Die Wahl der Leistungs- und Grundkurse zur Vorbereitung auf die Abiturprüfung und Ihren weiteren Lebensweg ist im Rahmen der vorgegebenen Möglichkeiten Ihre ganz persönliche Entscheidung. Die Broschüre möchte Sie über die Möglichkeiten und Bedingungen informieren, die Sie auf dem Weg zum Abitur am Beruflichen Gymnasium haben. Wie kann ich meine Neigungen und Interessen in der Kurswahl umsetzen? Welche Fächer und Fachgebiete muss ich belegen und einbringen? Wie werden meine Leistungen ermittelt und bewertet? Auch Fragen zur Organisation und Durchführung der Abiturprüfungen werden hier beantwortet. Die Broschüre hilft, die für Sie richtigen Entscheidungen zu treffen. Redaktionsschluss: 31.03.2022

Die Wahl Ihrer Leistungs- und Grundkurse ist Ihre ganz persönliche Entscheidung. Diese Broschüre informiert Sie und Ihre Eltern über die vielen Möglichkeiten und Bedingungen auf Ihrem Weg zum Abitur in Sachsen. Wie kann ich meine Neigungen und Interessen in der Kurswahl umsetzen? Was für Kombinationsmöglichkeiten habe ich? Welche Fächer und Fachgebiete muss ich abdecken? Wie werden meine Leistungen ermittelt und bewertet? Auch Fragen zur Organisation und Durchführung der Abiturprüfungen werden hier beantwortet. Kurz: Die Broschüre hilft Ihnen dabei, die für Sie richtigen Entscheidungen zu treffen. Redaktionsschluss: 07.05.2021

Die Wahl Ihrer Leistungs- und Grundkurse ist Ihre ganz persönliche Entscheidung. Diese Broschüre informiert Sie und Ihre Eltern über die vielen Möglichkeiten und Bedingungen auf Ihrem Weg zum Abitur in Sachsen. Wie kann ich meine Neigungen und Interessen in der Kurswahl umsetzen? Was für Kombinationsmöglichkeiten habe ich? Welche Fächer und Fachgebiete muss ich abdecken? Wie werden meine Leistungen ermittelt und bewertet? Auch Fragen zur Organisation und Durchführung der Abiturprüfungen werden hier beantwortet. Kurz: Die Broschüre hilft Ihnen dabei, die für Sie richtigen Entscheidungen zu treffen. Redaktionsschluss: 31.05.2024

<p>This essay is about gender equality in a Swedish upper secondary school. The aim is twofold: to obtain knowledge about feminism, gender equality, boys´ and girls´ situations in schools and gender equality work there; and to find out if government management documents for schools work effectively when it comes to promoting gender equality in schools. There are four research questions: How do teachers interpret what´s said in management documents for schools? What strategies do teachers use to promote gender equality? What opportunities and obstacles do teachers see for promoting gender equality at the specific school? And, finally, do the management documents for the school work effectively when it comes to promoting gender equality?</p><p>The study has a socialist feminist perspective, which sees gender differences as a result of a mix of biological, historical and social factors. Important theoretical standpoints include gender socialization as an explanation for how girls and boys become women and men.</p><p>The results of the study points out that teachers interpret management documents differently, and that they find the documents hard to understand. They use a few different strategies when it comes to promoting gender equality, although they do not sufficiently realize the importance of their own conceptions of girls and boys in reproducing existing gender patterns. One of the obstacles for promoting gender equality in the school, although not mentioned by the teachers, seems to be the school management, who seem to do nothing to promote gender equality and fail to set up goals for gender equality in local school management documents. The main obstacle, however, is found to be the surrounding society and it´s definition of women and men. The main opportunity in the school is found to be the teachers, given that they are provided with knowledge, support from management and more specific formulations in management documents on how to work practically with gender equality.</p><p>Suggestions for future research include comparative studies, studies on teachers views on gender equality as a goal already reached in Sweden, and studies on how to use the concept of intersectionality in the aim of reaching a higher level of equality in schools.</p>

The thesis shows the discrepancy regarding the foreign languages German, French andSpanish between the Swedish school system and the Swedish companies depending oninternational trade. Especially in focus is the German language, since Germany andSweden are connected by a trading volume of circa 50%, which makes the neighbouringcountry the biggest export- and import market for Sweden.This disproportion is substantiated by a survey on the foreign languages in tenSwedish companies as well as in a grammar school. Although the results of the surveyare of purely hypothetical character, there is a recognizable tendency, which underlinesthe importance of the German language for Swedish companies. In addition, acomparison between past and present primary school and grammar school curricula hasbeen made and by using the frame factor theory, gaps in language teaching, which resultin struggles for the Swedish export industry, could be shown. As an outcome of thisstudy, several suggestions are made with which the status of the foreign languages,especially the status of German, can be increased

<p>Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur verksamma pedagoger på förskolan och gymnasiet tolkar och i praktiken omsätter styrdokument i relation till dramapedagogiskt arbete. Studien berör även pedagogernas uppfattningar om vilket slags lärande de får syn på i dramapedagogiska situationer och hur detta formativt bedöms och pedagogiskt dokumenteras. Metoden vi använt oss av för att besvara dessa frågeställningar har varit kvalitativa forskningsintervjuer. Fyra förskolepedagoger och tre dramalärare på gymnasiet har intervjuats för denna studie. De data som framkommit genom dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Resultatet har visat på skillnader och likheter – både inom och mellan de olika verksamheterna - när det gäller tolkningen och omsättningen av de aktuella styrdokumenten. Dessa skillnader har av naturliga skäl till stor del berott på styrdokumentens olika utformning och innehåll. En viktig likhet har dock varit att samtliga pedagoger anser att styrdokumenten är abstrakt formulerade, vilket enligt dem både leder till frihet och begränsning i planeringsarbetet och i samarbetet med andra pedagoger. Studien har även påvisat skiljaktigheter i hur pedagogerna uppfattar och exemplifierar begreppen pedagogisk dokumentation och formativ bedömning.</p>

