Syftet är att förklara hur trender inom rekrytering och nya föreskrifter påverkar kravbilden av juniora revisorer. Detta syfte härleds utifrån två iakttagelser: trender inom rekryteringsarbete samt Revisorsinspektionens (RI):s nya teoretiska utbildningskrav. Från och med den 1 juli 2018 sänkte RI kraven för teoretisk utbildning vilket innebär att ingen fördjupning inom juridik eller redovisning krävs för auktorisation. Därutöver är utbildning en hård färdighet, vilket är en kategori av färdigheter som blivit mindre viktig i rekryteringssammanhang. Den generella trenden inom rekrytering som har identifierats av tidigare forskning indikerar ett ökat fokus på mjuka färdigheter. Färdigheter (hårda- och mjuka) är en faktor som enligt annan forskning kan påverka individers förmåga att prestera på jobbet. Samtidigt visar studier att aspirerande revisorer undersöker hur de ska bli optimala kandidater. Därför finns anledning att undersöka hur trender inom rekrytering och RI:s nya föreskrifter påverkar kravbilden av aspirerande juniora revisorer. Denna studie har genomfört en metodkombination av intervjuer och dokumentforskning. Sju intervjuer har genomförts med medarbetare från Big-4 i Sverige. Därutöver har nyckelbegrepp från 50 platsannonser samlats in mellan 2015 och 2021. I intervjuerna menade respondenterna att utbildningens längd inte var en avgörande del i kravbilden vilket innebär att aspirerande revisorer med en kandidatexamen har lika stor chans till anställning som en aspirerande revisor med en magister- eller masterexamen. Majoriteten menar att det är ett krav, eller meriterande, att sökande har en akademisk bakgrund som uppfyller RI:s nya krav. Utöver utbildning var arbetslivserfarenhet en viktig faktor i kravbilden. Respondenterna menar också att mjuka färdigheter är av stor vikt i samband med rekrytering. En del påstår även att mjuka färdigheter (som exempelvis samarbete) är viktigare än hårda färdigheter. Analysen av nyckelord från platsannonserna visade små eller inga förändringar före 2018 och efter. Många platsannonser från Big-4 krävde att de teoretiska utbildningskraven måste vara uppfyllda före 2018 och efter, även om det kravet blev förändrat. Resultatet indikerar att Big-4 anpassat sin kravbild utifrån RI:s nya krav. I enlighet med data som samlats in är slutsatsen också att mjuka färdigheter är av stort fokus för många kontor. Kandidater med lägre utbildningslängd anställs i större utsträckning som resultat av RI:s nya krav. Det finns tillit för att interna utbildningar kan täcka eventuella kunskapsgap. / The purpose of this study is to explain how trends in recruitment and new regulations affect the requirements of junior auditors. As of July 1, 2018, SIA (Swedish Inspectorate of Auditor) lowered the requirements for theoretical education, which means no in-depth study in accounting or law is required for future authorization. In addition, education is considered a hard skill, which is a category of skills that has become less important in relation to other skills. The trend in recruitment that has been identified by previous research indicates an increased focus on soft skills. Skills (hard and soft) are a factor that according to other research can affect how an individual performs at work. At the same time, studies show that aspiring auditors are investigating how to become the optimal candidate. Therefore, there is reason to investigate how trends in recruitment and SIA's new regulations affect the requirements of the aspiring auditor. This study has conducted data from interviews and from document research. Seven interviews were conducted with employees from Big-4 in Sweden and 50 job advertisements were collected between 2015 and 2021. In the interviews, the respondents said that the length of the education was not a decisive part of the requirements, which means that aspiring accountants with a bachelor's degree have as much chance of employment as an aspiring accountant with a master's exam. The majority believe that it is a requirement or merit that applicants have an academic background that meets SIA's new requirements. In addition to education, work experience was an important factor. However, the respondents also believe that soft skills are of great importance. Some also claim that soft skills such as collaboration are more important than hard skills. The analysis of keywords from the job advertisements showed little or no changes before 2018 and after. Many job advertisements from Big-4 required that the theoretical training requirements must be met before 2018 and after, even though the requirement was changed. The result indicates that Big-4 has adapted its requirements based on SIA's new requirements. In accordance with the data collected, the conclusion is also that soft skills are of great focus for many offices. Candidates with a lower length of education are employed to a greater extent in connection with SIA's new requirements. There is a trust in internal education that in such cases can cover the knowledge gap.

