The purpose of this study was to create understanding for how comparable sustainability reports are. The study has focused on the environmental aspect within the Swedish industry of clothing, footwear and wholesale. A content analysis has been executed, with a selection of 73 companies. After a shortfall there remained 21 companies and the study has performed 59 unique observations. The authors have developed a model to systemize the information collected in the content analysis. The study’s model focuses on four factors that affects the comparability of the sustainability reports. The four factors are guidelines, environmental indicators, measurements and absolute and relative numbers. The study emanated from the stakeholder and legitimacy theory. The theories say that companies should treat their stakeholders equally and that they should sustain a social contract with the community that creates legitimacy.   The study showed that sustainability reports have a relatively high comparability within the companies. The Companies tend to report the same environmental indicators from year to year, which contributes to the comparability within the company. The comparability between companies is slightly lower, which is due to companies reporting information that is considered relevant for their own operations. This results in differences between companies in which environmental indicators are being reported as well as which measurements are used, this affects the comparability negatively.

No description available.

The study has identified a lack of research that has studied the value of sustainability reports for private investors in Sweden. Existing research has mostly been conducted from the perspective of companies and institutional investors, hence there is a gap that needs to be studied.  The purpose of the study is to gain a better understanding of the incentives that lead to sustainable investments for Swedish private investors. Furthermore, the study aims to investigate how sustainability reports and ESG ratings are assessed as sources of information in an investment decision.  Firstly, it presents the research that has already been done in this area and then proceeds to present the GRI framework. Finally, Planned Behavior theory and Individual decision process theory are presented.  A qualitative method in the form of semi-structured interviews was conducted with 9 private investors who have read sustainability reports in the past and priorities sustainability in their investments. The respondents were selected through the researchers' social media and were interviewed either physically or remotely.  The result shows that the respondents receive sustainability information from different sources depending on their attitude towards the information source, which is based on previous experiences, level of knowledge, preference of asset type and level of commitment. Respondents choose sustainable options due to two factors: 1) good long-term returns and 2) strong values. Sustainability reports are used due to two factors: 1) demand for detailed information and 2) the perception that sustainability reporting leads to increased responsibility for companies. However, the respondents find shortcomings in the reports, especially in terms of clarity and reliability.  These shortcomings can be partly explained by respondent’s lack of understanding of information as well as companies' attempts to hide underperformance and emphasize positive news. Finally, ESG ratings are mainly used because respondents seek information that is easy to obtain and easy to understand. As was established in relation to sustainability reports, past experiences are also decisive here in the perception of ESG ratings. The respondents who use only ESG ratings have previously had positive experiences such as social confirmation from their surroundings, which then creates the positive attitude towards ESG ratings.  Both sustainability reports and ESG ratings have their advantages and disadvantages, which affects the usability of it among the respondents. The study argues that it is previous experiences that particularly create a specific attitude that give birth to repeated use of information sources as a basis for investment decisions for the respective respondent.

