Avsikten med denna studie var att undersöka vilka spår av teknikundervisning somfanns i grundskolans år ett till tre. Våra upplevelser var att lokala arbetsplaner ochmedvetet arbete inom teknikämnet saknades i år ett till tre, vilket vi ansåg försvåraelevernas chanser att uppnå målen för teknikämnet i slutet av år fem. Trots upplevelsenav att teknikämnet försummas, har vi ändå sett att lärare undervisar i teknik i år ett tilltre, dock omedvetet. Syftet blev därmed att studera teknikämnets förekomst och karaktärmer systematiskt och genom observation och analys kritiskt granska hur teknikämnetkom till uttryck i den vanliga undervisningen. Detta analyserades utifrån en kvalitativmetod med deltagande observationer och berättande observationsanteckningar sominsamlingsdata. Datainsamlingen genomfördes på två olika skolor och baseras påtjugoen lektionsobservationer. Resultatet visar att lärare i år ett till tre skapar möjligheter för eleverna att tillägna sigtekniska kunskaper och färdigheter, dock omedvetet, vilket vi benämner som doldteknikundervisning. Lärares omedvetna teknikundervisning resulterar i att elever i år etttill tre, genom handling eller resonemang, kan knyta an till kursplanemålen förteknikämnet i år fem. Det framkommer dock att lärarna inte alltid tar tillvara påelevernas initiativ, vilket genererar i att tillfällen att lyfta tekniken går förlorade. Vår uppfattning är att lärare är omedvetna om att delar i deras vanliga undervisningtillhör teknikämnet. Vi har sett dold teknikundervisning och tror att den förkommer istor utsträckning, därmed finns det dold måluppfyllelse som inte heller blir synlig förlärarna vid bedömning av kursplanemålen. / The purpose of this study, through our own experience of the course outline andconsciously work on the subject of technology, is that it is inadequate through years oneto three. This, we felt prevent students' chances of achieving the objectives in thesubject technology at the end of year five. Despite our experience of the subjecttechnology’s negligence, we have still seen that teachers teach technology in year one tothree, but unconsciously. With this background, we became curious about the traces oftechnology education that do exist in primary school’s years one to three. The aim wasto study technology’s prevalence and nature of a more systematic and thorough analysisto critically examine how the subject of technology was reflected in mainstreameducation. The method of study is qualitative in nature, involving observations andnarrative field notes as data collection. The data collection was carried out at twodifferent schools and is based on twenty-one lesson observations. The results show that teachers' unconsciously technology teachings actually succeed inthe students in year one to three, by act or reasoning may relate to curriculum objectivesfor the subject in year five. The results found that teachers in years one to three createopportunities for students to acquire technical knowledge and skills, however,unconsciously, which we refer to as hidden technology education. We have also seenthat the teachers do not always take advantage of their student’s initiative, which resultsin lost opportunities to further develop the subject. Our view remains that teachers are unaware that part of their regular teachings actuallybelongs to the technology topic. We have seen hidden technology teaching and believethat it is lost to a large extent; therefore, there is hidden effectiveness that does notbecome visible to the teachers.

