Vår undersökning är en kvalitativ studie som grundar sig på intervjuer med elever och lärare i den kommunala grundskolan i Sverige. Syftet var att undersöka hur kommunala skolor uppmärksammar traditioner och högtider samt hur skolavslutningar hanteras i förhållande till rådande lagar och styrdokument. Resultatet visade att det finns en skillnad i hur eleverna uppfattar högtider och traditioner samt hur viktiga de är. Resultatet visar även att den kommunala skolan ibland bryter mot grundlagen genom att göra skolavslutningar i kyrkan till ett obligatorium.

För att få en trygg identitet ska alla elever i grundskolan uppnå medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i det gemensamma. Detta anser skolverket vara viktigt för förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Tyvärr resulterar många av försöken att tala om kultur i skolan bara till ökat särskiljande, istället för ökad förståelse. Denna undersökning syftar till att hitta ett nytt sätt att arbeta med kultur- och etnicitetsfrågor. Utifrån frågeställningen ”Hur kan man använda designprocessen för att skapa nya högtider och därigenom synliggöra och utmana de sätt på vilka identitetskapande sker bland elever i grundskolans årskurs tre?” har ett designpedagogiskt projekt genomförts tillsammans med 50 barn i nioårsåldern. I detta projekt har dessa 50 barn, eleverna i två skolklasser, använt metoder inspirerade av transformations- och participatory design för att skapa ett helt nytt, eget högtidsfirande. Tillsammans har vi satt ramarna för en ny tradition, en ny kultur och ett nytt beteende. Min förhoppning var att genom att skapa något nytt, gemensamt skulle samhörighetskänslor uppstå istället för att kulturella skillnader skulle uppmärksammas och på så sätt öka segregeringen. Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, fotografier, fältanteckningar och artefakter, de produkter som eleverna tillverkade inför firandet. Detta material har sedan analyserats med hjälp av teorier och metoder hämtade från socialkonstruktionismen och Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet visar delar av den interdiskursiva blandning som är barnens verklighet. Det visar även att identitetsskapande sker relationellt, i jämförelse med någonting annat. Det är således svårt att skapa samhörighet utan att det sker på bekostnad av att någon annan exkluderas. Undersökningen kommer att gestaltas i en utställning i lokalen Vita havet på Konstfack 2011-01-10 till 2011-01-15. I gestaltningen kommer betraktaren få ta del av elevernas arbete och tankar kring de nya högtiderna. Den plats min undersökning ägt rum på kommer också att gestaltas och visas upp. / BI / Konst

<p>Vår undersökning är en kvalitativ studie som grundar sig på intervjuer med elever och lärare i den kommunala grundskolan i Sverige. Syftet var att undersöka hur kommunala skolor uppmärksammar traditioner och högtider samt hur skolavslutningar hanteras i förhållande till rådande lagar och styrdokument. Resultatet visade att det finns en skillnad i hur eleverna uppfattar högtider och traditioner samt hur viktiga de är. Resultatet visar även att den kommunala skolan ibland bryter mot grundlagen genom att göra skolavslutningar i kyrkan till ett obligatorium.</p>

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur elever upplever och uppfattar skolans uppmärksammande av högtider. Studien är kvalitativ och empirin är tolkad ur ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv. Den valda metoden är intervjuer i fokusgrupper med totalt nio elever uppdelade i tre grupper blandat från årskurs två och tre. Resultatet visar på ett antal faktorer som bidrar till elevers upplevelser och uppfattningar kring uppmärksammandet av högtider i skolan. Studiens slutsats är att elever uppfattar uppmärksammandet av olika högtider som en del av skolans kultur och något som bidrar till en känsla av tradition. De upplever att dessa för med sig en känsla av glädje och gemenskap vilket bidrar till en samhörighet.

En gestaltning och undersökande av stillebenets plats i det moderna samhället. En installation som lånar ornamentik och mönster från historien för att berätta om människans begär och moral.

