To enter higher education means making new experiences and develop newunderstanding within a knowledge field. The situation could also entail, for thestudent, an entirely different self-understanding. This licentiate thesis deals withthis kind of learning process.The overall aim of this licentiate thesis is to analyze what an art teachers education,founded on contemporary conceptual art, can offer in terms of transformativelearning. The point of departure is adults learning processes as renegotiations ofprevious interpretations which can be transformed to new understanding. The studyanalyzes what aspects of transformative learning are reflected in students' texts andimages, produced as part of the studied course. The licentiate thesis also discussespossibilities and constraints of this learning process. The study was conducted as acase study based on a hermeneutic approach. Material was collected from thecourse blog which consisted of students' texts and images.The study results show a transformative learning process which students experiencedas emotionally tumultuous because their self-image, as future art teachers, isrenegotiated. The situation contains a dimension of learning which I call "twistingand turning" in which new understanding is being formed. This situation requires aself-reflexive creative approach. The result generates questions about therelationship between the content of the education (what) and the learner (who) in anart teachers education founded on a non-traditional base. This applies above all ineducations that challenge students' prior understanding of a field. One could alsoask how adult learning is staged as relearning in higher education. The studydevelops a concept of reflexive creativity which contains a more abstract level thanjust problem solving. The idea of reflexive turn in art education, based onconceptually contemporary art, is also discussed.

Purpose: To create an understanding of how foreign students perceive the communication they receive from universities and colleges before and during exchanges with regard to cultural differences. Theory: The theoretical framework of this study is based on three different theories and prior research. The three theories are Shannon & Weaver’s (1963) The Linear Communication Model, Duncan & Moriarty’s (1998) The Scope of Marketing Communications and Hofstede et als (2011) cultural theories. Scientific articles on culture and communication were used to see how university communication is applied in practice. Method: The research has been conducted with a qualitative research with a deductive approach. Two focus groups took place in order to carry through with the research. These groups equally consisted of four participants each. The topics of the discussion amongst them were culture and communication. The participants are foreign students studying at Södertörn University College in Stockholm during the spring semester of 2016. The selection of participants was made with a convenience sample where contact was made through email invitations of participation in a focus group. Conclusion: The study has shown that all of the participating foreign students perceived the communication they had with the Swedish university as effective and informative. It was also clearly for them whom they could go to when help was needed in certain matters. Additionally, it was also shown that cultural differences have a moderate effect on the perception of the communication in the organizational culture of higher education. / Syfte: Att skapa förståelse för hur utländska studenter uppfattar den kommunikation de får från universiteten och högskolorna inför och under utlandsstudier med hänsyn till olika kulturella skillnader. Teori: Den teoretiska referensramen i denna studie bygger på tre olika teorier och tidigare forskning. De tre teorierna är Shannon & Weavers (1963) Linjära kommunikationsmodell, Duncan & Moriartys (1998) Omfattningen av marknads- kommunikation samt Hofstede et als (2011) kulturteorier. Vetenskapliga artiklar inom kultur och kommunikation användes för att se hur universitetskommunikation ser ut i praktiken. Metod: Forskningen har bedrivits med en kvalitativ forskningsmetod som har en deduktiv ansats. För att få fram studiens resultat har två fokusgrupper genomförts med fyra deltagare i varje grupp, där en diskussion kring teman kultur och kommunikation fördes. Deltagarna är utländska studenter som studerar vid Södertörns Högskola i Stockholm under vårterminen 2016. Urvalet av deltagarna gjordes med ett bekvämlighetsurval där kontakt togs genom utskick av mail med inbjudan om deltagande i fokusgrupp. Slutsats: Studien har visat att samtliga utländska studenter uppfattar den kommunikation som de får från svenska universitet som effektiv, informativ samt att det är tydligt vem de ska ta kontakt med beroende på vad för sorts hjälp de behöver. Det har även visats att kulturella skillnader har måttlig påverkan på hur de uppfattar kommunikationen vid högskolan som organisation vilka alla är en del av.

Denna studie är uppdelad i två forskningsfrågor i syfte att undersöka både ämneslärarstudenter och lärarutbildares syn på subjektivitet i bedömningssituationer i svenska. Den första behandlar hur lärarutbildare arbetar för att synliggöra subjektivitet i bedömningssituationer för ämneslärarstudenter med inriktning svenska. Den andra forskningsfrågan söker ökad förståelse för ämneslärarstudenters uppfattning om lärarutbildningens utformning och uppbyggnad och dess arbete för att synliggöra subjektivitet i bedömningssituationer. Syftet med denna studie är att undersöka om de två medverkande grupperna skiljer sig i sina uppfattningar.      Under utförandet av denna studie framkom tre gemensamma teman för alla medverkande deltagare. Det första temat behandlar hur ämneslärarstudenter och lärarutbildare ser på subjektivitet i bedömningssituationer i svenskämnet på gymnasiet, det andra rör hur medverkande lärosäten arbetar för att synliggöra subjektivitet i bedömningssituationer och det tredje temat handlar om förbättringsområden inom ämneslärarprogrammet i ämnet subjektivitet i bedömningssituationer.      Resultaten indikerar att subjektivitet inom betyg och bedömning är svårt att undkomma och att en levande diskussion i ämnet är av vikt. Ett sätt att synliggöra subjektivitet, som båda grupper var överens om, är sambedömning och att arbeta nära praktiken med aktuella teorier.