Syfte: Tidigare forskning har visat på en bristande användning av hållbarhetsrapporter i analysprocessen vilket kan hänföras till en misstro för hållbarhetsinformation och avsaknad av kvalitetskriterier för informationsvärdering. Därför är syftet med studien att skapa förståelse för vilka kvalitetskriterier finansanalytiker efterfrågar i hållbarhetsrapporter. I syftet ingår även att belysa huruvida en reglering kan tänkas möta finansanalytikernas behov. Metod: Vår studie anammar ett hermeneutiskt perspektiv därav präglas forskningsgapet som studeras av socialkonstruktivismen. Genom att ta fasta på en abduktiv forskningsansats samlas teori och empiri genom en iterativ process. Studien tillämpar en kvalitativ undersökningsmetod där den empiriska datainsamlingen sker genom intervjuer. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av tidigare forskning och där samma teman och rubriker även går igen i både empiri- och analysdelen. Resultat & slutsats: Resultatet av studien tyder på att det inte går att tillämpa samma värderingsmetoder som för den finansiella redovisningen. Finansanalytiker efterfrågar andra typer av kvalitetskriterier för att säkerhetsställa och värdera hållbarhetsinformation. Det viktigaste kriteriet för hållbarhetsinformation visar sig vara relevans, vilket ligger i grund för efterfrågan på branschspecifika information. Förslag till fortsatt forskning: Hållbarhetsrapportering fortfarande är ett relativt nytt fenomen inom finansvärlden och flera av respondenterna tror på en snabb utveckling av området samt möjligheten att utveckla nyckeltal inom området. Det gör att det skulle vara intressant om en liknande studie gjordes i ett senare skede om cirka fem år för att se om det utvecklats några branschspecifika standarder för och nyckeltal inom hållbarhet. Uppsatsens bidrag: Vår studies bidrag som kan hänföras till praktiken är förståelsen att hållbarhetsinformation och finansiell information inte kan avläsas på samma sätt, utan andra värderingsmetoder bör användas för hållbarhetsinformation. Den här studien bereder väg i hur hållbarhetsinformation ska värderas och hänvisar till att olika intressegrupper tillsammans med företag, gemensamt ska komma fram till olika branschspecifika standarder och värderingssystem för information. Det anser vi skulle underlätta utförandet av hållbarhetsrapporteringen men även hur den ska avläsas för bästa tillämpning. / Aim: Previous research has shown a lack of use of sustainability reports in the analysis process, which can be assigned to distrust in the information and a lack of criteria for the evaluation of information. Therefore, the aim of this study is to understand which criteria financial analysts demand in sustainability reports. The aim is also to illustrate whether a regulation can meet the needs of financial analysts. Method: The study adopts a hermeneutic perspective and the research gap that’s being studied is considered to be characterized by social constructivism. By taking part in an abductive research our theory and empiricism approach together through an iterative process. The study applies a qualitative research where empirical data are collected through interviews. The theoretical framework is constructed of previous research and the same themes and headlines runs throughout both empirical and analytical sections. Result & Conclusions: The results of the study suggest that it isn’t possible to apply the same kind of reporting and key performance indicators in sustainability reports as used in the financial statements. A sustainability report is aimed more towards qualitative key indicators, which isn’t always possible to measure and compare. The main criteria for sustainability information prove to be relevance, which we can see is one of the causes for the demand of industry-specific key indicators. Suggestions for future research: Sustainability reporting is still a relatively new phenomenon in the world of finance, and several of the respondents believe in the rapid development in sustainable thinking and the possibility of developing key indicators in the field. This means that it would be interesting to do a similar study at a later time to see the development of industry-specific standards and indicators of sustainability.  Contribution of the thesis: The study's contributions relate to the practice, understanding that sustainability information and financial information can’t be read in the same way, that other methods should be used for sustainability information. This study shows how sustainable information should be valued and refer to various interest groups together with the companies to jointly come up with various industry-specific standards. These we believe would facilitate the execution of sustainability reporting, but also how it should be read for the best application.

Title: To follow sustainability - through a longitudinal study of the sustainability reports of SJ. Introduction: Sustainability Reporting is a way for companies to show how they work with sustainability, where the companies ambitions, strategies and visions of sustainability are also presented. GRI (Global reporting initiative) is the largest framework in the world that companies use when designing the sustainability report. One way of looking at the sustainability report is that it is for communicating with stakeholders, society and within the management team. In this way, the sustainability report is a way of making sustainability challenges more visible and by creating perspectives and achievements that make changes. Problem: One of the main purposes of the sustainability reporting framework GRI is to provide greater transparency for stakeholders, thus providing the opportunity for comparison over time. When there is a lack of clear national provisions for the preparation of sustainability work, evaluations and comparisons are difficult for the rest of the world. The lack of accounting principles and common practice means that it is often not clear what has been measured, how it has been measured and what tasks are covered. Therefore, it is interesting to study what can complicate a comparison over several years, by studying the sustainability work over time in the company SJ, which has been actively working with the framework of GRI since 2007. Purpose: Analyze what in sustainability reports that can complicate the comparability of the results. Method: It is important that companies sustainability issues are linked to performance measures, just to measure sustainability performance. Therefore, we have chosen to look at the sustainability areas of SJ and the indicators that are linked to these areas. We wanted to see how well it was possible to compare the results of the sustainability areas of SJ over time? This is carried out through a longitudinal case study with inductive approach to the sustainability reports of SJ. Results: In this study, it has been found that there is a lack of information about several parts, where the reader of the report does not get enough insight. Information deficiency in definitions and measurement methods leads to a comparison being uncertain and less credible. In the examination of deviating outcomes, the complexity was shown to interpret what influenced an outcome and strongly suggested that there was a lack of transparency. It also emerged that there is a big room for companies to choose which performance indicators and measurement methods they want.