Anledningen till att jag valde att skriva om valet till gymnasiet är att jag blev nyfiken på vad som påverkar elevernas beslut och vad det är som tilll slut gör att de väljer som de gör. Nyfikenheten uppkom efter att jag själv varit i valet och kvalet när jag skulle välja program på gymnasiet. Mitt syfte är att genom en enkätundersökning och efterföljande intervjuer försöka få vetskap om vad som påverkar elevernas val till gymnasiet. Jag vill även försöka undersöka överhuvudtaget varför man väljer som man väljer. Jag har valt att koncentrera mig extra på det Naturvetenskapliga programmet och är därmed nyfiken på vad högstadieeleverna tror krävs av dem som väljer detta program.Jag vill även ta reda på vad för slags information om detta program man fått och från vem denna har kommit. Mina övergripande är: - Vad eller vem påverkar valet till gymnasiet? - Varför väljer eller inte väljer man det Naturvetenskapliga programmet? - Vad tror eleverna krävs av den som väljer det Naturvetenskapliga programmet? - Vilken information har man fått om det Naturvetenskapliga programmet och av vem? Resultatet i korthet är att det är föräldrarna och eleverna själva som påverkar mest. Man väljer det Naturvetenskapliga programmet för att man vill ha en bred utbildning, man har goda kunskaper i matematik och NO och man är villig att studera vidare efter gymnasiet. Man väljer inte det Naturvetenskapliga programmet för man gillar inte ämnena eller vill göra något mer praktiskt. Det krävs att man är duktig i matematik och NO-ämnena och att man är beredd att lägga ner mycket tid på skolan både på gymnasiet och efterföljande studier. Informationen kommer främst från kompisar och äldre syskon som går eller har gått det Naturvetenskapliga programmet.

This essay is about gender equality in a Swedish upper secondary school. The aim is twofold: to obtain knowledge about feminism, gender equality, boys´ and girls´ situations in schools and gender equality work there; and to find out if government management documents for schools work effectively when it comes to promoting gender equality in schools. There are four research questions: How do teachers interpret what´s said in management documents for schools? What strategies do teachers use to promote gender equality? What opportunities and obstacles do teachers see for promoting gender equality at the specific school? And, finally, do the management documents for the school work effectively when it comes to promoting gender equality? The study has a socialist feminist perspective, which sees gender differences as a result of a mix of biological, historical and social factors. Important theoretical standpoints include gender socialization as an explanation for how girls and boys become women and men. The results of the study points out that teachers interpret management documents differently, and that they find the documents hard to understand. They use a few different strategies when it comes to promoting gender equality, although they do not sufficiently realize the importance of their own conceptions of girls and boys in reproducing existing gender patterns. One of the obstacles for promoting gender equality in the school, although not mentioned by the teachers, seems to be the school management, who seem to do nothing to promote gender equality and fail to set up goals for gender equality in local school management documents. The main obstacle, however, is found to be the surrounding society and it´s definition of women and men. The main opportunity in the school is found to be the teachers, given that they are provided with knowledge, support from management and more specific formulations in management documents on how to work practically with gender equality. Suggestions for future research include comparative studies, studies on teachers views on gender equality as a goal already reached in Sweden, and studies on how to use the concept of intersectionality in the aim of reaching a higher level of equality in schools.

Abstract Studiens syfte är att undersöka hur lärares uppfattningar om elevers socioekonomiska bakgrunder inverkar på studierna och undervisningen i samhällskunskap på gymnasiet, samt mot bakgrund av detta avhandla mer allmänna frågor och problem om skolan som institution för jämlikhet och likvärdighet. Utifrån detta syfte har tre gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet intervjuats. Dessa intervjuer har sedan genomgått en ideologikritisk analys utifrån den teoretiska utgångspunkten, som utgörs av den dialektiska materialismen. Resultatet av analysen visar att lärarna tillsammans med utbildningssystemet i stort styrs av en dominerande utbildningsmässig diskurs, som tilltalar de elever med studietradition från hemmet i större utsträckning än de utan. Således sker det en utbildningsmässig segregation inom samhällskunskapsämnet på gymnasiet beträffande elevers socioekonomiska bakgrund

The purpose of the study is to observe how the participants of the study interacted musically through verbal, non-verbal and musically resonant expressions. Verbal communication was expressed in discussion of the music's tempo and to clarify for ensemble participants from where they we’re going to play and sing. Non-verbal communication could be used to gesticulate an instrument or a melody. For example, the movement of a hand could symbolize notes on a musical stave to indicate the notes placements. The non-verbal communication could also be seen through facial expressions such as smiling, or grimacing to show different emotions. Musically sounding interaction could be expressed as when ensemble members played music together in a single pulse, and could initiate a common activity. Even though we often mention the different expressivity types as if they occurred on different occasions and with no connection whatsoever, they often overlapped.