet angående storheten tid inom ämnet matematik. Vi har intervjuat tre lärare om deras undervisning om tid mot de nya målen och granskat läroböcker de använder. Vi lät åtta av deras elever uppskatta tider av olika upplevda aktiviteter och har genom intervjuer granskat deras förståelse för tid. Resultatet visar att lärarnas tillvägagångssätt angående undervisning om tid skiljdes åt. Medan två lärare undervisar områdesvis beskriver den tredje läraren undervisning om tid som något hon integrerar i samtal med eleverna. Lärarna är insatta i de nya målen men skolorna har inte hunnit uppdatera sina lokala arbetsplaner. Eleverna visade sig ha kommit olika långt i sin utveckling angående sin förståelse för tid trots att de hade liknande resultat angående själva uppskattningen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhället. Vi ville också ta reda på vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhället. Med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisar i NO i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att de intervjuade lärarna gärna gör studiebesök i samhället i samband med temaundervisning. Däremot finns inte värderingsövningar med ställningstagande med i deras planeringar. Vi har kommit fram till att flera av dessa lärare har en intention att relatera undervisningen till samhället, men att de anser att det är svårt av olika anledningar. De intervjuade lärarna upplever vi hade kunnat relatera undervisningen till samhället i större utsträckning än vad de gör idag. När vi läst litteraturen och genomfört vår undersökning har vi blivit stärkta i vår uppfattning att vi som lärare bör anknyta NO-undervisningen mer till samhället.

Syftet med vår undersökning är att kartlägga vilken NO-undervisning som bedrivs från förskola upp till skolår 3. Bakgrunden till detta ligger dels i den erfarenhet vi har av NO-undervisning på våra partnerskolor, dels i forskning som visar att intresset för NO sjunker med stigande ålder. Lärarnas intresse för NO ser vi som den viktigaste faktorn för att barnens intresse för NO skall ökas eller bibehållas upp i åldrarna. Vi gjorde en enkätundersökning, där 57 lärare fick besvara frågor angående bland annat vilka arbetssätt de använder, syften med NO-undervisningen, i vilken ålder de anser att de kan starta med NO och intresse för forskning i naturvetenskap, teknik samt dess didaktik. Vi finner att lärarna menar att de har ett intresse för NO, både i allmänhet och som skolämne. De anser däremot att det finns brister i ämneskunskaper, utrustning och tid. Vi ser också att många lärare känner att de saknar stöd, i sin NO-undervisning, från skolledning och kommun. Här tror vi mycket kan göras för att hjälpa lärarna att förbättra sin NO-undervisning.

Denna empiriska undersökning av historieundervisningens tillvaratagande av elevernas förkunskaper och inflytande kan fungera som ett underlag för blivande historielärare. Det kan även vara ett underlag för aktivt historieundervisande pedagoger, som är intresserade av hur elevinflytande ser ut och påverkar såväl historieundervisningen som de andra samhällsorienterande ämnena. Utgångspunkten i vår undersökning har varit två skolor med inriktning på grundskolans tidigare år, årskurs 4-6. Undersökningen har vi gjort genom öppna kvalitativa intervjuer som bygger på frågeställningar till elever och pedagoger. Utifrån dessa intervjuer har vi fått en inblick i hur elevinflytandet i historieundervisningen kan se ut, samt pedagogernas tillvaratagande av elevernas förkunskaper i ämnet. Resultatet i vår empiriska undersökning visar bland annat att det finns brister i historieundervisningen på de skolor som vi besökt. Genom telefonkontakt med andra skolor har vi fått uppfattningen att historieämnet inte har särskilt hög prioritet.

Det står tydligt i kursplanen att lärare ska använda sig av estetiska uttrycksformer för att undervisa i skolan. Under praktikperioderna har vi aktivt sett användning av estetiska uttrycksformer och intresserat oss av vilka aspekter som kan finnas i språkutveckling och hur estetiska uttrycksformer stöttar undervisningen. Syftet med vår kunskapsöversikt är att ta reda på några av dessa aspekter och förbjupa oss i dem. Vi valde att lägga fokus på specifika aspekter inom språkutveckling; fantasi och kreativitet, drama, inlevelse och lek, litteraturarbete, samt lärarnas tankar om estetiska uttrycksformer som stöd. Vi använde oss av databaserna ERIC, ERC och SwePub där vi valde artiklar och en avhandling som besvarade vår frågeställning. I ERIC tog vi en artikel medan i ERC tog vi tre stycken och i SwePub tog vi fem artiklar och en avhandling. Vi började med att samla alla våra artiklar vi valde genom att läsa titeln och abstraktet för att sedan ta beslutet om vilka som var relevanta genom att vi läste igenom artiklarna och diskutera mellan varandra. Resultatet visar att estetiska uttrycksformer ger en positiv effekt på elevernas språkliga utveckling när de används samt att det ger eleverna lust till att lära sig.