Syftet med studien är att genom textanalys undersöka om svenska kommersiella företag använder riktlinjer för klarspråk i sina hållbarhetsrapporter. Vidare undersöks om riktlinjerna, som är utvecklade för myndighetsspråk, även är lämpliga att tillämpa på hållbarhetsrapporter. Analysmodellen för textanalysen består av Språkrådets klarspråkstest. Hållbarhetsrapporter är ett sätt för företag att visa att och hur de arbetar med Corporate social responsibility/ansvarsfullt företagande, och de slumpmässigt utvalda företagen blev Atrium Ljungberg, Getinge och NCC. Genom textanalysen drogs slutsatserna att svenska, stora företag i hög grad arbetar med klarspråk och att det vore lämpligt med ett speciellt klarspråkstest för hållbarhetsrapporter.

#MeToo-rörelsen tog fart på allvar hösten 2017 då flera anklagelser om sexuella trakasserier från filmproducenten Harvey Weinstein uppdagades. #MeToo-rörelsen är ett uppror från kvinnor, icke-binära och transpersoner som tillsammans delat med sig av sina erfarenheter om sexuellt våld och trakasserier på arbetsplatser och i övriga samhället. Denna rörelse låg till grund för valet av uppsatsens ämne. Ett intresse väcktes för att se om denna rörelse har haft en påverkan hos företags hållbarhetsrapportering. Sedan räkenskapsåret 2017 har det införts obligatorisk hållbarhetsrapportering för en del företag. Det har dock funnits riktlinjer som Global Reporting Initiative (GRI) har arbetat med sedan 1997 för att förbättra hållbarhetsrapportering inom de tre områdena; miljömässig-, ekonomisk- och social påverkan. Tidigare forskning visar på att desto större företagen är desto mer omfattande rapportering kan hittas. Musikbranschen är en snabbt växande industri som influerar personer från all världens hörn genom sina produkter och evenemang. Av den anledning ansågs just denna bransch intressant att forska om. En annan aspekt var även att det sedan tidigare fanns väldigt lite forskning om hållbarhetsrapporter som inriktat sig på musikbranschen, vilket denna uppsats gör. För att undersöka vilka områden i hållbarhetsrapporteringen som företagen lägger vikt vid har vi skapat ett tabellsystem utefter GRI:s riktlinjer. Detta för att på ett djupare plan kunna analysera och se hur duktiga företagen är på att rapportera om de olika områdena. Resultatet av denna forskning visade att det var svårt att finna någon koppling mellan #MeToo-rörelsen och hållbarhetsredovisningen då rörelsen aldrig nämndes vid namn i de hållbarhetsrapporter vi studerade. Däremot såg vi förbättringar av punkter i det sociala perspektivet, vilket indirekt skulle kunna vara ett resultat från #MeToo-rörelsens påverkan. Universal gjorde en tydlig förbättring med 16 %-enheter i det sociala perspektivet medan Sonys ökning var mindre, med 3 %-enheter. Vi kunde också utefter detta tabellsystem jämföra företagens rapportering mellan varandra. Ramen för vårt tabellsystem är även något som företag eller forskare kan använda sig av för att följa upp vad andra branscher eller företag rapporterar inom de olika aspekterna, samtidigt som de kan undersöka ifall de behöver ändra sin rapportering inom något område. / The #MeToo movement took off seriously in the fall of 2017 when several accusations of sexual harassment by film producer Harvey Weinstein were discovered. The #MeToo movement is an uprising from women, non-binary and transgender people who have shared their experiences of sexual violence and harassment in workplaces and in other communities. This movement was the basis for the choice of topic on the essay. An interest was aroused to see if this movement had an impact on corporate sustainability reporting. Since the 2017 fiscal year, mandatory sustainability reporting has been introduced for some companies. However, there have been guidelines that the Global Reporting Initiative (GRI) has been working with since 1997 to improve sustainability reporting in the three areas; environmental-, economic- and social impact. Previous research shows that the larger the companies, the more comprehensive reporting can be found. The music industry is a fast-growing industry that influences people from all over the world with their products and events. For this reason, this particular industry was considered interesting to research. Another aspect is that not much has been investigated regarding sustainability reports with focus on the music industry, which this paper does. In order to investigate which areas of sustainability reporting the companies attach importance to, we have created a chart system along the GRI guidelines. With the chart system we could analyze the sustainability report on a deeper level and also see how good the companies were at reporting in different areas. The results of this research showed that it was difficult to find any link between the #MeToo movement and the sustainability report as the movement was never mentioned by name in the sustainability reports we studied. However, we saw improvements in the social perspective, which could indirectly be a result of the #MeToo movement's impact. Universal made a clear improvement with 16% units in the social perspective, while Sony made a smaller increase of 3%. We were also able to compare the companies' reporting between each other with the chart system. The framework based on our chart system is also something that companies can use to monitor what other industries or companies report in the various aspects, as well as investigate if they need to improve their reporting in any area.

