I och med att konkurrensen och resandet ökat krävs det idag att aktörer inom turismbranschen hittar nya sätt att locka resenärer på. Varumärkesstrategier har därför expanderats och innefattar idag även företagets värderingar. Detta tillsammans med att konsumenterna blivit allt mer medvetna har gjort att det blivit viktigt att arbeta med hållbarhet inom turismbranschen. Samhället förväntar sig idag att företag ska arbeta med hållbarhetsfrågor, vilket gör att kommunikationen kring dessa frågor är viktig. Hotellföretag bör kommunicera ut sina värderingar och hållbarhetsåtgärder både internt och externt, då även medarbetare ska vara väl medvetna om dem. Med bakgrund i detta blir det därför intressant att undersöka hur den interna och externa kommunikationen av hållbarhetsarbetet fungerar i den svenska hotellnäringen. Syftet med studien är att undersöka hur två av Sveriges största hotellkedjor arbetar med hållbarhet samt hur de kommunicerar ut detta internt och externt Studien utgår från en kvalitativ metod där primärdata samlats in via semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades är anställda hos de två hotellkedjorna som studien undersöker. Primärdata har analyserats gentemot studiens sekundärdata vilken innefattar studiens valda teorier. Både Scandic och Nordic Choice lyfter främst fram den miljömässiga dimensionen vid diskussionen kring deras hållbaretsarbete. Nordic Choice arbetar utifrån ISO14001 miljöstandarder, samt miljöprogrammet penguin och deras egna program WeCare, som även innefattar de resterande dimensionerna av hållbarhet. Scandics hållbarhetsåtgärder cirkulerar främst kring deras Svanenmärkning, vilket innefattar miljöarbete men även FN Global Compacts 10 principer som innefattar samtliga dimensioner. I den externa kommunikationen använder sig båda hotellkedjorna av både envägskommunikation som hållbarhetsrapporter och hemsida samt tvåvägskommunikation, där de för en dialog med konsumenter via sociala medier. Den interna kommunikationen skulle däremot kunna utvecklas då svar mellan respondenterna har varierat inom båda hotellkedjorna. Däremot har Nordic Choice en bättre kommunikation mellan hotellen medan det framgår att Scandic inte har någon kommunikation mellan hotellen alls.

Sexturismär ett brett begrepp som mestadels förknippas med västerländska äldre män som reser till utvecklingsländer för att köpa sex. Detta har uppmärksammats sedan början av 1970-talet men på senare år har den kvinnliga sexturismen uppmärksammats allt mer i den svenska media. Studien redogör för den svenska kvinnliga sexturismen utomlands, med Gambia som fallstudie. När svensk media talar om fenomenet används förskönande beskrivningar, där kvinnornas beteender omantiseras i jämförelse med männens sexturism. Problematiseringen med detta är att två lika handlingar med samma syfte, beskrivs på två olika vis, beroende på kön. Studien redogör för hur svensk media väljer att framställa den kvinnliga sexturismen, de underliggande motiven till framställningen och slutligen hur den ensidiga framställningen påverkar Gambia socialt, kulturell och ekonomiskt. För att studien skulle bli genomförbar har ett antal intervjuer gjorts med två journalister och en skribent som skrivit om liknande ämnen. Dessutom har fyra intervjuer gjorts med respondenter som någon gång rest eller reser till Gambia. Tidigare forskning, teoretisk referensram och empirisk material har analyserats för att ge svar på studiens syfte och frågeställningar. Resultatet av hela studien visar att svensk media framställer den kvinnliga sexturismen som något romantiskt och oskyldigt, dels för att kvinnorna själva väljer att kalla deras handlingar för romanser, dels för att samhället ser kvinnornas handlingar som mindre skadliga. Konsekvensernamed detta är att landets image påverkas negativt, vilket resulterar till att Gambia stämplas som ett oattraktivt resemål. Den kvinnliga sexturismen är inte hållba ri längden vilket leder till att Gambia stannar i en stagnationsfas.