Mjuka färdigheter har blivit alltmer eftertraktade av arbetsgivare och det har påvisats en brist av dessa bland universitetsstudenter. Studien ämnar därav att undersöka hur mjuka färdigheter har påverkat den svenska utbildningen inom företagsekonomi samt undersöka hur förändringen förväntas bli i framtiden. Syftet har mynnat ut ur den tidigare forskning som belyst att mjuka färdigheter är viktiga för anställningsbarheten för studenter. Kvalitativ metod valdes för att undersöka detta på ett djupare plan. I studien har individer från sju lärosäten med god kännedom om den företagsekonomiska utbildningen intervjuats. Resultaten tyder på att utbildningen har förändrats för att utveckla mjuka färdigheter, men visar också på att det finns en oenighet kring hur mycket näringslivet ska påverka utbildningens innehåll. Vidare visar studien att försök till att implementera mjuka färdigheter har gjorts, men att det finns svårigheter kring examinering och definiering av mjuka färdigheter. I framtiden tycks tekniska lösningar och Revisorsinspektionens förändrade krav vara faktorer som kan komma att förändra utbildningens innehåll. / The study examines how soft skills have affected the Swedish education in Business and Economics and examines how the change can be in the future. The purpose has been derived from previous research that highlighted that soft skills are important for employability for students. A qualitative method was chosen to investigate this on a deeper level. In the study, individuals from seven higher education institutions with good knowledge of Business and Economics education were interviewed. The results indicate that education has changed to develop soft skills, but also shows that there is a disagreement about how much the business world should influence the content of the education. The conclusion is that attempts to implement soft skills have been made but there is difficulties in examining and defining what soft skills actually are. In the future it seems that technical solutions and the Swedish Inspectorate of Auditors’ change of requirements may be factors that changes the course content in the future.

Under drygt två månader har produktionen vid JM Entreprenads projekt Kv. Solägget följts för att med utgångspunkt i projektets produktionstidplan, aktuell verklig position, diverse dokument samt i intervjuer avgöra varför fortskridandet eventuellt avviker från det planerade, där främst förseningar var intressanta. Kv. Solägget genomförs på generalentreprenad åt JM AB och följer således de arbetsmetoder som används inom JM AB. En väsentlig skillnad mellan JM AB och JM Entreprenad är att JM Entreprenad inte är lika väl inkörda på gällande enhetstider och rutiner som JM AB:s hantverkare är. Genom att i tidigt skede sätta in ytterligare resurser än vad som var planerat i kalkylen undvek man att under tiden för min fältstudie uppnå en avvikelse som motsvarar en försening och snarare lyckades arbeta in ett försprång på upp till två veckor. För att möjliggöra en produktion utan förseningar behandlar rapporten hårda, mjuka och yttre faktorer med en betydelsefull utgångspunkt i vikten av att åstadkomma en väl utarbetad planering inför produktionsstart och på så sätt i ett tidigt skede ta ställning till möjliga faktorer som kan komma att påverka avstämningarna mot produktionstidplanen på ett negativt sätt. / During around two months the production of the project of JM Entreprenad named the block Solägget has been followed contraining to the basis of the production schedule, the current actual position, documents of the project and also interviews to determine why the progression may be different from the planned, why the mainly interesting were to analyze the delays. The block Solägget is implemented on a general contractor for JM AB and therefore the project follows the practices of JM AB. One significant difference between JM AB and JM Entreprenad is that JM Entreprenad isn´t as used to the current unit times and routines as JM AB are. By the early deployment of additional resources than what were planned in advance the delays were avoided during the period of my field study and instead JM Entreprenad managed to work up a lead of up to two weeks. To enable a production without any delays this report treats hard, soft and external factors with an important basis of the importance of achieving a well-established planning before starting any production and in that way consider possible factors that may affect the reconciliation of the production schedule in a negative way. / 2010:12

