En undersökning av hur gymnasielärare i fysik använder metoder som inkluderar informations- och kommunikationsteknik i sin fysikundervisning gjordes. Studien baserades på intervjuer samt enkätsvar av sex lärare från olika gymnasieskolor inom Västernorrlands län. Intervjuerna analyserades i en jakt på övergripande mönster och enkätsvaren sammanställdes för att ge kompletterande kvantitativt stöd till intervjuerna. Slutsatserna visar att ingen av de här lärarna arbetar med metoden RealTime Physics, men att de till stor grad använder liknande metoder på liknande sätt men även att det finns en spridning inom gruppen när det gäller hur de använder den här metodtypen. Undersökningen visar även att den här lärargruppen har en positiv syn på den här typen av metoder även om de identifierat behov av mer teknisk utrustning, kompetens och tid för att arbeta på det här sättet.

För att arbeta i den nya gymnasieskolan som träder i kraft i höst (2011) är det viktigt att sätta sig in i de förändringar som reformen innebär. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan är. Detta har analyserats utifrån ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förändringarna ett större sammanhang och utifrån ett livslångt lärandeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslånga lärande. Analysen har gjorts genom studier av dokument på den politiska nivån och den operationaliserande nivån, där bland annat Skolverkets publiceringar ingår. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslångt lärande har studerats för att sätta förändringarna i ett större perspektiv. En jämförelse har gjorts mellan dagens gymnasieskola som har letts under ledorden valfrihet och flexibilitet och den nya gymnasieskolan som har ledorden högre krav och kvalitet. Studiens resultat visar att det kommer många nyheter i den nya gymnasieskolan. Exempelvis kommer den nya gymnasieskolan att innefatta åtstramningar i ordningsregler och inträdeskrav, och ny omfattning på de gymnasiegemensamma ämnena, tidigare kallat kärnämnen. En ny betygsskala införs och två examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesförberedande examen. Dessa förändringar syftar till att på sikt höja kvalitén i den Svenska gymnasieskolan. Studien visar också att den svenska skolan har förutsättningar för att ge ungdomar en bra start på ett livslångt lärande.

Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ger eleven rätt till information om kursmål och krav för varje betygsnivå, varför nationella mål och betygskriterier ska brytas ner lokalt och tydliggöras. Syftet med undersökningen är att söka kunskap om hur karaktärsämneslärare på Barn och fritidsprogrammet resonerar kring de faktorer som påverkar relationen mellan förankring av kursplanen och elevens lärande samt hur förutsättningar och metoder för förankringsarbetet ser ut. I bakgrunden presenteras betygssystemet samt Barn- och fritidsprogrammet. Forskning på området redovisas utifrån Selghed, Tholin och Tsagalidis avhandlingar. Deweys och Newtons teorier om lärande respektive förståelse är teoretiska perspektiv i undersökningen. Kvalitativa intervjuer av sex karaktärsämneslärare genomförs och bearbetas utifrån en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats. Undersökningen visar att förankringsarbete är en process som tar tid samt att det innefattar lärande av målrelaterat arbetssätt. Meningsfullhet inför lärandet är det som motiverar medan förståelse för vad som ska läras samt vad som krävs är förutsättningar i ett fungerande förankringsarbete. Svårigheter i förankringsarbetet visade sig vara dels pedagogiska men även bero på att styrdokumenten och betygssystemet upplevs som förvirrande. Förankringsarbetet bör anpassas till individernas förutsättningar och eleverna behöver tydlig vägledning genom kursplanen för att kunna förstå och hantera mål och betygskriterier i studierna. Förankringsarbete som motiverar eleverna innefattar verklighetsnära undervisning där eleverna deltar aktivt i planering och tolkning av centrala styrdokument. Återkoppling till kursplanen hjälper eleven att förstå hur betygssystemet fungerar samt ökar förståelse för bedömning.

