<p>Skolan i Sverige är till för alla och ska ge ungdomar en utbildning som förbereder för livet. Att skolan ska vara lika över hela Sverige kräver att det finns nationella kriterier på vad utbildningen ska innehålla. För gymnasieskolan och i detta fall för religionsämnet finns en läroplan framtagen liksom målsättningar och betygskriterier och allt detta ska fungera som en riktlinje för lärare, elever och föräldrar. Skolans uppgift är att skapa förutsättningar för barn och ungdomar att växa in i samhället och ha vetskap om vilka förutsättningar som krävs för att leva ett liv utifrån samhällets värdegrund. På lokal nivå väljs vilka läroböcker som ska användas.</p><p>De tre undersökta böckerna är på olika sätt lämpade för att kunna nå målsättningen inom ämnet religionskunskap A och B på gymnasiet. Även om författarna naturligtvis skriver sina böcker utifrån de krav som staten ställer genom målsättningen för ämnet är det stor skillnad på hur de tar sig an uppgiften. Alms och Rodhe/Nylunds böcker är mer traditionell litteratur avsedd för kunskapsinhämtning. I förorden till dessa böcker poängterar författarna att det är lärarens uppgift att tillsammans med eleverna, dels göra urval ur böckerna, dels att böckerna har två huvudinriktningar; en kunskapsinriktning och en existentiell inriktning. I boken ”söka svar”, som inte innehåller något förord, är det mer självklart att elev och lärare kan såväl variera som prioritera sin inriktning. Det kan också noteras att de två förra böckerna är tryckta 1998 och 1999 medan den sista är tryckt 2003. Det kan delvis förklara de olika pedagogiska greppen.</p><p>Samtliga böcker har endast en mindre beskrivning av naturreligioner. Man vill tydligen ge något exempel men inte fördjupa sig. Det är förståeligt då dessa religioner inte har något större spridning utan oftast är mycket lokala. Däremot är det anmärkningsvärt att nya religioner, New Age och utvecklingen inom de stora världsreligionerna de senaste 20-30 åren är så lite utvecklad. Här är ”söka svar” mest omfattande kanske beroende på tryckåret!</p>

<p>Utbildningsdepartementet la år 2000 fram ett förslag om ett nytt kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I detta ämne ska religion, samhälle och delvis historia ingå. Skulle detta förslag gå igenom så skulle det påverka både elever och lärare. Hur skulle det påverka ämnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förståelse och respekt för andra människor. Hur ser man på ämnet religion och dess undervisning? Får man med allt från kursplanen? Hur skulle det nya ämnet påverka ämnet religion? Vad anser elever och lärare på en gymnasieskola i Mellansverige? Stämmer deras åsikter överens med vad artiklarna säger som tar upp förslaget? Majoriteten är emot förslaget. De är nöjda med dagens undervisning i religion och den etik som undervisningen tillför. Det finns andra sätt att uppnå de mål som kommittén lagt fram.</p>

<p>Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet ger eleven rätt till information om kursmål och krav för varje betygsnivå, varför nationella mål och betygskriterier ska brytas ner lokalt och tydliggöras.</p><p>Syftet med undersökningen är att söka kunskap om hur karaktärsämneslärare på Barn och fritidsprogrammet resonerar kring de faktorer som påverkar relationen mellan förankring av kursplanen och elevens lärande samt hur förutsättningar och metoder för förankringsarbetet ser ut.</p><p>I bakgrunden presenteras betygssystemet samt Barn- och fritidsprogrammet. Forskning på området redovisas utifrån Selghed, Tholin och Tsagalidis avhandlingar. Deweys och Newtons teorier om lärande respektive förståelse är teoretiska perspektiv i undersökningen.</p><p>Kvalitativa intervjuer av sex karaktärsämneslärare genomförs och bearbetas utifrån en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats.</p><p>Undersökningen visar att förankringsarbete är en process som tar tid samt att det innefattar lärande av målrelaterat arbetssätt. Meningsfullhet inför lärandet är det som motiverar medan förståelse för vad som ska läras samt vad som krävs är förutsättningar i ett fungerande förankringsarbete.</p><p>Svårigheter i förankringsarbetet visade sig vara dels pedagogiska men även bero på att styrdokumenten och betygssystemet upplevs som förvirrande.</p><p>Förankringsarbetet bör anpassas till individernas förutsättningar och eleverna behöver tydlig vägledning genom kursplanen för att kunna förstå och hantera mål och betygskriterier i studierna. Förankringsarbete som motiverar eleverna innefattar verklighetsnära undervisning där eleverna deltar aktivt i planering och tolkning av centrala styrdokument. Återkoppling till kursplanen hjälper eleven att förstå hur betygssystemet fungerar samt ökar förståelse för bedömning.</p>