<p>Företagsförvärv är en vanligt förkommande strategi för tillväxt och verksamhetsutveckling. Hur den förvärvande parten hanterar själva integrationsprocessen av den uppköpta verksamheten är av avgörande betydelse för möjligheten att realisera önskade samordningseffekter. Integrationsprocessens framgång är i sin tur beroende av de anställdas upplevda välmående och belastning under processen. Syftet med undersökningen är att studera hur hårda integrationsansatser påverkar de anställdas upplevda välmående och belastning i samband med ett företagsförvärv. Undersökningen studerar också huruvida det existerar samband mellan anställdas upplevda välmående och deras arbetsbelastning, samt hur upplevelserna skiljer sig åt mellan olika faser i integrationsprocessen. Undersökningen bygger på teorier om integrationsprocesser samt anställdas välmående och belastning, vilka bryts ner till fyra respektive tre förklarande variabler: oro, kommunikation, stress, kulturkrockar samt övertid, tilldelade uppgifter och informationsflöde. De teoretiska begreppen har sammanställts utifrån våra egna teoristudier. General Electric Company är ett av världens största företag med lång vana av företagsförvärv, vilka de ofta tar sig an med hårda integrationsansatser. Material har samlats in genom intervjuer med anställda på studieföretaget, numera känt som GE Healthcare.<strong> </strong>Undersökningens resultat visar att det existerar ett mindre, emellertid ej väsentligt, samband mellan anställdas upplevda välmående och belastning. De anställdas upplevelser varierar kraftigt mellan olika faser av integrationsprocessen, med de starkaste upplevelserna i det inledande stadiet. </p> / <p>Company acquisitions are commonly used strategies for growth and business development. How the acquiring party manages the process of integrating the acquired operations is critical to the ability to realize desired synergies. Integration process success is in turn dependent on the employees' well-being and perceived workload during the process. The purpose of this study is to explore how hard integration approaches affect employees' perceived well-being and work-load during the course of a company acquisition. The study focuses on determining whether there is any correlation between employees' perceived well-being and their workload, and how these experiences differ between different phases of the integration process.<strong> </strong>The study is based on theories of integration process elements and the well-being and workload of employees, which are broken down into four respectively three explaining variables: concern, communications, stress, culture clashes and overtime, assigned duties and flow of information. General Electric Company is one of the world's largest companies with long experience of acquisitions, which often takes on the hard integration approaches when acquiring other companies. Material was collected through interviews with staff from the company studied, now known as GE Healthcare.<strong> </strong>Results show that there exists a small, however not decisive, correlation between employees’ perceived well-being and workload. The employees' experiences vary to a large extent between different phases of the integration process, with the strongest experiences at the early stages.<strong></strong></p>