Titel: Grön visuell kommunikation - En kvalitativ studie om hur visuell kommunikation i hållbarhetsrapporter påverkar konsumenters köpintentioner Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi Författare: Sofie Wassö och Melike TekbasHandledare: Jonas Molin och Lars-Johan Åge Datum: 2021 – Juni Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur visuell kommunikation i hållbarhetsrapporter påverkar konsumenters köpintentioner. Metod: En kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer har genomförts för att kunna besvara studiens syfte. Under arbetets gång har vi utgått ifrån ett deduktivt synsätt som är baserat på teoretiska grunder. Den empiriska datainsamlingen har utförts med fem deltagande respondenter. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att den visuella kommunikationen i hållbarhetsrapporter starkt påverkar konsumenters attityd gentemot varumärket vilket i sin tur påverkar deras köpintentioner. Detta då visuella element, som bland annat inkluderar färger och bilder, framkallar specifika känslor hos mottagaren, fångar deras intresse samt förstärker textens budskap. Bidrag: Studien tillför ett teoretiskt bidrag till det befintliga forskningsområdet som innebär att företag med hjälp av visuella element i sina hållbarhetsrapporter kan påverka konsumenters attityd, vilket i sin tur påverkar deras köpintentioner. Detta genom att bland annat använda färger i bilder som en sorts koder för att väcka specifika känslor. Studien tillför även ett praktiskt bidrag riktad till företag som arbetar med CSR och kommunikation av hållbarhetsengagemang. Vi uppmuntrar företag att kommunicera sitt CSR-arbete med hjälp av bilder som inkluderar alla hållbarhetsaspekterna; miljö, ekonomi och samhälle i syfte att kunna förmedla en helhetsbild av sitt CSR arbete. Förslag till fortsatt forskning: Vi ser det intressant att vidare undersöka köpintentionerna på en annan åldersgrupp eller enbart ett kön. Framtida forskning kan även utgå från ett företagsperspektiv som studerar hur företag arbetar visuellt med rapporterna. Slutligen hade det varit intressant att applicera studien på en annan bransch eller annat geografiskt område i syfte att kunna se om resultaten förändras av dessa faktorer. Nyckelord: Corporate Social Responsibility (CSR), CSR kommunikation, hållbarhetsrapporter, visuell kommunikation, köpintentioner, attityd.

