<p> </p><p>Syftet med studien var att undersöka förhållningssätt till högre studier, hos tredje årets gymnasieelever vid studieförberedande program. Utifrån tidigare forskning har faktorerna betyg, personliga mål, status i relation till utbildning och utbildningstradition används för att analysera resultatet i studien. Intervju användes som metod, där fem intervjuer genomfördes. Resultatet gav en inblick i hur betyg, personliga mål, status i relation till utbildning, samt utbildningstradition har inverkat på elevernas förhållningssätt till högre studier.</p>

<p>I följande studie uppmärksammas arbetsformen och systemet bonuspoäng. Arbetsformen bygger på att elever tilldelas bonuspoäng vid korrekt utförande av vissa extra tilldelade arbetsuppgifter. Dessa extrapoäng tillgodoräknas till studentens förmån vid examination t.ex. vid en tentamen.</p><p>Denna pedagogiska arbetsform är idag stark präglad och vanligt förekommande inom universitet och högskolor, vilket noteras i denna undersökning. Arbetsformen är särskilt framträdande inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap (främst inom ämnesområdena matematik och data). Detta framgår genom analys av 300 webbsidor. Vidare framgår att Uppsala Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan är de lärosäten som i störst utsträckning utövar arbetsformen.</p><p>Tidigare genomförd forskning, som förvisso är begränsad i sitt utbud, beskriver ofta att undervisningsmodellen har ett motiverande syfte, som skall motivera studenterna till en kontinuerlig arbetsinsats under en kurs. Vidare framgår av tidigare forskning att systemet uppfattas som positivt och fått bra gensvar bland de studerande. Dock har tidigare forskning sällan berört och undersökt arbetsformen utifrån de infallsvinklar förekommande i denna undersökning. Därmed är följande studie kompletterande mot tidigare forskning och fyller behovet av att undersöka och sammanställa en större utövargrupps förhållningssätt angående bonussystemets tillämpning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka åsikter, förhållningssätt och ståndpunkter pedagogerna som tillämpar bonuspoängsystemet i undervisningen har kring användandet av detta system. Undersökningen har möjliggjorts med hjälp av en enkätundersökning riktad till 98 internetregistrerade utövare, varav 34 respondenter (de flesta med cirka 5-10 års erfarenhet av systemutövande) valde att deltag.</p><p>Undersökningen visar fall där arbetsmetoden har tillämpats i mer än 20 år. Vidare utövas arbetsformen främst av män vars namn är förekommande i den svenska ”kalendariska namnsystemet”. Undersökningen visar att arbetsformen oftast tillämpas då pedagogen ”önskar” aktivera studenterna tidigt under en kurs samtidigt som pedagogen eftersträvar att uppmuntra till aktiv, kontinuerligt och fortlöpande arbetsgång. Dock anser pedagogen (systemutövaren) att systemet kan bidra till en större arbetsbörda samtidigt som det föreliggande negativa ”säkerhetsaspekter” i form av risker med fusk och plagiat och svårkontrollerbara uppgifter. Vidare visar studien tendenser till positiva uppfattningar om eventuella tillämpningsmöjligheter på lägre studienivåer (grund- och gymnasieskolan).</p><p>Baserad på studiens erhållna resultat anses systemet involvera positiva egenskaper som gör denna till ett möjligt och kraftfull pedagogiskt verktyg.</p>

No description available.

Studien belyser Högskoleverkets utvärdering av kvalitet i högre utbildning och avgränsar sig till Mittuniversitetets lärarutbildning. Syftet med studien var att belysa hur Högskoleverket som statlig myndighet använder utvärdering av kvalitet i högre utbildning som ett värderings- och normeringsverktyg. Studien genomfördes utifrån en filosofiskt hermeneutisk ansats. Högskoleverkets kvalitetsutvärdering tycks ha en konformerande effekt på den högre utbildningen, till stor del på grund av hot om indragen examensrätt vid tecken på bristande kvalitet. Vad som egentligen utvärderas vid kvalitetsutvärdering är dock oklart då kvalitetsbegreppet förefaller svårdefinierat och innehållsmässigt blir öppet för berörda intressenter som har tolkningsföreträde att bestämma, vilket gör det starkt politiserat i skuggan av en allt mer globaliserad världs politiska påverkan. Kvalitet i högre utbildning tycks således bli det som Högskoleverket utvärderar, istället för att man utvärderar kvalitet.