The purpose with this study is to investigate and analyse how ecotourism is marketed to customers by two Indonesian small- and medium sized ecotourism resorts, focusing on marketing communication. Further, the aim is to clarify how these companies enhances their “eco brand”. This study was based on a qualitative research method with the purpose of creating a deeper understanding for our chosen topic and an inductive approach with deductive features was undertaken. The empirical data were collected through nine interviews with representatives and customers from the two studied companies. All of the interviews were conducted in Indonesia and done face-to face. The results of this research revealed that within marketing communication, digital media and word-of-mouth, have a greater importance for small and medium sized ecotourism resorts. It is also discovered that depending on how resorts operates ecotourism it will determinate how strong their “ecobrand” image. / The Swedish International Development Cooperation Agency

The tourism sector is one of the world's most comprehensive sectors, and it’s developing rapidly, assuming that international travel will increase significantly in the future. The fact that the tourism sector is growing and developing at such a rapid pace also means that the effects both positive and negative increase and will continue to increase. For a continued increase in tourism, a long-term, sustainable plan and development is required. Today, the concept of sustainable tourism is a well-used concept that involves three dimensions, the environmental dimension that protects and preserves the environment. The economic, to maintain a long time economic vitality and the social dimension that adress social justice. The term sustainable tourism is in line with the concept of sustainability that implies development for the future. Today there is many types of travel concept, one of them is all-inclusive which is a popular concept that is growing. The concept it is also criticized for that it does not promote sustainable tourism and development. This study examines Swedish travelers' views on sustainability on the all-inclusive concept. Based on a theoretical framework on the importance of sustainable tourism as well as research on the behavior of the tourist and by means of an empirical survey, the study can demonstrate whether there is awareness of the travelers about sustainability. The study shows empirical evidence that Swedish travelers are aware of sustainability and sustainable tourism, but they do not always act consciousness. / Turismsektorn växer och utvecklas i en snabb takt vilket leder till att även dess effekter, både positiva och negativa ökar. För en fortsatt ökad turism krävs en långsiktig, hållbar plan och utveckling. Ordet hållbar turism hänger ihop med begreppet hållbarhet som innebär utveckling för framtiden utan ett för stort avtryck på samhälle och miljö och att framtiden ska kunna emotse de behov som människor och naturen önskar, behöver samt kunna fortsätta göra det över tid. Idag är begreppet hållbar turism ett väl använt begrepp som innebär främst tre dimensioner, det miljömässiga som innebär att skydda och bevara miljön. Det ekonomiska, att bibehålla en lång tid ekonomisk livskraft och den sociala dimensionen som innebär att uppvisa en social rättvisa. Idag finns det många restyper där bland annat all-inclusive är ett populärt resekoncept som fått mycket kritik för att den inte främjar hållbar turism och utveckling. Den här studien undersöker svenska resenärers perspektiv kring hållbar turism med all-inclusive konceptet. Utifrån ett teoretiskt ramverk om betydelsen av hållbar turism, tidigare forskning om turistens agerande, ansvar och skyldigheter samt med hjälp av en empirisk undersökning kan studien påvisa om det finns en medvetenhet hos resenärerna om hållbar turism. Studien visar empiriska bevis på att svenska resenärer har grundläggande kunskap om hållbar turism men att de inte alltid agerar efter sin medvetenhet.

Abstrakt Studiens syfte Syftet med denna studie är att jämföra hur marknadsföringen från olika typer av resebolag speglar deras inställning och förhållningssätt till etiska dilemman samt att jämföra om eller hur de skiljer sig i frågan. Teoretiska referensramar Studiens slutsatser dras med stöd i Corporate social responsibility, hållbart agerande samt turismens etiska dilemman med code of conduct som främsta referens.    Metod En kvalitativ forskning utifrån pusselbitsansatsen har gjorts med en deduktiv utgångspunkt. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in primärdata. Intervjuerna gjordes via telefon eller mejl, där även följdfrågor bifogats och svarats på efter vardera intervju.   Empiri Svar från fem olika intervjuer på fyra olika resebolag samt en skribent i ämnet. Intervjufrågor och svar finns bifogat i bilagor och sammanfattat i resultatdelen. Slutsats Studien visar på stora skillnader i hur de olika resebolagen marknadsför sig, vilket verkar ha att göra med dels typen av resebolag och storleken på företaget. Vissa har ett proaktivt förhållningssätt till hållbart agerande och arbetar förebyggande med det, medan andra har ett mer reaktivt eller till och med defensivt förhållningssätt. Branschen har visat sig ha en tendens att utesluta viss information i sin marknadsföring, vilket verkar bero på att de visar det kunderna vill se. Det kunder inte ser, tas inte hänsyn till och det är därmed företagets ansvar att presentera på rätt sätt. Enligt vår studie finns det särskilda typdrag som utmärker resebolagens etiska ställningstaganden i deras marknadsföring, och dessa typdrag speglas även i resebolagens respektive framtidsvisioner. Gällande framtida forskning ser vi gärna att ämnet undersöks ytterligare fast mer koncentrerat, inriktat på endast en typ av resebolag. Även forskning ur konsumentperspektivet hade vi funnit intressant.