<p>Avsikten med denna studie var att undersöka vilka spår av teknikundervisning somfanns i grundskolans år ett till tre. Våra upplevelser var att lokala arbetsplaner ochmedvetet arbete inom teknikämnet saknades i år ett till tre, vilket vi ansåg försvåraelevernas chanser att uppnå målen för teknikämnet i slutet av år fem. Trots upplevelsenav att teknikämnet försummas, har vi ändå sett att lärare undervisar i teknik i år ett tilltre, dock omedvetet. Syftet blev därmed att studera teknikämnets förekomst och karaktärmer systematiskt och genom observation och analys kritiskt granska hur teknikämnetkom till uttryck i den vanliga undervisningen. Detta analyserades utifrån en kvalitativmetod med deltagande observationer och berättande observationsanteckningar sominsamlingsdata. Datainsamlingen genomfördes på två olika skolor och baseras påtjugoen lektionsobservationer.</p><p>Resultatet visar att lärare i år ett till tre skapar möjligheter för eleverna att tillägna sigtekniska kunskaper och färdigheter, dock omedvetet, vilket vi benämner som doldteknikundervisning. Lärares omedvetna teknikundervisning resulterar i att elever i år etttill tre, genom handling eller resonemang, kan knyta an till kursplanemålen förteknikämnet i år fem. Det framkommer dock att lärarna inte alltid tar tillvara påelevernas initiativ, vilket genererar i att tillfällen att lyfta tekniken går förlorade.</p><p>Vår uppfattning är att lärare är omedvetna om att delar i deras vanliga undervisningtillhör teknikämnet. Vi har sett dold teknikundervisning och tror att den förkommer istor utsträckning, därmed finns det dold måluppfyllelse som inte heller blir synlig förlärarna vid bedömning av kursplanemålen.</p> / <p>The purpose of this study, through our own experience of the course outline andconsciously work on the subject of technology, is that it is inadequate through years oneto three. This, we felt prevent students' chances of achieving the objectives in thesubject technology at the end of year five. Despite our experience of the subjecttechnology’s negligence, we have still seen that teachers teach technology in year one tothree, but unconsciously. With this background, we became curious about the traces oftechnology education that do exist in primary school’s years one to three. The aim wasto study technology’s prevalence and nature of a more systematic and thorough analysisto critically examine how the subject of technology was reflected in mainstreameducation. The method of study is qualitative in nature, involving observations andnarrative field notes as data collection. The data collection was carried out at twodifferent schools and is based on twenty-one lesson observations.</p><p>The results show that teachers' unconsciously technology teachings actually succeed inthe students in year one to three, by act or reasoning may relate to curriculum objectivesfor the subject in year five. The results found that teachers in years one to three createopportunities for students to acquire technical knowledge and skills, however,unconsciously, which we refer to as hidden technology education. We have also seenthat the teachers do not always take advantage of their student’s initiative, which resultsin lost opportunities to further develop the subject.</p><p>Our view remains that teachers are unaware that part of their regular teachings actuallybelongs to the technology topic. We have seen hidden technology teaching and believethat it is lost to a large extent; therefore, there is hidden effectiveness that does notbecome visible to the teachers.</p>

I den senaste PISA undersökningen från 2012 testades elevernas kunskaper i matematik, läsning och naturvetenskap hos femtonåringar runt om i landet. Sverige var det land som försämrat sina resultat mest av alla deltagande länder inom samtliga områden. Detta tyder på att något måste göras. Vi har studerat hur man kan väcka intresse för ämnena fysik och kemi inom naturvetenskapen. Detta för att öka de naturvetenskapliga kunskaperna hos eleverna i skolan. Vi har använt oss av en litteraturstudie där vi samlat in och kritiskt granskat tidigare forskning för att besvara våra forskningsfrågor. Dessa är Kan läraren med ett annorlunda innehåll och arbetssätt skapa ett större intresse för naturvetenskapen och på vilka sätt? och Vad ska läraren utgå från och i vilka lärmiljöer är det lättast att fånga elevernas nyfikenhet kring naturvetenskapen? Det som ökar intresset för naturvetenskap är att läraren ska bygga undervisningen på elevernas intresse, att undervisningen ska vara vardagsanknuten och arbetas med i teman i ämnets naturliga miljöer detta betyder att undervisningen måste flyttas utanför den traditionella klassrumsmiljön. Vi rekommenderar att fortsatt forskning skapar ett konkret material som följer läroplanen och är grundat på forskning kring intresseväckande naturvetenskap för grundskolans tidigare år. / The latest PISA study from 2012 tested students´ skills in math, reading and science. The study was focused on fifteen year olds worldwide. Sweden was the country that impaired their results most of all the participating countries in all areas. This suggests that something needs to be done. We have studied how to intrigue interest in the subject’s physics and chemistry in school. Our method is a case study where we collected and critically reviewed previous research to answer our research questions. Our questions are Can teachers with a different content and approach create a bigger interest for science and in wich way? and What should the teacher base the education on and in which teaching environments is it easiest to capture the students curiosity about science education? Our result from this study shows that the content of the education must be based on the students´ interest and education must relate to students´ everyday lives to intrigue an interest. It also shows that themes must be worked with in the natural environments which mean that teaching must be moved outside the traditional classroom environment. We recommend that further research creates a concrete material that follows the curriculum and is based on research on how to intrigue interest in science education in primary school.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur lärare på mellanstadiet arbetar med teknikämnet i skolan. Detta görs genom en enkät, vars frågor är upplagda efter tre frågeställningar: Vilka tankar har lärarna om teknik? Hur ser pedagogernas teknikundervisning ut? Vilket undervisningsmaterial använder lärarna sig av i teknikämnet? Totalt är det 65 lärare som arbetar eller har arbetat med teknik på mellanstadiet som deltagit i studien. Enkäten har visat på att de flesta lärarna som deltagit tycker att teknikämnet är ett roligt, spännande och intressant ämne som dock är svår bedömt, tids- och materialkrävande. Undersökningen visar även att de flesta lärarna tycker det är bäst att arbeta med teori och praktik varvat, då båda delarna behövs för att eleverna skall förstå teknikens innebörd i samhället / The aim of this study is to gain insight into how teachers at Middle Schools in Sweden (grade 4-6) carry out their teaching of the compulsory school subject technology. This was accomplished through an online survey, which was divided into three sections based on the following three research questions: What thoughts do the teachers have of technology? How do the teachers carry out their teaching of technology? What materials do the teachers use in their teaching of technology? All in all 65 teachers, who currently teach or previously have taught technology at Middle Schools, have participated in the survey. The result reveals that most of the teachers involved find technology to be a fun, exciting and interesting subject, but that it is difficult to evaluate and grade the students, and also time and resource consuming. The study also shows that most of the teachers prefer a variety of theoretical and practical activities, since both elements are required to give the students an understanding of the importance and significance of technology in our society.