Under 1980-, 1990- och 2000-talen kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. På 1950-, 1960- och i början av 1970- talen kom direkt rekryterad arbetskraftinvandring till industrin. Bland nutida invandrare till Sverige finns det personer med högskoleutbildning eller en akademisk examen. År 2010 fanns det 136 573 personer (20-55 år) med minst tvååriga högskoleutbildningar med utländsk bakgrund. Många av dessa utländska akademiker har valt att komplettera sina utländska högskoleutbildningar på olika lärosäten. Arbetslösheten är betydligt högre bland högutbildade utrikesfödda än bland högutbildade inrikesfödda, och arbetslösheten är störst bland personer från Afrika, Asien och Latinamerika.Syftet med studien är att beskriva och förstå, hur invandrade akademiker uppfattar och upplever sina kompletterande högskolestudier i relation till arbetslivet och mötet med det svenska samhället. Metoden utgår från en kvalitativ analys av djupintervjuer av utländska akademiker med olika bakgrund i fråga om utbildning och kultur. Analysen utgår från Jürgen Habermas teori om samhällsbeskrivning, utveckling och kommunikation utifrån tre sfärer . Den första är staten med styrlogiken” makt”, den andra är marknaden med logiken ”ekonomi” och den tredje är civilsamhället med logiken ”gemensam norm”.Resultatet visar att utländska akademiker uppskattar studierna i högskolemiljö med det unika grupparbetet och möjligheterna till stöd. Studenterna efterlyste flexibla insatser/metoder för målgruppen, när det gäller språkinlärning och ämneskompetens. Svårigheterna handlar om utanförskap, arbetslöshet och diskriminering inom arbetslivet och samhället. En av de centrala slutsatserna är, att den politiska och ekonomiska maktstrukturen är den sammanhållande länken för att integrera invandrade akademiker inom högre utbildning och därefter i arbetslivet. Arbetsintegrerad utbildning utgör en plattform för invandrade akademiker inom högre utbildning utifrån den pedagogiska strukturen. Integrationen i alla aspekter mellan människor i samhället sker företrädesvis genom det kommunikativa handlandet. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Föreliggande studie syftar till att undersöka praktikens betydelse för erfarenhetsbaserat lärande och anställningsmöjligheter för beteendevetare, inom högre utbildning. Studiens teoretiska utgångspunkt är erfarenhetsbaserat lärande. Den metodologiska ansatsen är kvantitativ och det empiriska materialet samlades in genom webbaserade enkäter. Resultatet tyder på att det är fler beteendevetare som studerat det beteendevetenskapliga programmet utan praktik, än med praktik. Resultatet visar även att det till viss del råder skillnad mellan beteendevetare i förhållande till erfarenhetsbaserat lärande och anställningsmöjligheter. Vidare indikerar resultatet att de som studerat utan praktik, hade föredragit att studera med praktik. / This study intends to examine the significance of internship for experience-based learning and employment opportunities for behavioral scientists, within higher education. The theoretical outset is experience-based learning. The methodological approach is quantitative, and the empirical material is collected through web-based surveys. The result indicates that there are more behavioral scientists who have studied the behavioral science program without an internship, than with an internship. The result also shows that there is, to some extent, a difference between behavioral scientists in relation to experience-based learning and employment opportunities. Furthermore, the result indicates that those who studied without an internship, preferred to study with an internship.

Studiens syfte var att bidra med kunskaper kring kollegial observation av nätbaserad undervisning genom att beskriva och analysera hur detta har använts och upplevts vid Umeå universitet. Data samlades in genom intervjuer med 6 universitetslärare som deltog i en vidareutbildning om kollegial observation på nätet. En kvalitativ analys genomfördes och resultaten visar att kollegial observation på nätet i huvudsak upplevdes som något positivt. Samtliga deltagare var positiva till kollegial observation av nätbaserade kurser och de tyckte att metoden uppmuntrade reflektion och lärande. Resultatet visade också att lärarna till stor utsträckning utgick i från egna erfarenheter när de bedömde kollegornas undervisning. Flera av informanterna upplevde rollen som observatör som mer givande än när rollen var att bli observerad. Hinder för kollegial observation upplevdes till stor del bero på organisation, tidsbrist och oförstående kollegor. Att känna trygghet med kollegan visade sig vara av central vikt för att överhuvudtaget vilja använda kollegial observation i nätbaserad undervisning.