Företagsförvärv är en vanligt förkommande strategi för tillväxt och verksamhetsutveckling. Hur den förvärvande parten hanterar själva integrationsprocessen av den uppköpta verksamheten är av avgörande betydelse för möjligheten att realisera önskade samordningseffekter. Integrationsprocessens framgång är i sin tur beroende av de anställdas upplevda välmående och belastning under processen. Syftet med undersökningen är att studera hur hårda integrationsansatser påverkar de anställdas upplevda välmående och belastning i samband med ett företagsförvärv. Undersökningen studerar också huruvida det existerar samband mellan anställdas upplevda välmående och deras arbetsbelastning, samt hur upplevelserna skiljer sig åt mellan olika faser i integrationsprocessen. Undersökningen bygger på teorier om integrationsprocesser samt anställdas välmående och belastning, vilka bryts ner till fyra respektive tre förklarande variabler: oro, kommunikation, stress, kulturkrockar samt övertid, tilldelade uppgifter och informationsflöde. De teoretiska begreppen har sammanställts utifrån våra egna teoristudier. General Electric Company är ett av världens största företag med lång vana av företagsförvärv, vilka de ofta tar sig an med hårda integrationsansatser. Material har samlats in genom intervjuer med anställda på studieföretaget, numera känt som GE Healthcare. Undersökningens resultat visar att det existerar ett mindre, emellertid ej väsentligt, samband mellan anställdas upplevda välmående och belastning. De anställdas upplevelser varierar kraftigt mellan olika faser av integrationsprocessen, med de starkaste upplevelserna i det inledande stadiet. / Company acquisitions are commonly used strategies for growth and business development. How the acquiring party manages the process of integrating the acquired operations is critical to the ability to realize desired synergies. Integration process success is in turn dependent on the employees' well-being and perceived workload during the process. The purpose of this study is to explore how hard integration approaches affect employees' perceived well-being and work-load during the course of a company acquisition. The study focuses on determining whether there is any correlation between employees' perceived well-being and their workload, and how these experiences differ between different phases of the integration process. The study is based on theories of integration process elements and the well-being and workload of employees, which are broken down into four respectively three explaining variables: concern, communications, stress, culture clashes and overtime, assigned duties and flow of information. General Electric Company is one of the world's largest companies with long experience of acquisitions, which often takes on the hard integration approaches when acquiring other companies. Material was collected through interviews with staff from the company studied, now known as GE Healthcare. Results show that there exists a small, however not decisive, correlation between employees’ perceived well-being and workload. The employees' experiences vary to a large extent between different phases of the integration process, with the strongest experiences at the early stages.

Den här uppsatsen handlar om hur Volvo konstruerar svenskhet och sin egen identitet i deras reklamfilm Made by Sweden – Vintersaga. Med tanke på hur olika uppfattningar kring vad som är svenskt florerar fritt i både Sverige och världen så är det intressant att undersöka hur en svensk symbol och ett multinationellt företag som Volvo väljer att reproducera denna. Detta är en språkinriktad undersökning som använder sig av en multimodal analys för att synliggöra vem som gör vad i reklamfilmen och hur den inkluderar och engagerar tittaren. Den multimodala analysen bygger på Michael Hallidays systemisk-funktionella grammatiska analysmodell och förklaras sakligt hur den används för att tjäna syftet. I resultatet dyker stora deltagargrupper upp som är människor, element och Volvo själva. Dessa engagerar och inkluderar tittaren på olika sätt vilket skapar en kontakt och ett meddelande mellan Volvo som är sändare och tittaren som är mottagare. Symboliskt sett så gestaltas en kamp mot det stora vemodet som består av svåra svenska förhållanden i form av kyla, blåst och väta. Tittaren och de mänskliga deltagarna i reklamfilmen blir svenska och uppmanas implicit att använda en Volvo i sin kamp för att fortsätta vara svenska. För det är bara de med rätt vilja och rätt val av utrustning som blir svenska och kan tåla kampen. Fälttåget leds av världsliga representanter som Timbuktu och Börje Salming, starka individer som samarbetar i grupp med Volvo som sin kuse. Kampen finns i språket som Volvo har valt i bild och sång.