Denna vetenskapliga studie har haft fokus på att se huruvida fenomenet glamping kan implementeras som utvecklingsstrategi inom campingplatser i Västra Götaland och Värmland. Även miljömässig hållbarhet utifrån de deltagande verksamheterna har studerats för att möjliggöra för att se likheter och skillnader mellan verksamheter inom glamping, camping med glamping och för renodlade campingverksamheter. Just camping och glampingverksamheter valdes dels genom ett intresse inom glamping, dels genom erfarenhet av arbete på campingplatser under studietiden. Både intresset kring glamping och erfarenheten kring att arbeta inom camping anser författaren ha givit både insikt inom fältet för camping såväl som ett utökat intresse för glamping som verksamhetsutvecklingsstrategi för campingverksamheter. Studiens metod utgörs av en kvalitativ innehållsanalys som baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vidare har en analys av de deltagande verksamheters webbplatser genomförts, detta för att få en så god helhetsbild över verksamhetens miljömässiga hållbarhetsarbete som möjligt.  Studien har resulterat i att se huruvida glamping kan användas i syfte för verksamhetsutveckling inom befintliga campingverksamheter. Resultatet visar att det finns skildringar över vad glamping är respektive inte är, men att glamping kan användas som verksamhetsutvecklingsstrategi för att möjliggöra för en ny målgrupp besökare, men även som en Unique Selling Point ”USP” för verksamheter vilka erbjuder glamping i relation till verksamheter som inte erbjuder glamping. Även har studien resulterat i en checklista för att förenkla utveckling av verksamheter som vill från camping till glamping för att möjliggöra för framtida hållbar turism. / This scientific study has focused on seeing whether the phenomenon of glamping can be implemented as a development strategy within campsites in Västra Götaland and Värmland. Environmental sustainability based on the participating businesses has also been studied to make it possible to see similarities and differences between businesses within glamping, camping with glamping and pure camping businesses. Camping and glamping businesses were chosen partly through an interest in glamping, partly through experience of working on campsites during the study period. Both the interest in glamping and the experience in working with camping, the author believes, has given both insight into the field of camping as well as an increased interest in glamping as a business development strategy for camping businesses. The study's method consists of a qualitative content analysis based on qualitative semi-structured interviews. Furthermore, an analysis of the participating businesses' websites has been carried out, to get as good an overall picture of the business's environmental sustainability work as possible.  The study has resulted in seeing whether glamping can be used for the purpose of business development within existing camping operations. The results show that there are different answers to what glamping is, and what it is not, but that glamping can be used as a business development strategy to enable a new target group of visitors, but also as a Unique Selling Point "USP" for businesses that offer glamping in relation to businesses that does not offer glamping. The study has also resulted in a checklist to simplify the development of businesses that want to move from camping to glamping to enable future sustainable tourism.