Mode- och textilbranschen är en bransch som bidrar till stora mängder textilavfall vilketpåverkar miljön negativt. Studien undersöker hur väl rustade klädföretag är för att möta EU:s reviderade avfallsdirektiv (2018/851) gällande textilier till år 2025. Studien avgränsades till hållbarhetsrapporter framtagna av de största företagen baserat på årsomsättning i Sverige och med SNI-kod 47.71 (specialiserad butikshandel med kläder). Kvalitativ innehållsanalys användes för granskning av tio hållbarhetsrapporter där Corporate Social Responsibility, asymmetrisk information och greenwashing applicerades på insamlad empiri. Resultatet visar på att det finns intentioner till att främja cirkulär ekonomi med fokus på reducering, återanvändning och materialåtervinning. Vidare ses textilavfall som en viktig resurs, men dock lyfts bristen av tillgänglig återvinningsteknologi som den främsta utmaningen för att uppnå cirkuläritet. Forum och samarbete lyfts som avgörande för hur branschen ska bli mer hållbar inom en överskådlig framtid, dock saknas gemensamma definitioner av centrala begrepp. Då det finns en risk för att hållbarhetsrapporterna med dess kommunicerade hållbarhetsarbete kan vara vilseledande, är vår slutsats att ytterligare material, såsom årsredovisning med avsatta ekonomiska resurser, behöver granskas för att kunna svara på hur väl rustade klädföretagen är för att möta EU:s reviderade avfallsdirektiv (2018/851). Vår stickprovsstudie kan med fördel ligga till grund för vidare forskning för att skapa bästamöjliga förutsättningar för ökad cirkuläritet i Sverige. / The fashion and textile industry contributes to large amounts of textile waste, whichnegatively impacts the environment. This study investigates how well-prepared clothingcompanies are for meeting the EU's revised waste directive (2018/851) on textiles by the year 2025. The study was limited to sustainability reports by the largest companies based on annual sales in Sweden and with SNI code 47.71 (specialized retail in clothing). Qualitative content analysis was used to review the ten sustainability reports in which Corporate Social Responsibility, asymmetric information and greenwashing was applied to collected empirics. The results show that there are intentions to promote circular economy with a focus on reduction, reuse and material recycling. Furthermore, textile waste is seen as an important resource, however, the lack of recycling technology is highlighted as the main challenge in achieving circularity. Forums and cooperation are brought out as crucial for how the industry will become more sustainable in the foreseeable future, however, there are no agreed definitions of key concepts in the industry. As there is a risk that sustainability reporting with its communicated sustainability work can be misleading, our conclusions is that additional material, such as annual report with allocated financial resources, needs to be reviewed to be able to answer how well-equipped clothing companies are to meet the EU´s revised waste directive (2018/851). Our sample study can beneficially serve as a basis for further research to create the best possible circumstances for the increased circularity in Sweden.

Hållbarhetdokument har blivit mer vanligt förekommande de senaste åren och nu har hållbarhetsrapporter blivit lagtvingande för organisationer som uppfyller vissa kriterier. De hållbarhetsrapporter som upprättas utefter lagkraven har också ett krav på sig att få ett yttrande, på en begränsad nivå, från en revisor. På hållbarhetsredovisningar som är frivilliga kan organisationen välja att anlita en revisor för granskning på en översiktlig nivå, vilken är mer omfattande. Den här studien syftar till att undersöka processen för granskning och huruvida den tillför kvalitet från revisorns perspektiv. Studien syftar också till att undersöka icke-professionella investerares uppfattning av den granskning som utförs. Detta gjordes genom sex djupintervjuer med revisorer och åtta intervjuer med ickeprofessionella investerare. Slutsatser från studien visar att revisorn genom sin roll bidrar till en kvalitetsökning vid översiktlig granskning men att brister i kvaliteten finns vid begränsad granskning. Studien fann även att icke-professionella investerare inte påverkas av granskade eller icke granskade hållbarhetsdokument vid investeringsbeslut, men anser att det är viktigt att hållbarhetsdokument upprättas och granskas. / Sustainability documents have become more common in recent years and now sustainability reports have become mandatory for organizations meeting certain criteria. The sustainability reports drawn up according to the statutory requirements also have a requirement to obtain an opinion, at a limited level, from an auditor. On sustainability accounting, which are voluntary, the organization can choose to hire an auditor for review at a reasonable level, which is more extensive. The purpose of this study is to investigate the process of reviews and whether it delivers quality from the auditor's perspective. In addition, to examine non-professional investors' assessment of the audit performed. This was done through six in-depth interviews with auditors and eight interviews with non-professional investors. Conclusions from the study show that the auditor through their role contributes to an increase in quality with the reasonable review, but there are shortcomings in quality at the limited review. The studies also found that non-professional investors were not affected by audited or unexamined sustainability documents at investment choices, but that they consider it important that sustainability documents are drawn up and reviewed.