The aim of the thesis is to investigate quality in learning in higher education in Rwanda by focusing on students’ learning and their employability. This focus allows for an understanding of key challenges for Rwandan higher education to emerge, at a time when more and more students are enrolling. Higher education is being rebuilt after the genocide of 1994 in Rwanda and the focus on quality in learning and preparing students for work life is thus timely and important. The empirical material comprises interviews with students, teachers and employers. Interpretation of this material is guided by perspectives on quality in learning: students’ approaches to learning, learning as transformation and employability. A meta-ethnographic analysis of the four articles on which the thesis is based generated five themes as central quality aspects of learning that could enhance the employability of graduates: becoming professional, skillful practices, becoming a learner, becoming responsible and international experience. The results illustrate that students have to some extent different views from employers and teachers regarding questions about quality in learning. Thus, it could be of value for policy makers and teachers to listen to what the students have to say when designing policy and curriculum in higher education in Rwanda. / Syftet med denna avhandling är att studera kvalitet i lärande i högre utbildning i Rwanda med fokus på studenters lärande och deras anställningsbarhet. Den förra som ett sätt att identifiera de mest centrala utmaningarna för studenters lärande i högre utbildning i Rwanda i en tid då fler och fler studenter deltar i högre utbildning. Den andra som ett sätt att få kunskap om hur väl förberedda studenter är efter avslutad utbildning i en tid då högre utbildning i Rwanda återbyggs efter folkmorden 1994. Det empiriska materialet består av intervjuer med studenter, lärare och arbetsgivare. Perspektiv på kvalitet i lärande i termer av studenters förhållningssätt till lärande, lärande som transformativt och anställningsbarhet, användes för att tolka materialet. En meta-etnografisk analys genomfördes av de fyra artiklar på vilka denna avhandling baseras. Fem kategorier centrala för kvalitet i lärande och något som kan bidra till ökad anställningsbarhet genererades: att bli professionell, skickliga praktiker, att bli en lärande person, att bli ansvarstagande, och internationellt erfarenhet. Resultaten illustrerar hur studenter i viss mån har annan syn på kvalitet i lärande i högre utbildning än vad lärarna och arbetsgivarna har. Därmed kan det vara viktigt för policymakare och lärare att lyssna på vad studenterna har att säga när policy och läroplan för högre utbildning i Rwanda revideras.

Detta är en kvalitativ studie där tolv kursansvariga högskolelärare inom Lärarprogrammet vid Linköpings universitet intervjuats. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om kursvärdering och dess betydelse för högskolelärarens arbete. Studiens fokus är kursvärdering i praktiken, kursvärderingens påverkan på kursutveckling samt kursvärderingens betydelse för kvalitetsarbete inom utbildning. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades genom kvalitativ analys av meningsinnehållet. Informanterna beskrev sitt arbete med kursvärdering, från förberedelse, planering, genomförande, uppföljning, återkoppling till arbetet med kursutveckling samt hur de uppfattade kursvärderingens betydelse för arbetet med kvalitet samt påverkan på studentinflytandet. Informanterna beskrev också förslag på utveckling av områden rörande kursvärdering. I diskussionen sammanfattas resultatet i tre teman med stor betydelse för kursvärdering. Dessa är: Syfte – meningen med kursvärderingen, Metod – variationer av olika kursvärderingsmetoder samt Process – arbetet med kursvärdering är en process. Följande slutsatser har analysen utmynnat i; Begreppen kursvärdering och kursutvärdering behöver förtydligas, Det är problematiskt att genomföra en kursvärdering som har flera syften, För att säkerställa det övergripande syftet med at förbättra kvaliteten behövs ett systematiskt arbete som genomsyrar hela organisationen, Summativa kursvärderingar bör kompletteras med formativa kursvärderingsmetoder för att uppnå ökat studentinflytande och förbättrad kvalitet, Kursvärdering bör systematiskt kompletteras med annan information för att göra en djupare och mer omfattande analys av kursen med syfte att få en helhetsbild av kursen, Den kursvärderingsmetod man använder sig av bör passa ihop med det syfte man har för genomförandet av kursvärderingen, Det är bra att öka variationen av kursvärderingsmetoder, Rörande kursvärderingsmetoden KURT så bör ett klart syfte med just den metoden skrivas fram för respektive nivå i organisationen, Det är viktigt att även resultatet av andra former av kursvärderingsmetoder än KURT tas tillvara, Arbete med kursvärdering är en process och kursvärdering blir därigenom processinriktad, Det finns ett behov av att ta tillvara lärarnas synpunkter på kursen, Det finns ett behov av ett mer systematiskt organiserat stöd för de som är kursansvariga.

No description available.

No description available.