De globala hållbarhetsmålen, antagna år 2015, ska verka för en global satsning för ökad social, ekonomisk, och miljömässig hållbarhet. I styrdokument publicerade 2018 från FN uppmanas berörda parter på olika nivåer att inkorporera mer ideellt engagemang i form av volontärarbete. Detta för att kunna etablera en lokal förankring som ska underlätta genomdrivandet av de 17 målen, med tillhörande 169 delmål. En typ av volontärarbete som vuxit fram de senaste 20 åren är så kallade volontärresor, där ofta unga västerlänningar åker för att hjälpa till i projekt i utvecklingsländer, i kombination med nöjesresor. I denna studie undersöks hur projekt som erbjuds av svenska volontärresebyråer kan relateras till de globala hållbarhetsmålen, samt hur olika publikationer från FN om volontärarbete och hållbar turism kan förstås utifrån kommersiell volontärturism. Här har fyra svenska volontärresebyråers projektbeskrivningar synats och jämförts med delmålen för Agenda 2030. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys av projektbeskrivningar från volontärresebyråernas hemsidor. Rättighetsperspektivet (Human Rights Based Approach) har använts vid analysen för att se på vilket sätt projektbeskrivningarna kan ses vara rättighetsbaserade. Resultaten visar på att volontärturism främst berör hållbarhetsmål för utbildning och biologisk mångfald, genom engelskundervisning och vård av djur och natur. I de projekt som finns kan kvalitén på de insatser som görs ofta inte garanteras, och en medvetenhet kring hållbarhetsmålen tycks heller inte finnas. Engagemanget kan därför ses adressera effekterna av strukturella problem, men inte verka för en lösning av de grundläggande orsakerna till problemen. En förbättring som föreslås för att volontärturism ska kunna bidra till en väg till utveckling är att öka kopplingen i projekten till Agenda 2030 genom kunskapsspridning. / The sustainable development goals, published in 2015, were created as a global effort to increase sustainable social, economic and environmental development. In documents published in 2018 from the UN, relevant actors are encouraged to incorporate more voluntary work on different levels of society, in order to establish a local anchoring for the 17 goals with its’ 169 sub-targets. One kind of non-profit work that has gained popularity in the last 20 years are the so-called volunteer travels, where tourists, often young Westerners, travel in order to help out in developing countries, in combination with leisure activities. In this study, descriptions of projects that are offered by Swedish volunteer- travel agencies have been examined as to how they relate to the Sustainable Development Goals, along with how different publications from the UN on how volunteerism and sustainable tourism can be understood in regard to commercial volunteer tourism. Here, four Swedish volunteer tourist agencies have been examined and compared to the sub-targets for the Sustainable Development Goals, also known as Agenda 2030. The method used is a qualitative content analysis of the project descriptions found on the web pages of the volunteer tourist agencies. The Human Rights Based Approach has been used to analyse the data in order to investigate in what way the project descriptions can be seen as rights based. The result shows that volunteer tourism primarily is related to development goals concerning education and biological diversity, through English classes and care of animals and nature. The established projects that are available often cannot guarantee the quality of the efforts being made and do not seem to incorporate an awareness of the Sustainable Development Goals. The activity can therefore be seen as addressing the effects of structural problems, rather than a solution of the underlying causes of the problems. A possible improvement that is suggested for volunteer tourism to contribute more to a road to development, is to more emphasize the connection between projects in volunteer tourism and the Sustainable Development Goals, mainly through knowledge sharing.

Allt fler har börjat kritisera det vardagsliv som vi i utvecklade länder lever, där hög konsumtion, flygresor och annan markant klimatpåverkan blivit vardag (Claesson, 2018). 2018 var året som Sverige upplevde värmerekord med följder som både torka och bränder. Sommarens extrema väder har bidragit till att klimatet fått mer fokus i samhällsdebatten, och både privatpersoners och företags påverkan på klimatet har blivit föremål för diskussion (Frid, 2018). Diskussionen har även blivit aktuell inom besöksnäringen. Turistsektorn lyfter fram dess påverkan på miljön och det är en av de största utmaningar som beslutsfattare inom besöksnäringen står inför idag, både regionalt, nationellt och internationellt (Tillväxtverket, 2019). Syftet med studien har således varit att undersöka hur svensk besöksnäring på landsbygden arbetar med en hållbar utveckling ställt i relation till Agenda 2030. Hur arbetar den svenska besöksnäringen idag med hållbarhet och hur verkar den i en av vår tids mest komplexa omställningar? För att besvara detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex personer som är verksamma i sex olika populära turistdestinationer på den svenska landsbygden. Dessa turistdestinationer ligger till grund för studiens empiriska material. Resultatet visade att det är ett begränsat antal anläggningar som aktivt arbetar med hållbar utveckling inkorporerat i verksamheten, även om allt fler har börjat arbeta mer aktivt med hållbarhet. Studien bidrar till en djupare förståelse kring den svenska besöksnäringens arbete med hållbarhetsfrågor, samt hur det skiljer sig utifrån verksamheternas geografiska läge. Studien bidrar också med ett kunskapsunderlag för hur den svenska besöksnäringen kan utvecklas för en mer hållbar framtid.