Kursplanen i svenska nämner att eleverna ska få möta olika former av digitala verktyg i undervisningen. Efter den verksamhetsförlagda utbildningen väcktes ett intresse hos oss kring att undersöka digitala lärmiljöer i samband med skrivutveckling. Kunskapsöversiktens syfte och frågeställning handlar således om att ta reda på hur och om digitala verktyg kan främja skrivutveckling hos elever från förskoleklass upp till årskurs tre. Vidare syftar texten till att ta reda på hur digitala verktyg kan öka elevernas motivation samt om det uppkommer några utmaningar vid implementering. Undersökningen grundas på tio vetenskapliga artiklar som systematiskt sökts fram och som behandlar arbetets inriktning. Resultatet indikerar på att användningen av digitala verktyg i undervisningen kan främja elevernas skrivutveckling på flertalet sätt. Det framkommer även att eleverna får en ökad motivation på grund av verktygen, vilket i sin tur leder till skrivarglädje. Vidare visar resultatet att digitala verktyg kan stödja elever med skrivsvårigheter. Resultatet tyder även på att det kan uppkomma utmaningar. Dessa kan handla om förmågan att hitta en balans samt variation i användningen, men även kompetensen att göra anpassningar så alla elever når skrivutveckling.

The purpose of this study is to examine the perceptions of some teachers in primary school regarding their teaching of mathematics gifted students and the conditions that affects them in their teaching. The method used for data collection was a quantitative survey with mostly closed questions, but there were also issues of a more open character. The majority of the questions had limited alternatives but some could be answered more freely. The study results show that teachers ́ definitions and their identification of mathematics gifted students differs. However, the majority of teachers associate a problem-solving and logical thinking student with a student that’s talented in mathematics. It is mainly internal factors, such as creativity, motivation and high IQ, that in this study highlights to be the most essential for talent in mathematics. The majority of the teachers also believe that they have good conditions to identify students with talent in mathematics, but only 40 % of the teachers believe that they can offer these students the education they need to develop. The result also shows that the existing possibilities when it comes to conducting a teaching that challenges and stimulates the mathematics gifted students are few. Several teachers feel that the only possibilities available are those that they manage to offer in the context of their own classroom teaching. Factors that limit teachers’ in their work around students talented in mathematics are more in numbers and more problematic, according to the study. Examples of these factors are deficiency of time and resources, and also that the existing resources tend to go to the students that have difficulties in mathematics. / Denna studie syftar till att undersöka några lärares, i årskurs 1-3, uppfattningar kring sitt arbete med matematikbegåvade elever samt vilka förutsättningar som finns i deras verksamhet när det kommer till att arbeta med elever som besitter en begåvning i ämnet matematik. Den metod som använts vid datainsamling är en kvantitativ enkät. Frågorna i enkäten bestod mestadels av slutna frågor, men det förekom även frågor av mer öppen karaktär. Resultatet har visat att lärares definition av, samt identifiering av matematikbegåvade elever ser olika ut. Majoriteten av lärarna förknippar dock en problemlösande och logiskt tänkande elev med en elev som besitter en viss begåvning inom ämnet matematik. Det är främst inre faktorer, som kreativitet, motivation och högt IQ som i studien lyfts som mest väsentliga för en matematikbegåvad elev. Majoriteten av lärarna anser att de har goda förutsättningar att identifiera elever med begåvning i matematik, men endast 40 % av lärarna anser att de kan erbjuda dessa elever den undervisning de behöver för att utvecklas. Studien visar att de möjligheter som finns när det kommer till att bedriva en undervisning som utmanar och stimulerar de matematikbegåvade eleverna är få. Ett flertal lärare anser att de enda möjligheterna som finns är de som de själva lyckas erbjuda inom ramen för sin egen klassrumsundervisning. Faktorer som begränsar lärarnas arbete är desto fler och mer problematiska. Exempel på dessa faktorer är brist på tid och resurs samt att elever med svårigheter i matematik kommer i första hand.

Att kunna kommunicera är makt. Kommunikation och varje enskild individs röst är en del av det demokratiska samhället. Kommunikation mellan människor leder till kunskapsutbyte och anpassas efter samhällets förändringar. Studien kartlägger utifrån en analys av två stycken vanligt förekommande tryckta läromedel hur mycket utrymme av läromedlens aktiviteter som ägnas åt aktiviteterna tala, lyssna och samtala. Att tala och lyssna är två grundpelare som samspelar för att den muntliga kommunikationen ska kunna uppstå. Studien bygger på en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där analys av läromedlen ska synliggöra deras samband med den aktuella kursplanen i svenska för årskurserna 4–6 och dess centrala innehåll. Forskning idag påvisar att läromedelsgranskningar utförda av lärare är nödvändiga för att en högpresterande skola ska uppnås. I studien framgår det att några förekommande tryckta läromedlen inte ger den muntliga kommunikationen samma utrymme som att läsa och skriva. Det framkommer även att de tryckta läromedlen inte kan ses som kompletta utan sin tillhörande lärarhandledning.