<p>Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av hur fyra lärare verksamma på högstadiet och gymnasiet arbetar och förhåller sig till målspråksanvändningen i ämnena engelska och spanska. Intentionen är att utifrån tre valda teman ur Ulrika Tornbergs teori om språkundervisning i mellanrummet (2000), se hur teorin om mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna och deras språkundervisning.</p><p>Den metod som valts för att besvara studiens syfte är dels kvalitativ intervju och klassrumsbaserade observationer. Fyra intervjuer utfördes där samtliga lärare fick berätta om vilken uppfattning de har angående den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen, språkundervisningens innehåll samt betoningen av den muntliga kommunikationen på målspråket i styrdokumenten.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar att mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna samt i de klassrum vi valt att observera. I resultaten framgår även en praktisk anknytning till teorin om mellanrummet i de klassrum vi har observerat. Att tala på målspråket har stor betydelse för samtliga lärare och är något alla fyra lärare strävar efter att förverkliga i sin undervisning. Grundtanken hos samtliga lärare är att övningarna skall vara utformade på ett sådant sätt att alla elever skall få möjligheten att tala på målspråket vid varje lektionstillfälle. När det gäller styrdokumenten och deras betoning av målspråksanvändning, visar resultaten på att de fyra lärarna är insatta i det som står i kursplanerna. Deras uppfattning angående denna betoning är positiv och samtliga lärare tycker att det är bra att den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen understryks i styrdokumenten. I diskussionen kommenterar och diskuterar vi kring de resultat och slutsatser vi kommit fram till i vår undersökning utifrån teorin om mellanrummet.</p>

<p>Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är <em>kritiskt tänkande</em>, <em>slutledningsförmåga</em> och <em>referenshantering</em>. Resultatet visar över lag att eleverna har god slutledningsförmåga, men att deras kritiska tänkande och deras sätt att hantera referenser är bristande.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa lärares åsikter om religiösa konflikter/kulturkrockar i gymnasieskolan. Fokus ligger på konflikter i Sverige mellan kristendom och Islam, på grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anländer flest invandrare från det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielärare deltog i en enkätundersökning angående deras attityder kring frågor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lärare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade även en lärare och samordnare på IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och åsikter, då detta är områden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har även hon svarat på frågor om slöjförbud i den svenska skolan. Jag bad även islamologen Jan Hjärpe att ta ställning i samma resonemang.</p>

<p>I vårt examensarbete har vi genusgranskat två läroböcker som används i gymnasieskolan. Den ena heter Escalade 1 och används i steg 1 i franska och den andra heter Give ’n’ Take: Reader och används i engelska kurs A på yrkesprogrammen. Frågan vi har ställt oss är hur bilden av mannen respektive kvinnan förmedlas i både bild och text i läroböckerna samt om böckerna lever upp till de krav som styrkdokumenten ställer på jämställdhet mellan könen.</p><p>Vi har kommit fram till att läroböckerna bevarar den traditionella begränsningen som finns på grund av kön där mannen framhålls på bekostnad av kvinnan vilket förmedlar en bild av att mannen och kvinnan inte är lika mycket värda och inte heller har samma möjligheter. Dessutom framställs kvinnan som mer emotionell än rationell och mannen saknar till stor del känsloregister. Det här resultatet gör att ovan nämnda läroböcker inte lever upp till de krav på jämställdhet som styrdokumenten ställer.</p> / <p>In our survey we have investigated gender roles in two textbooks used in upper secondary school: Escalade 1, used for beginners in French and Give ‘n’ Take: Reader, used in English A course in the vocational programs. The aim with the essay is to examine how men and women are depicted in the texts as well as in the pictures and find out if the textbooks correspond to the part of the curriculum dealing with equality between the sexes.</p><p>The result of our survey reveals that the textbooks preserve the traditional gender roles where the man is the norm. Consequently, focus is set on him at the expense of the woman. This result suggests that men and women do not have the same status, rights and opportunities. Furthermore, the woman is described as more emotional than rational and the man, more or less, lacks feelings. The outcome of our survey makes it clear that these textbooks do not respond to the equal rights and opportunities of the sexes that the curriculum demands.</p>

Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av hur fyra lärare verksamma på högstadiet och gymnasiet arbetar och förhåller sig till målspråksanvändningen i ämnena engelska och spanska. Intentionen är att utifrån tre valda teman ur Ulrika Tornbergs teori om språkundervisning i mellanrummet (2000), se hur teorin om mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna och deras språkundervisning. Den metod som valts för att besvara studiens syfte är dels kvalitativ intervju och klassrumsbaserade observationer. Fyra intervjuer utfördes där samtliga lärare fick berätta om vilken uppfattning de har angående den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen, språkundervisningens innehåll samt betoningen av den muntliga kommunikationen på målspråket i styrdokumenten. Resultatet av vår undersökning visar att mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna samt i de klassrum vi valt att observera. I resultaten framgår även en praktisk anknytning till teorin om mellanrummet i de klassrum vi har observerat. Att tala på målspråket har stor betydelse för samtliga lärare och är något alla fyra lärare strävar efter att förverkliga i sin undervisning. Grundtanken hos samtliga lärare är att övningarna skall vara utformade på ett sådant sätt att alla elever skall få möjligheten att tala på målspråket vid varje lektionstillfälle. När det gäller styrdokumenten och deras betoning av målspråksanvändning, visar resultaten på att de fyra lärarna är insatta i det som står i kursplanerna. Deras uppfattning angående denna betoning är positiv och samtliga lärare tycker att det är bra att den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen understryks i styrdokumenten. I diskussionen kommenterar och diskuterar vi kring de resultat och slutsatser vi kommit fram till i vår undersökning utifrån teorin om mellanrummet.

Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan få för elever, mentorer och skolan. Detta är ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet är ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgår från elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen är inte att utvärdera verktyget i sig, utan istället de relationella konsekvenser metoden kan få för berörda parter. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och åtta elever. Dessa respondenter och deras upplevelser av metoden, ligger till grund för både uppsatsen och en senare rapport till Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Utifrån vår socialpsykologiska utgångspunkt har vi sedan bearbetat och analyserat materialet ur fem teoretiska perspektiv. Materialet tyder på att införandet av den nya metoden generellt upplevts positivt såväl av mentorer som av elever. Genom tillämpningen av kasamDIALOGEN ungdom kan mer personliga samtal initieras, vilket ger nya förutsättningar för elev och mentor att mötas. Materialet tyder på att de relationer som uppstår kan ha positiva effekter både i och utanför klassrummet. Något som även framgår tydligt är att relationernas karaktär skiljer sig åt mellan könen. En av grundtankarna med införandet av kasamDIALOGEN ungdom har varit att ”fånga upp” elever med problem, detta tycks fungera till viss del. Däremot tycks de elever som redan fungerar bra i skolan mer benägna att ta till sig kasamDIALOGEN ungdoms grundtanke och syfte.

Syftet med uppsatsen är att belysa lärares åsikter om religiösa konflikter/kulturkrockar i gymnasieskolan. Fokus ligger på konflikter i Sverige mellan kristendom och Islam, på grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anländer flest invandrare från det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielärare deltog i en enkätundersökning angående deras attityder kring frågor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lärare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade även en lärare och samordnare på IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och åsikter, då detta är områden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har även hon svarat på frågor om slöjförbud i den svenska skolan. Jag bad även islamologen Jan Hjärpe att ta ställning i samma resonemang.