Denna studie syftar till, ur ett hållbarhetsperspektiv, att ge en djupare förståelse för hur turismen har påverkat destinationen Sharm el Sheikh i Egypten. Studiens resultat visar att destinationen Sharm el Sheikh har påverkats i stor omfattning av turismen, inom den socio- kulturella sektorn, den ekonomiska sektorn och miljösektorn, samtliga av de tre områden som enligt FN är definitionen av hållbar turism. Inom den socio- kulturella sektorn finns det flera problem; den bakomliggande orsaken till många av dessa problem är att ursprungsbefolkningen känner sig förbisedda och inte har getts möjlighet till att påverka utvecklingen av destinationen i en önskvärd omfattning. Den positiva påverkan turismen har haft på den socio- kulturella sektorn är en ökad förståelse för den lokala kulturen. Den största negativa effekten på den ekonomiska sektorn, av turismen på Sharm el Sheikh, har visat sig vara att 97 procent av intäkterna försvinner ut ur destinationen genom ett så kallat läckage. Detta beror främst på att det är utländska ägare av hotellen och all-inclusive anläggningarna. Den egyptiska staten har försökt att minska detta läckage genom att införa en lag som säger att en egyptier måste äga minst 49 procent av företaget, detta tycks dock inte ha gett önskat effekt utan istället har vissa egyptier agerat som målvakter mot en fast ersättning istället för ägandeskap i företagen. De miljömässiga problemen som turismen orsakat i Sharm el Sheikh är också flera. Slitaget på den marina miljön, vilket för många turister är en stor reseanledning till destinationen, är en ut av de största. Det har visat sig att turismen orsakar ett stort slitage på miljön genom förstörelse av korallreven, överfiske, sopor och utsläpp. För att bidra med kunskap till hur det påverkat just destinationen Sharm el Sheikh har dels fem intervjuer genomförts med människor som alla koppling till destinationen samt har litteratur och tidigare forskning använts även här. / This study aims to, from a sustainable perspective; contribute to a deeper understanding of how tourism has affected the destination Sharm el Sheikh in Egypt. The result show that the destination has been affected to a large extent by tourism, within the socio cultural sector, the economic sector and the environmental sector, all within the UN’s definition of sustainable tourism. Within the socio cultural sector there are several problems; the main one behind many of which is that the indigenous people feel they have not been given the possibility to affect the destination as much as they would have wanted. The positive effect that tourism has had to the socio cultural sector is a greater understanding for the local culture. The largest affect in the economic sector, by the tourism in Sharm el Sheikh, has turned out to be that 97 percent of the income made by tourists disappears from the destination because of a so called leakage, the main reason being the foreign owners of the hotels and the all-inclusive establishments. The Egyptian government has tried to reduce this leakage by introducing a law that at least 49 percent of each company is owned by an Egyptian, although this does not appear to have given the wanted effect. Instead some Egyptians act like goalkeeper’s for a fixed fee instead of a real ownership within the companies. The environmental problems caused by tourism in Sharm el Sheikh is also several. The wear on the marine environment, which is a common reason to travel for many to the destination, is one of the largest. Tourism causes an excessive wear on the environment by destroying coral reefs, over fishing, solid waste and emissions. To contribute knowledge to how it affected the destination Sharm el Sheikh, five interviews were conducted with people who all have a connection to destination, and also literature and previous research has been used.

Hållbar turism är ett högaktuellt ämne som berör alla involverade aktörer inom turism. Konceptet kan tillämpas på alla geografiska nivåer och det grundläggande syftet är att minimera turismens negativa effekter samt att maximera dess positiva effekter. Sedan ”Brundtlandrapporten” har begreppen hållbar utveckling och hållbar turism behandlats i en stor mängd litteratur samt varit föremål för många diskussioner och debatter. Trots detta är båda begreppen och många av dess definitioner komplexa, otydliga och svåra att operationalisera. Denna otydlighet är en bidragande faktor till att implementering av hållbar utveckling likväl som hållbar turism har varit långsam och långt ifrån framgångsrik. Det är viktigt att inte betrakta hållbar turism som en definierbar slutpunkt utan att arbetet bör ses som en process. Det är därför möjligt att göra insatser som syftar till en mer hållbar turismutveckling men det är omöjligt att exakt beskriva ett hållbart tillstånd. En av de främsta barriärerna för framåtskridande inom hållbar turism är det bristfälliga stödet från konsumenter. Många anser sig ha positiva attityder gentemot hållbar turism men endast ett fåtal omsätter dessa i praktiken. Det finns flera metoder för att påverka konsumenter att välja hållbara alternativ såsom uppförandekoder, miljömärkningar och marknadsföring. Utöver konsumenternas bristfälliga stöd finns även många andra barriärer för implementering av hållbar turism men det är viktigare att fokusera på och jobba utifrån goda exempel. Regionala