Jag har valt att skriva en didaktisk uppsats med inriktning mot religion och elever på fordonsprogrammet. Ämnet låg nära till hands eftersom jag arbetar i skolan med företrädesvis elever på fordonsprogrammet. Majoriteten av dessa elever är pojkar. Jag saknar religionsdidaktiskt material, speciellt sådant som rör de yrkesförberedande programmen på gymnasieskolan. Att undervisa elever i ett ämne som de själva har svårt att förstå ”nyttan av”. I kombination med att de kanske har bristande förkunskaper gör att det blir en didaktisk utmaning, både för lärare och för elever. Jag anser att struktur och tydlighet är viktiga delar i didaktiken. Jag tror vidare att dessa delar blir ännu viktigare om du möter en omotiverad grupp med dåliga förkunskaper i religionsämnet. Min analys kommer främst att behandla religionsämnets didaktiska problem och möjligheter. Min avsikt är inte att komma med någon patentlösning utan endast att diskutera ett arbetssätt som enligt mina erfarenheter brukar fungera. Min huvudfrågeställning är: religionskunskap på fordonsprogrammet, problem eller möjlighet. För att nå mitt syfte så kommer jag att diskutera och analysera följande frågeställningar: Hur ser gymnasieskolan ut idag? Vilken är bakgrunden till att gymnasieskolan ser ut som den gör? Hur ser gymnasieskolans uppdrag ut? Vilka hinder finns för religionsämnet? Skall man lära om eller av religion?

Skolan i Sverige är till för alla och ska ge ungdomar en utbildning som förbereder för livet. Att skolan ska vara lika över hela Sverige kräver att det finns nationella kriterier på vad utbildningen ska innehålla. För gymnasieskolan och i detta fall för religionsämnet finns en läroplan framtagen liksom målsättningar och betygskriterier och allt detta ska fungera som en riktlinje för lärare, elever och föräldrar. Skolans uppgift är att skapa förutsättningar för barn och ungdomar att växa in i samhället och ha vetskap om vilka förutsättningar som krävs för att leva ett liv utifrån samhällets värdegrund. På lokal nivå väljs vilka läroböcker som ska användas. De tre undersökta böckerna är på olika sätt lämpade för att kunna nå målsättningen inom ämnet religionskunskap A och B på gymnasiet. Även om författarna naturligtvis skriver sina böcker utifrån de krav som staten ställer genom målsättningen för ämnet är det stor skillnad på hur de tar sig an uppgiften. Alms och Rodhe/Nylunds böcker är mer traditionell litteratur avsedd för kunskapsinhämtning. I förorden till dessa böcker poängterar författarna att det är lärarens uppgift att tillsammans med eleverna, dels göra urval ur böckerna, dels att böckerna har två huvudinriktningar; en kunskapsinriktning och en existentiell inriktning. I boken ”söka svar”, som inte innehåller något förord, är det mer självklart att elev och lärare kan såväl variera som prioritera sin inriktning. Det kan också noteras att de två förra böckerna är tryckta 1998 och 1999 medan den sista är tryckt 2003. Det kan delvis förklara de olika pedagogiska greppen. Samtliga böcker har endast en mindre beskrivning av naturreligioner. Man vill tydligen ge något exempel men inte fördjupa sig. Det är förståeligt då dessa religioner inte har något större spridning utan oftast är mycket lokala. Däremot är det anmärkningsvärt att nya religioner, New Age och utvecklingen inom de stora världsreligionerna de senaste 20-30 åren är så lite utvecklad. Här är ”söka svar” mest omfattande kanske beroende på tryckåret!

Utbildningsdepartementet la år 2000 fram ett förslag om ett nytt kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I detta ämne ska religion, samhälle och delvis historia ingå. Skulle detta förslag gå igenom så skulle det påverka både elever och lärare. Hur skulle det påverka ämnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förståelse och respekt för andra människor. Hur ser man på ämnet religion och dess undervisning? Får man med allt från kursplanen? Hur skulle det nya ämnet påverka ämnet religion? Vad anser elever och lärare på en gymnasieskola i Mellansverige? Stämmer deras åsikter överens med vad artiklarna säger som tar upp förslaget? Majoriteten är emot förslaget. De är nöjda med dagens undervisning i religion och den etik som undervisningen tillför. Det finns andra sätt att uppnå de mål som kommittén lagt fram.

Secondary schools have for decades debated whether they promote social reproduction which is considered to generate the homogeneous student compositions. The gap between the academic programs and vocational education programs is considered to increase. What in recent years has appeared in research is that the gap is increasing most tend to be in the specific academic program, particularly in science. This paper's intention is to describe the science program at a local level and the pupils who were admitted to the science program autumn 2009 on the basis of an educational sociological perspective. The survey consisted of a census in which all students were given the opportunity to answer a questionnaire. The survey was compiled by the analytical program SPSS for capturing a multidimensional perspective of students' reasoning. The survey shows that students possess a lot of educational capital which had been examined from three aspects, however, in hierarchical order. Students who attend the scientific program, the municipality believes that the program is the program that gives students the best possible education in several respects. In particular, it appears that students think that the program prepares them for future higher studies paving the way for a future career.

