Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare lär inom hållbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig när en fortbildningskurs inom hållbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehåller en fortbildningskurs inom hållbar utveckling för lärare. Detta är en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkät. Den undersökta gruppen bestod av 31 lärare, med stor spridning avseende ålder på elever och ämnen de undervisade i. 13-22 lärare var närvarande vid fortbildningens olika kurstillfällen. Lärarna observerades under åtta undervisningstillfällen var efter 19 lärare besvarade en enkät. Ytterligare en grupp genomgick en djupintervju.Studiens resultat tyder på att lärarna anser att de lär bäst i en verklighetsanpassad undervisning där de kan relatera till sin vardag. Vidare har detta arbete uppmärksammat att stämningen i en grupp och lokalen är två viktiga faktorer för lärande. Lärares strategier för att tillvarata kunskap är på många sätt olika, dock har denna studie inte funnit någon generell trend. / The aim of this study is to explore how teachers learn sustainable developement. This study was made possible through an in-service training in sustainable development held by the Malmö city project Klimat-X. This is a qualitative study with three explorative approaches; observation, interview and questionnaire. The group that was examined consisted of 30 teachers with different alignment and age category of pupils. The teachers at the different meetings were observed during eight occasions. The questionnaire was answered by 19, and four study subjects were interviewed.The result of this study implicate that teachers claim to learn best in a reality-based education where they are able to relate to their daily situation. Furthermore, the social climate in a group, and the physical setting (classroom) are two important factors for learning. The teachers’ individual learning strategies vary greatly, and this study was unable to find a general trend.

Studiens syfte är att synliggöra hur hållbar utveckling används i samhällsorienterad undervisning på mellanstadiet.Våra frågeställningar är:· Vilka dimensioner av hållbar utveckling betonas av läraren i de samhällsorienterande ämnena på mellanstadiet?· Vad är det som påverkar lärarens val av innehåll i samhällsorienterande ämne inom arbetsområdet hållbar utveckling?De teoretiska utgångspunkter som vi använt är ramfaktorteorin, Deweys teori om individer, skola och samhälle samt värdepedagogik. De valda teoretiska utgångspunkterna lyfter och kompletterar varandra och ger resultatet tydliga infallsvinklar. Vi har fokuserat på tidigare forskning ur både ett nationellt- och ett internationellt perspektiv. Tematiseringen är baserad på den tidigare forskningen och den tematisering vi fann där. Metoden i studien är kvalitativa intervjuer. Metoden valdes för att vi ville nå djupare och personliga svar från respondenterna. Den dimensionen som framkom mest i undervisningen var miljödimensionen. Gällande lärares val av innehåll, fann vi att den personliga referensramen spelade en betydande roll. Det blev tydligt att lärare behövde förhålla sig till både inre- och yttre faktorer.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling. Vi undrar även hur eleverna ser på skolans roll i lärande för hållbar utveckling.Arbetet är baserat på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever från två olika program och skolor. Fyra omvårdnadselever på den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhällsprogrammet på en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun.Resultatet visade att de flesta eleverna förstår hur konsumtion kan påverka omvärlden och att de även känner att de kan påverka genom medvetna konsumtionsval. I det här sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhållningssätt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i två kunskapsvärldar, en i skolan och en utanför skolan. De menar att skolan gör för lite och det är mest utanför man lär sig om empati, konsumtion och hållbar utveckling.