turismorganisationer kan jobba utifrån en modell innehållande framgångsfaktorer för att uppnå en framgångsrik implementering av hållbar turism. Dessa faktorer innefattar bland annat samordning, medvetenhet, tydlighet och ekonomisk prioritet. För att sedan avgöra om de insatser som görs leder till att utvecklingen går i en hållbar riktning är mätning genom indikatorer ett användbart verktyg. Hållbar utveckling kan även kopplas till en diskussion om ansvar och etiska frågor, där vissa företag och organisationer börjar arbeta med hållbar turism endast för egen vinning medan andra även beaktar etiska aspekter. För att regionala turismorganisationer ska kunna avgöra på vilken nivå de ligger i sitt hållbarhetsarbete kan de använda sig av en hierarki bestående av fyra delar, alltifrån basnivå till avancerad nivå. Organisationerna kan i tillägg till detta även arbeta utifrån ett antal steg för att nå högre nivåer i sitt hållbarhetsarbete. Tillväxtverket och Innovasjon Norge arbetar med turism på nationell nivå i Sverige respektive Norge. Dessa samarbetar i sin tur med regionala turismorganisationer och företag. Region Dalarna, Swedish Lapland Tourism, Jämtland Härjedalen Turism och Fjord Norge AS är regionala turismorganisationer som ligger på olika nivåer i den tidigare nämnda hierarkin. Deras hållbarhetsarbete skiljer sig därmed åt vilket bland annat kan bero på när organisationerna bildades, deras organisationsform och vilka de huvudsakliga uppgifterna är i de olika organisationerna. I strävan mot en hållbar turismutveckling krävs insatser från aktörer på alla geografiska nivåer och det måste finnas ett målinriktat strategiskt samarbete mellan nivåerna. Alla aktörer har olika roller att spela i resan mot en hållbar turismutveckling och regionala turismorganisationer fungerar som en viktig länk mellan nationella aktörer och aktörer på destinations- och företagsnivå. / Sustainable tourism is a highly topical subject that concerns all actors involved in tourism. The concept can be applied to all geographical levels and its basic purpose is to minimize the negative impacts of tourism and to maximize its positive impacts. Since the report of the Brundtland Commission, the concepts of sustainable development and sustainable tourism have been treated in a large body of literature and the subject of many discussions and debates. Nevertheless, both concepts and many of its definitions are complex, unclear and difficult to operationalize. This ambiguity is a contributing factor to the fact that the implementation of sustainable development as well as sustainable tourism has been slow and far from successful. It is important not to consider sustainable tourism as a definable end point, efforts should instead be seen as a process. It is therefore possible to make efforts towards more sustainable tourism development but it’s impossible to accurately describe a sustainable condition. One of the main barriers to progress in sustainable tourism is the lack of support from consumers. Research has shown that many people have positive attitudes towards sustainable tourism but only a few sales of these in practice. There are several methods to influence consumers to choose sustainable alternatives such as codes of conducts, eco-labels and marketing. In addition to consumers' lack of support, there are many other barriers for the implementation of sustainable tourism but it is more important to focus on and work from good examples. Regional tourism organizations can work from key success factors in achieving a successful implementation of sustainable tourism. These factors include, among other things, coordination, awareness, clarity and economic priority. To then determine whether the efforts leading to the development is in a sustainable direction indicators are a useful tool. Sustainable development can be linked to a discussion of responsibility and ethical issues, where some companies and organizations are beginning to work on sustainable tourism only for their own benefit, while others also take into account ethical aspects. For regional tourism organizations will be able to determine at what level they are in their sustainability efforts, they can make use of a hierarchy of four elements, ranging from basic level to advanced level. Organizations can add to this work from a number of steps to reach higher levels in their sustainability efforts. Tillväxtverket and Innovasjon Norge are working with tourism at the national level in Sweden and Norway respectively. These organizations collaborate in turn with regional tourism organizations and companies. Region Dalarna, Swedish Lapland Tourism, Jämtland Härjedalen Turism and Fjord Norge AS are all regional tourism organizations and are at different levels in the previously mentioned hierarchy. Their efforts for sustainable tourism is therefore different to, inter alia, from when the organization was formed, their organizational form and the main tasks in the different organizations. The movement toward sustainable tourism development requires action from stakeholders at all geographical levels and there must be a targeted strategic cooperation between the levels. All parties have different tasks in the journey towards sustainable tourism development and regional tourism organizations serves as an important link between national operators and destination and enterprise level.