<p>Den här kvalitativa studien syftar till att ge en bild av vilka uppgifter lärare utför mellan sina lektioner. Lärare tillbringar inte hela sin arbetsdag i klassrummet, utan en stor del ägnas åt andra aktiviteter än undervisning. Denna del av arbetet är dold för många utomstående och får därför inte samma uppmärksamhet som lektionstiden med eleverna. För att samla in material har åtta gymnasielärare ombetts föra loggböcker över sina aktiviteter utanför klassrummet under två veckor. Resultatet visar på en stor variation när det gäller olika uppgifters karaktär och frekvens. En stor del av tiden utanför klassrummet ägnas åt planering och förberedelser av olika slag. Även administrativa uppgifter tar en betydande del av lärarens tid i anspråk.Lärarna samtalar också med elever, kollegor och annan skolpersonal, samt utför en mängd andra aktiviteter inom ramen för arbetet. Blandningen av dessa uppgifter varierar kraftigt mellan individer inom korta perioder.</p>

<p>Sammandrag</p><p>Författare: Annelie Johansson</p><p>År: Vt 2006</p><p>Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av åtta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.</p><p>Ort, Universitet: Växjö, Växjö Universitet</p><p>Sidor: (56)</p><p>Innehåll:</p><p>I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framträder hos åtta flickor på två olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever på olika betygsnivåer (Godkänd och Väl godkänd) och programtyper (Samhällsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser så som dessa visar sig på det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet består av flera delar. Den del som de analyserade texterna är hämtade från är provets A-uppgift, som går ut på att skriva en kortare diskursiv text i en tänkt kommunikationssituation med läsare utanför skolans värld. Lösningar av denna uppgiftstyp kan därför i viss mån fungera som en indikator för vilken diskursiv skrivkompetens eleverna har uppnått.</p><p>De åtta elevtexter som analyseras är hämtade från ett arkiv vid den nationella provgruppen i Uppsala. Genom textanalyser och jämförelser av elevernas diskursiva, kritisk-analytiska och operationella kompetens fås resultatet att skrivkompetensen naturligtvis skiljer sig åt från per-son till person men att också vissa tendenser till likheter och skillnader finns mellan olika program och betygsnivåer. Sett till diskursiv kompetens finns en viss tendens att BF-elevernas texter har mer berättande och recenserande inslag, medan SP-eleverna har en högre skrift-språklig komplexitet och lösningarna där i högre grad är att betrakta som egentexter. Avskrift av provets stimulanstexter finns bland de undersökta eleverna på båda programtyper på G-nivå, men på VG-nivå uteslutande hos BF-elever. Ur en kritisk-analytisk synvinkel kan inte några säkra slutsatser dras om skillnader mellan programtypernas elever. Men elevernas kri-tisk-analytiska förmåga torde ännu inte vara tillräcklig för högre studier, men den är accepta-bel med utgångspunkt i uppgiftsinstruktionen. Operationellt är likheterna större än skillnader-na dock med en tendens att SP-eleverna har en något mer formell skriftspråklig och informa-tionstät stil än BF-eleverna.</p><p>Nyckelord: Skrivkompetens, gymnasieskolan, yrkes- och studieförberedande program natio-nella prov i svenska.</p>

Forskning har visat att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige har ökat och det är viktigt att problematik uppmärksammas tidigt så att rätt hjälp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme när det gäller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som är verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod. För att nå en djupare förståelse av gymnasiekuratorernas upplevelser av handlingsutrymmet har en teoretisk begreppsram bestående av formellt, informellt och reellt handlingsutrymme samt yrkesgruppens autonomi utifrån jurisdiktion och autonomi använts. Studiens resultat visar att gymnasiekuratorerna har en hög grad av autonomi, och därmed ett till synes stort handlingsutrymme. Däremot måste de förhandla fram handlingsutrymmet delvis med andra professioner inom skolan, och delvis med utomstående organisationer så som socialtjänsten och grundskolan. Bristfälliga relationer till övriga professioner och utomstående organisationer begränsar gymnasiekuratorers handlingsutrymme när det gäller generella och riktade insatser. Genom att utveckla dessa relationer ökar gymnasiekuratorernas handlingsutrymme, vilket leder till bättre tillgång till information, som i sin tur leder till möjligheter till riktade och generella insatser för elever i ett tidigt stadium. Studien visade dessutom att gymnasiekuratorer i hög utsträckning ägnar sig åt riktade insatser, trots att tidigare forskning visat att generella insatser har bättre effekt. Enligt denna studie måste gymnasiekuratorerna prioritera de riktade insatserna delvis på grund av tidsbrist, och således är deras handlingsutrymme begränsat när det gäller de generella insatserna.