Detta arbete avser att synliggöra några pedagogers tankar om undervisning för hållbar utveckling (HUT) i grundskolans tidigare år och undersöka vilka faktorer som kan påverka motivation och möjligheter att bedriva undervisning för HUT. Som pedagoger räknas lärare, fritidspedagog och rektor. Frågeställningar för arbetet är:Vad kan hållbar utveckling innebära för pedagogerna?, Vad kan undervisning för hållbar utveckling innebära för pedagogerna?, Vilka faktorer kan påverka lärares motivation och möjligheter att bedriva undervisning för hållbar utveckling?Vi har använt kvalitativa intervjuer med följdfrågor för att få utförliga svar. Svaren från informanterna betraktas i arbetet som narrativer (personliga berättelser) från vilka resultatet är uttolkat. Resultatet visar att informanterna har svårt att definiera HUT och utgår inte från de ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna. Ändå undervisar pedagogerna på sätt som innehållsmässigt kan känneteckna undervisning för HUT.Resultatet visar även att pedagogers personliga kunskaper och värderingar avspeglar sig i undervisning för HUT. Eldsjälars engagemang är viktigt för miljöarbetet i skolan och är kopplat till ett privat intresse. Invanda tankemönster hos pedagoger kan vara ett hinder för HUT.

I förskolan läggs grunden för barns utveckling och lärande för hållbar utveckling. Därför är det av vikt att barn i förskolan får positiva erfarenheter som de kan ta med sig i det livslånga lärandet. Studiens syfte är att få kunskap om hur förskollärare arbetar med de läroplansmål som kopplar till undervisning för hållbar utveckling. Den teoretiska grunden för denna studie är baserad på en utvecklingspedagogisk teori med en fenomenografisk ansats. Studien baseras på en kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad form som har genomförts utifrån sju förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärare genom att ta vara på, och stimulera barns intresse möjliggör för barnen att förstå hur de kan bidra till en hållbar utveckling. En slutsats är att barn behöver ges flera möjligheter till att träna sig i att föra etiska resonemang och göra etiska överväganden, eftersom detta utvecklar barnens förmåga att göra moraliskt medvetna val utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Jordens resurser är inte oändliga och därför måste vi ställa om till en mer hållbar utveckling för att få ett minskat avfall och öka återbruk samt återvinning till en cirkulär ekonomi. Materialet ull är miljövänligt och bryts ner biologiskt. Denna studie kommer att undersöka hur produktdesign för svensk ull främst gotlands-, värmlands- och finull, och dess möjligheter kan bidra till andra användningsområden. Fårens ull behöver klippas regelbundet och ullen som används i studien kommer från fårbönder som i de flesta fall annars kastar ullen. Studiens metod bygger på kunskapsinsamling, tvättprocessen av ull, workshops och fokusgrupper. Workshopen visade deltagarnas åsikter om ull och dess möjligheter. Resultatet visade att deltagarna har en positiv inställning till ullen i alla stadier förutom den otvättade och att det kan fungera som förpackningsmaterial. Därefter användes fokusgruppen för att utvärdera produktkonceptet. Två olika förslag på förpackningsmaterial togs fram. Fler studier behövs för att undersöka fler möjligheter.

Hållbar utveckling är ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbar utveckling tillämpas i undervisningen samt lärares attityder till att tillämpa hållbar utveckling i sin undervisning. Läroplanen är fri att tolka när det gäller hållbar utveckling vilket ger lärarna frihet att tillämpa hållbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lärares attityder till hållbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fem lärare i grundskolans senare år och forskningsområdet för studien är Malmö. Resultatet av denna studie är att lärarna trots att de inte är styrda av en strikt läroplan rörande hållbar utveckling i undervisningen tar dessa lärare upp hållbar utveckling i undervisningen på eget initiativ. Detta initiativ bygger på att de har en positiv attityd till lärande för hållbar utveckling. / Sustainable development is a concept that today can be found in most policy documents for schools in Sweden. The purpose of this study is to examine how sustainable development is applied in teaching and teachers' attitudes to implementing sustainable development in their teaching. The curriculum is free to interpret in terms of sustainable development which gives teachers the flexibility to apply sustainable development in the teaching of his interpretive.The study is based on interviews of five teachers in the Secondary School and the location for this study is Malmo. The result of this study shows that teachers interpret sustainable development on their own initiative even though they are not driven by a rigorous curriculum. This initiative is driven by that they have a positive attitude towards learning for sustainable development.