Background. Ray tracing is a tool that can be used to increase the quality of the graphics in games. One application in graphics that ray tracing excels in is generating shadows because ray tracing can simulate how shadows are generated in real life more accurately than rasterization techniques can. With the release of GPUs with hardware support for ray tracing, it can now be used in real-time graphics applications to some extent. However, it is still a computationally heavy task requiring performance improvements. Objectives. This thesis will evaluate the difference in performance of three raytracing methods in DXR Tier 1.1, namely dynamic ray tracing and two forms of inline ray tracing. To further investigate the ray-tracing performance, soft shadows will be implemented to see if the driver can perform optimizations differently (depending on the choice of ray-tracing method) on the subsequent and/or preceding API interactions. With the pipelines implemented, benchmarks will be performed using different GPUs, scenes, and a varying amount of shadow-casting lights. Methods. The scientific method is based on an experimental approach, using both implementation and performance tests. The experimental approach will begin by extending an in-house DirectX 12 renderer. The extension includes ray-tracing functionality, so that hard shadows can be generated using both dynamic- and the inline forms ray tracing. Afterwards, soft shadows are generated by implementing a state-of-the-art-denoiser with some modifications, which will be added to each ray-tracing method. Finally, the renderer is used to perform benchmarks of various scenes with varying amounts of shadow-casting lights and object complexity to cover a broad area of scenarios that could occur in a game and/or in other similar applications. Results and Conclusions. The results gathered in this experiment suggest that under the experimental conditions of the chosen scenes, objects, and number of lights, AMD’s GPUs were faster in performance when using dynamic ray tracing than using inline ray tracing, whilst Nvidia’s GPUs were faster when using inline ray tracing compared to when using dynamic ray tracing. Also, with an increasing amount of shadow-casting lights, the choice of ray-tracing method had low to no impact except for linearly increasing the execution time in each test. Finally, adding soft shadows(subsequent and preceding API interactions) also had low to no relative impact on the results depending on the different ray-tracing methods. / Bakgrund. Strålspårning (ray tracing) är ett verktyg som kan användas för att öka kvalitén på grafiken i spel. En tillämpning i grafik som strålspårning utmärker sig i är när skuggor ska skapas eftersom att strålspårning lättare kan simulera hur skuggor skapas i verkligheten, vilket tidigare tekniker i rasterisering inte hade möjlighet för. Med ny hårdvara där det finns support för strålspårning inbyggt i grafikkorten finns det nu möjligheter att använda strålspårning i realtids-applikationer inom vissa gränser. Det är fortfarande tunga beräkningar som behöver slutföras och det är därav att det finns behov av förbättringar.  Syfte. Denna uppsats kommer att utvärdera skillnaderna i prestanda mellan tre olika strålspårningsmetoder i DXR nivå 1.1, nämligen dynamisk strålspårning och två olika former av inline strålspårning. För att ge en bredare utredning på prestandan mellan strålspårningsmetoderna kommer mjuka skuggor att implementeras för att se om drivrutinen kan göra olika optimiseringar (beroende på valet av strålspårningsmetod) på de efterföljande och/eller föregående API anropen. Efter att dessa rörledningar (pipelines) är implementerade kommer prestandatester att utföras med olika grafikkort, scener, och antal ljus som kastar skuggor. Metod. Den vetenskapliga metoden är baserat på ett experimentellt tillvägagångssätt, som kommer innehålla både ett experiment och ett flertal prestandatester. Det experimentella tillvägagångssättet kommer att börja med att utöka en egenskapad DirectX 12 renderare. Utökningen kommer tillföra ny funktionalitet för att kunna hantera strålspårning så att hårda skuggor ska kunna genereras med både dynamisk och de olika formerna av inline strålspårning. Efter det kommer mjuka skuggor att skapas genom att implementera en väletablerad avbrusningsteknik med några modifikationer, vilket kommer att bli tillagt på varje strålspårningssteg. Till slut kommer olika prestandatester att mätas med olika grafikkort, olika antal ljus, och olika scener för att täcka olika scenarion som skulle kunna uppstå i ett spel och/eller i andra liknande applikationer.  Resultat och Slutsatser. De resultat från testerna i detta experiment påvisar att under dessa förutsättningar så är AMD’s grafikkort snabbare på dynamisk strålspårning än på inline strålspårning, samtidigt som Nvidias grafikkort är snabbare på inline strålspårning än på den dynamiska varianten. Ökandet av ljus som kastar skuggor påvisade låg till ingen förändring förutom ett linjärt ökande av exekveringstiden i de flesta testerna. Slutligen så visade det sig även att tillägget av mjuka skuggor (efterföljande och föregående API interaktioner) hade låg till ingen påverkan på valet av strålspårningsmetod.