I följande studie uppmärksammas arbetsformen och systemet bonuspoäng. Arbetsformen bygger på att elever tilldelas bonuspoäng vid korrekt utförande av vissa extra tilldelade arbetsuppgifter. Dessa extrapoäng tillgodoräknas till studentens förmån vid examination t.ex. vid en tentamen. Denna pedagogiska arbetsform är idag stark präglad och vanligt förekommande inom universitet och högskolor, vilket noteras i denna undersökning. Arbetsformen är särskilt framträdande inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap (främst inom ämnesområdena matematik och data). Detta framgår genom analys av 300 webbsidor. Vidare framgår att Uppsala Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan är de lärosäten som i störst utsträckning utövar arbetsformen. Tidigare genomförd forskning, som förvisso är begränsad i sitt utbud, beskriver ofta att undervisningsmodellen har ett motiverande syfte, som skall motivera studenterna till en kontinuerlig arbetsinsats under en kurs. Vidare framgår av tidigare forskning att systemet uppfattas som positivt och fått bra gensvar bland de studerande. Dock har tidigare forskning sällan berört och undersökt arbetsformen utifrån de infallsvinklar förekommande i denna undersökning. Därmed är följande studie kompletterande mot tidigare forskning och fyller behovet av att undersöka och sammanställa en större utövargrupps förhållningssätt angående bonussystemets tillämpning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka åsikter, förhållningssätt och ståndpunkter pedagogerna som tillämpar bonuspoängsystemet i undervisningen har kring användandet av detta system. Undersökningen har möjliggjorts med hjälp av en enkätundersökning riktad till 98 internetregistrerade utövare, varav 34 respondenter (de flesta med cirka 5-10 års erfarenhet av systemutövande) valde att deltag. Undersökningen visar fall där arbetsmetoden har tillämpats i mer än 20 år. Vidare utövas arbetsformen främst av män vars namn är förekommande i den svenska ”kalendariska namnsystemet”. Undersökningen visar att arbetsformen oftast tillämpas då pedagogen ”önskar” aktivera studenterna tidigt under en kurs samtidigt som pedagogen eftersträvar att uppmuntra till aktiv, kontinuerligt och fortlöpande arbetsgång. Dock anser pedagogen (systemutövaren) att systemet kan bidra till en större arbetsbörda samtidigt som det föreliggande negativa ”säkerhetsaspekter” i form av risker med fusk och plagiat och svårkontrollerbara uppgifter. Vidare visar studien tendenser till positiva uppfattningar om eventuella tillämpningsmöjligheter på lägre studienivåer (grund- och gymnasieskolan). Baserad på studiens erhållna resultat anses systemet involvera positiva egenskaper som gör denna till ett möjligt och kraftfull pedagogiskt verktyg.

The importance of student influence at the universities is something that is described in Swedish regulations as well as in local policies and documents for Karlstad University. At the same time there is no description for the interpretation of what student influence actually means. It is up to the university to decide what student influence should be at the university and how it should be represented in the organization and processes. The purpose with this essay is with a discursive perspective of analysis define how representatives of Karlstad University reflects how the student influence should be represented in the organization and if it is possible to connect it to the position as an actor of co-decision or of influence The analysis show that different levels of the university will describe the position of student influence differently, and that it plays different roles to keep up the quality of education at the university. It shows that it will be of more importance that student influence takes the role to influence the organization more than co-decide the nearer the student the process will come.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka förhållningssätt till högre studier, hos tredje årets gymnasieelever vid studieförberedande program. Utifrån tidigare forskning har faktorerna betyg, personliga mål, status i relation till utbildning och utbildningstradition används för att analysera resultatet i studien. Intervju användes som metod, där fem intervjuer genomfördes. Resultatet gav en inblick i hur betyg, personliga mål, status i relation till utbildning, samt utbildningstradition har inverkat på elevernas förhållningssätt till högre studier.

Den högre utbildningen och dess bildningssyfte har i enlighet med tidigare forskning och mediedebatter i viss mån skiftat från att vara en arena för bildning, för att mot modernare tider allt mer anpassats till nyttoinriktade och samhälleliga krav, såväl nationellt som globalt. Det som inspirerade till uppsatsen var då frågor som vad händer med talet om bildning i den högre utbildningen i denna utveckling? Hur talar utbildningspolitiken om bildning idag? Syftet med studien var att undersöka talet om bildning i relation till den högre utbildningens syften och mål från 2005 fram till nutid. Med hjälp av diskursteoretiska utgångspunkter och åtta utbildningspolitiska dokument för den aktuella tiden visar resultatet att diskurser om bildning i den högre utbildningen är mångtydiga och betydelseskiftande. Artikulationerna om bildning anger inte en entydig bild om dess innehåll där diskurserna som påträffas sker parallellt med varandra. Ingen diskurs lyckas totalt dominera det diskursiva fältet men däremot påträffas bildning främst i klassiska akademiska ideal och i starka hegemoniska tendenser för en globaliseringsdiskurs. / Higher education and its aim for bildung in Sweden has is in accordance with previous research and media debates somewhat shifted from being an arena for bildung to of the modern times, more and more adapted to utilitarian and societal demands, both nationally and globally. What inspired the essay were questions like what happens with the talk about bildung in higher education in this development? How do education policies talk about bildung in Sweden today? The aim of the study was to investigate the talk of bildung in relation to the higher education goals from 2005 to present. Using discourse theoretical points and eight education policy documents for the current time, the results show that discourses of bildung in higher education are ambiguous and shifting significance. Articulation limits of bildung does not indicate a clear picture of its contents where discourses encountered in parallel with each other. No discourse manages to totally dominate the discursive field, but bildung are found primarily in the classical academic ideals and with strong hegemonic tendencies of a globalization discourse.

2009 omorganiserades läkarutbildningen vid Umeå universitet och bedrivs idag med stöd av olika former av informations-och kommunikationsteknologier (IKT). Syftet med föreliggande uppsats var att identifiera och förstå de uppfattningar som centrala ledningspersoner inom läkarutbildningen vid Umeå universitet uttrycker avseende hur IKT inverkar på utbildningens design, innehåll och genomförande samt förstå vilka uppfattningar dessa personer gav uttryck för vad gäller att förbereda studenterna för framtida professionsutövning i en digitaliserad medicinsk sjukvårdspraktik. Semistrukturerade telefonintervjuer och frågeformulär användes för att samla in data från fyra centrala ledningsaktörer. TPACK-ramverket möjliggjorde analys av respondenternas åsikter om hur lärares kunskapsnivåer inverkar på organiseringen av läkarutbildningen och läkarstudenternas övergång mellan utbildning och medicinsk sjukvårdspraktik. Resultatet visade att respondenterna i första hand förknippade IKT-implementeringen med organisatoriska möjligheter snarare än utmaningar samt att lärares varierande nivå av teknologiska och pedagogiska kunskaper är en faktor som har en stor påverkan på lärares upptagande och användning av IKT i undervisning.