Syftet med studien är att undersöka hur förskolans personal i två kommuner arbetar med hållbar utveckling samt vilka arbetsmetoder som används i verksamheten. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med åtta personer som är aktiva i förskolan. Studiens resultat är att förskolans personal arbetar med samt har kunskap om alla dimensionerna i hållbar utveckling. Arbetet genomsyrar verksamheten både omedvetet samt medvetet, dock var den ekologiska dimensionen den tydligast framträdande i studien. Vi kom dessutom fram till att barns meningsskapande uppmärksammades av förskolans personal i samspel med varandra genom samtal, barn mellan barn samt barn mellan vuxen samt såg de barnens lärande om hållbar utveckling via olika verktyg som finns tillgängliga inom verksamheten, dessutom är det talade språket grundläggande i lärandet för hållbar utveckling. Slutligen såg vi inte någon större skillnad mellan de två kommunerna i arbetet mot lärande för hållbar utveckling dock hade den mindre kommunen störst fokus på den ekologiska dimensionen medan det i den större staden fanns ett tydligare fokus på samtliga dimensioner samtidigt då de använde sig av fler verktyg för arbetet med hållbar utveckling.

Den här studien riktar sig mot arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågor i förskolan. Syftet med studien är att ge en inblick i utbudet av bilderböcker om hållbar utveckling som riktar sig mot barn i förskoleåldern och som getts ut på den svenska marknaden mellan åren 2005 och 2015, samt vilka budskap dessa böcker kan förmedla. Detta har undersökts med en genomgång av tidigare forskning inom området hållbar utveckling i förskolan samt området hållbar utveckling och barnlitteratur, och genom en diskursanalys av 19 bilderböcker. Studien utgår från ett brett poststrukturalistiskt perspektiv där begreppen diskurs, språk och subjektivitet är centrala och lyfts fram i diskursanalysen. I studien synliggörs vilka dominerande diskurser och motdiskurser om hållbar utveckling och yngre barn som finns i bilderböcker för barn inom området hållbar utveckling, samt vad som kan bli meningsskapande för barnet som läsare inom området hållbar utveckling. Med andra ord påvisar studien vilka barn som kan skapas kring lärandet för hållbar utveckling i förskolan. I studien analyseras vilka dominerande diskurser vad gäller exempelvis barn, vuxna, djur och natur som kan synliggöras i bilderböcker om hållbar utveckling, men även vilka subjektspositioner som karaktärerna i böckerna ges samt vilka diskurser det finns om barnet som läsare. Studiens slutsats är att bilderböcker inom området hållbar utveckling för barn i förskoleåldern skapar ”ekologiska barn” som är positivt inställda till miljöinsatser som återvinning, återbruk, städning av skräp och pantning.

Forskning har lyft fram etablering av skolodlingsprojekt  som en metod för att skapa en övergripande förståelse om hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som ligger bakom varför skolor i Uppsala kommun väljer (eller inte väljer) att upprätta skolodlingsprojekt. Den behandlar vidare varför det är viktigt att barn lär sig att odla och vilken roll skolan har att förse barn med odlingskunskaper. Uppsatsen undersöker slutligen vilka lösningar som är relevanta för att påbörja skolodlingsprojekt. Resultatet av undersökningen visar att det i Uppsala kommun inte är vanligt att skolor upprättar skolodlingsprojekt. De bakomliggande faktorerna till detta är bland annat betydelsen av lärarnas och rektorernas odlingsintresse, tidsbrist, ekonomiska förutsättningar och praktiska förutsättningar -  som till exempel för små skolgårdar. Resultatet visar även att det finns ett ökande odlingsintresse bland skolor i Uppsala kommun. Det beror bland annat på att det finns verksamheter som arbetar med att påverka skolornas beslut för upprättande av skolodlingsprojekt. Avslutningsvis visar undersökningen att det finns vuxna, däribland föräldrar, som introducerar barnen till odling genom urbanodlingsföreningar, som till exempel Matparken.