Purpose: In today´s (2020) construction industry, partnering is mostly used in larger projects and municipalities. The purpose of this report is to study why partnering is not used to a greater extent in smaller municipalities. The goal of this report is to study whether smaller municipalities could benefit from applying partnering.    Method: To achieve the goal of this report, a case study was conducted with the data collection techniques interview and literature study. The interviews were conducted with three small municipalities, a large contractor and two municipal housing corporations. The literature study was done to attain an in-depth understanding of the concept of partnering and to investigate previous research on a similar topic.   Findings: The benefits of partnering are that the product will be good and the client get what they want as they are more involved in the project compared to regular procurement. The communication will be better and fewer disputes occur due to more frequent communication. Dedication and focus on the best of the projects are important elements for a succeeded partnering project. Partnering could be beneficial for a smaller municipality but the reason why partnering is not used to a greater extent in smaller municipalities is because it requires more time, energy, commitment and a big organisation. The municipalities also have concerns about projects being procured on a cost reimbursable contract.  Implications: The small municipalities could benefit from partnering but it should be applied on projects that are ongoing for a long time or when they do not know what they want. Those involved should spend a lot of time in the beginning of the project to decrease the costs. The municipalities should be dedicated in the project, cooperate with the contractors and put the best of the project in focus.   Limitations: The report´s limitations mean that the report is not applicable to major municipalities in Sweden. The tender stage and the economy are not included in the report. Alternative solutions to the problems with changes, additions and cancellations of jobs within construction law, apart from partnering, are not addressed. / Syfte: I dagens (2020) byggbransch används partnering mestadels i större projekt och i större kommuner, syftet med rapporten är att utreda varför partnering inte används mer i mindre kommuner.   Målet med rapporten är att studera ifall det kan gagna mindre kommuner att tillämpa partnering.      Metod:  För att uppnå målet har en fallstudie genomförts med datainsamlingsteknikerna intervju och litteraturstudie. Intervjuerna genomfördes med tre mindre kommuner, ett stort entreprenadföretag och två kommunala bostadsbolag. Litteraturstudien gjordes för att öka förståelsen för begreppet partnering och för att utreda vad tidigare forskning säger om ämnet.  Resultat: Fördelarna med partnering är att produkten blir bra och som verksamheten vill ha det, då de är mer involverade i projektet jämfört med traditionell upphandling. Kommunikationen blir bättre då de kommunicerar oftare och det uppstår färre tvister. Engagemang och att sätta projektet i fokus är viktiga beståndsdelar för ett lyckat partneringprojekt. Partnering kan vara gynnsamt för en mindre kommun om det tillämpas på rätt sätt. Anledningen till att inte partnering används mer i mindre kommuner är för att det kräver mer tid, pengar och engagemang samt en stor organisation från beställaren i partneringprojekten. Kommunerna har även en oro för löpande räkning där det inte är ett fast pris utan prissumman fastställs först när projektet är klart.    Konsekvenser: Det kan var gynnsamt att tillämpa partnering för mindre kommuner men det bör vara ett projekt som pågår under en längre tid eller det inte vet vad de vill ha. De involverade bör lägga ner mycket tid i början av projektet för att minska kostnaderna. Kommunerna bör vara engagerade i projektet, samarbeta med entreprenörerna och sätta projektets bästa i fokus.  Begränsningar: Rapportens begränsningar gör att resultatet ej är tillämpbar på större kommuner i Sverige. Anbudsskedet och ekonomin tas ej upp i rapporten. Alternativa lösningar på problemen med ÄTA-arbeten, förutom partnering, behandlas ej.