The aim of my study is to see how teachers in the early primary school are working to teach all their pupils based on how different ethnicities, cultures and multilingual differences reflect on their work places – the classrooms. I've also contacted the county, were the schools are located in, so I could see what system they are using and how it affects the society. The Swedish society is influenced by different cultures, multilingualism and ethnicities the more time passes, which means that teachers all around need to integrate their pupils in the system so they can better adjust to how the Swedish school system works and be prepared for adult life. Teachers need to concentrate intensely on how they should guide the pupils in their specific class so they can reach their full learning potential and reach the knowledge criteria set by the Swedish school system. I contacted the board of education and to set up a meeting so we could discuss my project. During the meeting I asked the representative how they believe this matter should be handled. After the meeting with the board of education I’ve contacted several teachers in the area. Four teachers participated and contributed information for this study.   The result of my study is that the teachers I’ve been in contact with have pupils that often speak more than one language and the hardest job is to guide them to become viable society citizens in Sweden and still have their culture, language and ethnicities with them.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilka olika sätt lärare i grundskolans tidigare år bedömer elevers kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 1–3. På vilka kvalitativt olika sätt lärare bedömer elevers naturvetenskapliga kunskaper i relation till kunskapskraven samt vad lärare betonar som särskild central kunskap i NO var de frågeställningar som låg till grund för studien. Hela studien grundade sig i den fenomenografiska ansatsen där datainsamlingen utfördes i två steg. I studiens första steg intervjuades sju elever om ett naturvetenskapligt fenomen och i studiens andra steg fick fem lärare, med utgångspunkt i de transkriberade intervjuerna, bedöma dessa elevers kunskaper. Resultatet visade att lärarna gör olika former av bedömningar. Bedömningarna fokuserade på det naturvetenskapliga innehållet, elevens förmåga att uttrycka sina kunskaper men också vad undervisningen gett för möjligheter för eleverna att utveckla sina kunskaper. Resultatet visade vidare att lärarna i studien upplever att elevernas helhetsförståelse är det grundläggande och att naturvetenskaplig kunskap gynnar eleverna på olika sätt.

The essay concerns the role of fiction in school. The research questions is; what is “readable”, what does the authors think of teacher's task to develop students' literacy skills through fiction and how do the authors think of the teachers' task of using fiction in school. The questions give a basis that describes the role of fiction in school today based on the authors' perspective. We have chosen to use the open surveys as a method. In addition to the questionnaire, we have chosen to interview two authors when requested. The results show that from the authors perspective literature plays an important role in the school. The authors want the teachers to take a bigger responsibility for literature in the school in order to offer the students fiction that is interesting and readable. They also think that by using literature frequently, and by engaging the authors in lesson about fiction the students reading will improve.