I Sverige har den regionala planeringsnivån traditionellt sett varit svag till fördel för den kommunala. Sedan 1990-talet har mandaten för regional planering ökat inom såväl EU som i Sverige vilket indikerar att planeringen i allt större utsträckning regionaliseras. Policybegrepp som territoriell sammanhållning och konkurrens har i denna kontext kommit att bli centrala. För planerare innebär det att kommunala perspektiv behöver jämkas med regionala. Att öka kännedomen om dessa förhållanden är särskilt relevant i regioner där det råder stora inomregionala skillnader och där möjligheten att påverka varierar sinsemellan aktörerna. Denna studie syftar till att skapa en ökad förståelse av hur regional planering kan förstås som ett instrument för territoriell sammanhållning. Det görs genom att dels undersöka hur olika planeringskalor förhåller sig till territorialitet och territoriell sammanhållning, dels genom att undersöka hur arbetsformer och samverkan för regional planering tar sig uttryck mellan centrum och periferi samt i gränslandet mellan hårda och mjuka rum. Uppsatsen antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en fallstudie där Region Örebro län utgör det studerade caset. Centrala begrepp i studien är regional institutionalisering, hårda, mjuka och penumbrala rum, regional identitet samt centrum och periferi. Dessa begrepp utgör tillsammans studiens teoretiska ramverk vilket bidrar till begreppsliggörandet av hur regional planering kan förstås som ett instrument för territoriell sammanhållning i den regionala sammanhållningsdiskursen. Grundläggande i studiens teoretiska ansats är förståelsen av regioner som socio-spatiala konstruktioner som skapas och omskapas i samspelet mellan människor och genom olika nätverk, aktörer och samhällsprocesser. För insamling och bearbetning av empiri används en kombination av dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer. Empirin består dels av regionala och kommunala dokument i form av regional utvecklingsstrategi (RUS) och kommunala översiktsplaner (ÖP), dels av tjänstepersoners upplevda erfarenheter av regional planering inom kommunal och regional verksamhet. Analys av empiri genomförs med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen dras slutsatsen att det inom Region Örebro län finns varierade beskrivningar och upplevelser av territorialitet, territoriell sammanhållning och regional identitet. I såväl dokumenten som i intervjuerna framgår det att arbetsformer och samverkan för regional planering antar olika former mellan olika aktörer. Det kan i sin tur delvis härledas till nivån av upplevd inkludering och inflytande samt det behov av utbyte som aktören anser sig ha i en viss fråga. Aspekter som regional identitet, funktionella regioner, geografisk lokalisering, befolkningsutveckling samt resurser tycks i sammanhanget ha betydelse för såväl behovet av sammanhållning som möjligheten att delta i den regionala planeringen. Trots detta är samtliga tjänstepersoner eniga om att regional planering är ett viktigt instrument för att uppnå territoriell såväl som relationell sammanhållning, bland annat genom att fungera som en gemensam plattform för dialog, där möjligheter att påverka den regionala utvecklingen ges.

In times of crises such as pandemics, wars or natural disasters, the responsibility of the news media increases. Previous research has shown that people in crisis tend to seek information in traditional media and find it the most reliable source. Today's media landscape has faced a new paradigm shift in the form of digitalization that has had an extensive impact on society and information is now more easily available to the public. As a result, this study will examine the ongoing COVID-19 pandemic with a focus on vaccination, which has received strong media attention in Sweden. The purpose of this study is to contribute with new research by analyzing how Sweden's largest morning newspaper Dagens Nyheter and the largest evening newspaper Aftonbladet communicated regarding the COVID-19 vaccine. The study's four research questions aim to investigate whether there are any differences or similarities in how Aftonbladet and Dagens Nyheter communicated through source power, tabloidization, and dimensions from previous research: RQ1. How does Aftonbladet and Dagens Nyheter use and mention sources in their articles RQ2. How are the articles conducted in Aftonbladet and Dagens Nyheter regarding focus dimensions (societal or individual, episodic or thematic)? RQ3. How are the articles conducted in Aftonbladet and Dagens Nyheter regarding style dimensions (personal or impersonal, emotional or unemotional)? RQ4. Do the articles in Aftonbladet and Dagens Nyheter have tendencies of tabloidization based on the content and headline (positive or negative, match between headline and text)? To answer the four research questions, a quantitative content analysis has been used by analyzing a total of 200 newspaper articles over a six-month period. With assistance of the tool Retriever, 100 articles from each newspaper were retrieved and produced through an unbound random selection. With help of the designed code sheet and the code book the units have been analyzed in SPSS. The theoretical framework is based on the basic principles of journalism, from event to news, agenda-setting, framing, and tabloidization. The data have been analyzed, reflected and discussed with the theoretical framework along with the previous research, the results show that Swedish media has shown a high scale of objectivity however, tendencies of tabloid permeate in both newspapers. The most important finding of the study is the indication that Dagens Nyheter, which according to previous research tends to cover hard news, instead strive against further tabloidized news coverage. / I tider av kriser så som pandemier, krig eller naturkatastrofer ökar nyhetsmedias ansvar. Tidigare forskning har visat att människor i kris tenderar att söka efter information i traditionella medier för att hitta den mest pålitliga källan. Dessutom har dagens medielandskap stött på ett nytt paradigmskifte i form av digitalisering som har haft en vidsträckt påverkan på samhället och information är nu lättare tillgänglig för allmänheten. Som ett resultat kommer denna studie att undersöka den pågående COVID-19-pandemin med fokus på vaccination, som har fått mycket uppmärksamhet i media. Syftet med denna studie är att bidra med ny forskning genom att analysera hur Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter och den största kvällstidningen Aftonbladet kommunicerat angående COVID-19-vaccinet. Studiens fyra forskningsfrågor syftar till att undersöka om det finns några skillnader eller likheter i hur Aftonbladet och Dagens Nyheter kommunicerat genom källkraft, tabloidisering och dimensioner från tidigare forskning: RQ1. Hur använder och nämner Aftonbladet och Dagens Nyheter källor i sina artiklar? RQ2. Hur är artiklarna i Aftonbladet och Dagens Nyheter utformade gällande fokusdimensioner (samhällelig eller individuell, episodisk eller tematisk)? RQ3. Hur är artiklarna i Aftonbladet och Dagens Nyheter utformade gällande stildimensioner (personlig eller opersonlig, känslomässig eller okänslomässig)? RQ4. Har artiklarna i Aftonbladet och Dagens Nyheter tendenser till tabloidisering baserat på innehåll och rubrik (positiv eller negativ, matchning mellan rubrik och text)? För att svara på de fyra frågorna har en kvantitativ innehållsanalys använts genom att analysera totalt 200 tidningsartiklar under en sexmånadersperiod. Med hjälp av verktyget Retriever har 100 artiklar från varje tidning valts ut genom ett obundet slumpmässigt urval. Med hjälp av det utformade kodschemat och kodboken har enheterna analyserats i SPSS. Det teoretiska ramverket bygger på journalistikens grundläggande principer, från händelse till nyheter, agenda-setting, framing och tabloidisering. Datan har analyserats, reflekteras och diskuteras med hjälp av teoretiska ramen samt tidigare forskning. Resultaten visar att de svenska medierna har kommunicerat med en hög grad av objektivitet, men att tabloidiseringen genomsyrar båda tidningar. Studiens viktigaste resultat visar bland annat att Dagens Nyheter, som enligt tidigare forskning tenderar att rapportera hårda nyheter, istället lutar mot en mer tabloidisering i sin nyhetsrapportering.