The purpose of this study is to shed light on the teaching that is conducted in relation to sustainable development within the community-oriented subjects for grades 1–3. Both qualitative and quantitative collection methods have been selected to provide answers to the study's purpose and research questions. The primary qualitative collection method used in this study was semi-structured interviews with both teachers and pupils. As a quantitative collection method, a web survey was chosen to strengthen the study's reliability and validity. The collected material was processed by using a qualitative content analysis where the results were categorized into different categories and then presented based on the study's research questions. The study's results show that both teachers and pupils have some difficulties regarding the interpretation of the concept of sustainable development. However, there is some knowledge that in one way or another relates to sustainable development. Teachers around the country participated in the web survey, where most of the participants showed a greater understanding of the concept. The teaching described by the teachers from the study is mainly practical, but also very comprehensive with a great focus on things that concern the environment. The result also shows that the teaching that concerns sustainable development is considered to be important for the continued interest and learning among the pupils in the study. In order to create a meaningful teaching, the participants in the study believe that the teaching must be varied and closely anchored with the pupils where participation is highly valued. / Syftet med denna studie är att belysa den undervisning som bedrivs i relation till hållbar utveckling inom de samhällsorienterade ämnena för årskurserna 1–3. Både kvalitativa samt kvantitativa insamlingsmetoder har valts ut för att ge svar åt studiens syfte och forskningsfrågor. Den primära kvalitativa insamlingsmetoden i denna studie var semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Som kvantitativ insamlingsmetod valdes en webbenkätsundersökning för att stärka studiens reliabilitet samt validitet. Det insamlade materialet har bearbetats genom att använda en kvalitativ innehållsanalys där resultatet kategoriserades i olika kategorier för att sedan kunna presenteras utifrån studiens forskningsfrågor. Studiens resultat visar att både lärare och elever har en del svårigheter angående tolkningen av begreppet hållbar utveckling. Däremot finns en del kunskaper som på ett eller annat sätt rör hållbar utveckling. I webbenkätundersökningen deltog lärare runt om i landet, där flertalet av deltagarna visade en större förståelse för begreppet. Den undervisning som beskrivits av lärarna från studien är främst praktisk, men också mycket övergripande med stort fokus på sådant som rör miljön. Resultatet visar också att undervisningen som berör hållbar utveckling anses enligt lärarna i studien som betydelsefull för fortsatt intresse och lärande bland eleverna. För att skapa en betydelsefull undervisning menar deltagarna i studien att undervisningen måste vara varierad samt nära förankrad med eleverna där delaktighet värderas högt.

Syftet med den här studien är att studera möjligheter och/eller hinder vid ämnesintegrering med programmering i åk 4-6. I den här studien innebär ämnesintegrering ett projekt där flera ämnen samarbetar. Studien bygger på en deltagande observation i min egen undervisning, där jag genomför ett ämnesintegrerat projekt mellan naturvetenskap och programmering i två olika klasser. Uppgiften gick ut på att eleverna skulle redovisa sina kunskaper om vattnets kretslopp, vattnets former och vattenmolekylen genom att skapa en modell i programmeringsverktyget Scratch. Resultatet antyder att det viktigaste, för att få ett undervisningsprojekt att fungera, är att eleverna har rätt förkunskaper. I det här projektet var det svårt för eleverna att prestera på topp eftersom de var osäkra på hur de skulle följa en instruktion samt använda en matris som checklista. Eleverna som observerats tyckte att det var roligt att jobba med programmeringsverktyget Scratch, ibland lite för roligt då en del tid gick åt till att ”leka” med olika funktioner istället för att jobba med alla delar som modellen skulle bestå av. Studiens resultat är delvis påverkad av coronapandemin som gör att underlaget för studien blev mindre, då många elever var frånvarande under den sista tiden vid genomförandet av projektet. / The purpose of this study is to study possibilities and/or obstacles in curriculum integration with programming in year 4-6. In this study, curriculum integration involves a project where several subjects collaborate. The study is based on a participatory observation in my own teaching, where I carry out a subject-integrated project between science and programming in two different classes. The task is for students to report their knowledge of the water cycle, the shapes of the water and the water molecule by creating a model in the Scratch programming tool. The result suggests that the most important thing, in order to make a teaching project work, is that the students have the correct prerequisites. In this project, it was difficult for students to perform at the top because they were uncertain about how to follow an instruction and use a matrix as a checklist. The observed students thought it was fun to work with the programming tool Scratch, sometimes a little too fun when some time was spent "playing" with different functions instead of working with all the parts that the model would consist of. The study's results are partly influenced by the corona pandemic, which reduces the basis for the study, as many students were absent during the final period of the project.

Vad fokuserar pedagogerna på i undervisningen om kost och näringslära i grundskolans tidigare år och hos vem ligger ansvaret att eleverna får den kunskap de behöver? Blir utbildningen likvärdig när pedagogerna utgår från sina egna erfarenheter och intressen? Den analys vi vilar på i vår studie är inspirerad av diskursanalys. Detta angreppssätt hjälper oss även i insamling och urval av vårt empiriska material. Vi har använt oss av enkät, intervju och observation som metod.Resultatet av diskursanalysen i vår studie visar att innehållet i undervisningen i grundskolans tidigare år skiljer sig åt. Innehållet beror på hur pedagogen tolkar Lgr11 och vilka intressen och erfarenheter densamme har. Materialet ”Tallriksmodellen” är ett väl använt material för en del pedagoger, medan andra anser att den är förlegad. Ansvaret för undervisningens innehåll och elevernas kunskaper ligger enligt de tillfrågade pedagogerna hos alla vuxna som berör eleverna. Teoretiskt sett ligger ansvaret hos Regeringen och Skolverket. I slutändan är det trots allt den undervisande pedagogen som har makten över vilken kunskap som förmedlas ut till eleverna.