I denna studie är syftet att undersöka om det finns otydligheter i styrdokumenten gällande förskollärarens uppdrag kring högtider och traditioner. De frågeställningar vi valt att utgå från är: hur blir förskollärarnas värderingar och syn på styrdokumenten om högtider och traditioner synliga i undervisningen? Styr förskollärarna firandet av högtider och traditioner i förskolan? Ser förskollärarna det som normbrytande att inte förankra högtider och traditioner till styrdokumenten?  Empirin samlades in genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät, som vi sedan valde att bygga vår kvalitativa undersökning i form av gruppintervjuer utifrån. Den insamlade empirin transkriberades och tematiserades vilket resulterade i tre teman utifrån frågeställningarna. Teorin i vår analys är Noddings (2016) omsorgsetiska perspektiv samt Corsaros (2015) teori om kamratkultur.  Resultatet som framkommit i vår studie är att förskollärare har en viss rädsla samt okunskap när det gäller firandet av högtider och traditioner i förskolan. Det framkom också att firandet eller uppmärksammandet av högtider och traditioner i förskolan är betydelsefullt ur ett omsorgsperspektiv då det där finns utrymme att skapa relationer. Det som också blev synligt är barnens delaktighet genom deras egen kultur. Denna försöker pedagoger i förskolan tolka genom sina egna värderingar och genom deras syn på styrdokumenten. Det blev tydligt att högtider och traditioner i förskolan är sammanhörande med förväntningar från pedagoger, vårdnadshavare och barn.

Sverige är ett mångkulturellt land som därmed blir mångreligiöst. Dessutom har samhället och statliga institutioner som förskolan blivit mer sekulariserade och förskollärare förväntas vara neutrala och objektiva. Samtidigt ska ett kulturarv förmedlas där värderingar och traditioner har sitt ursprung i den protestantiska lutherska kyrkan. Studien är kvalitativ och syftar på att skapa kunskap kring förskollärares förhållningssätt och att problematisera aktuella dilemman.Förskollärare väljer många gånger att uppmärksamma religiösa högtider och traditioner som de alltid gjort vilket resulterat i att majoriteten väljer att inte lyfta bakgrunden till dessa och religionen skalas bort. Detta kan bero på att det finns stor kunskapsbrist kring hurförskollärare får undervisa om religion i förskolan på grund av hur begreppet ickekonfessionalitet skrivs fram i läroplanen. Det kan också bero på idén om att religion är något privat och att det finns en sekulär norm som präglar förskolans utbildning och undervisning. Dilemmat med ovanstående blir att förmedla ett kulturarv som utgår från den lutherska kyrkan samtidigt som förskolan ska vara icke-konfessionell.

I denna kunskapsöversikt problematiseras förståelsen för icke-konfessionell undervisning, så som den definieras och ser ut i den svenska skolan. I syftet att främja en likvärdig skola ska arbetet besvara följande frågeställningar: “Hur uttrycks idén om det sekulära Sverige i läroplanerna Lpo94, Lgr11, Lgr22?” och “Hur stämmer idén om det sekulära Sverige överens med skolverksamheten?”. Kunskapsöversikt består av sex stycken artiklar och en doktersavhandling som vi sammanställer för att besvara arbetets frågeställningar. Materialet är hämtat från EBSCO databaser och SwePub, samt annat material från kursmaterial. Med hjälp av religionsvetaren Ninian Smarts definition av religion utifrån sju dimensioner och utifrån forskning om kristna högtider och kristna fenomen i verksamhetsutövandet i skolan, nyanseras dikotomin om konfessionell och icke-konfessionell undervisning. Forskningen utgår främst från verksamheten i förskolor. Utifrån Nordin och Sunbergs läroplansteoretiska begreppsapparat, som utgår från DI (discursive institutionalism), nyanseras den Svenska skolans sekularisering. I vår diskussionsdel behandlas begreppen kulturarv och banal religion &amp; nationalism samt görs en koppling till läraruppdraget. Med utgångspunkt i relevant forskning drar vi slutsatsen att skolan har en stark koppling till den evangelisk-lutherska tron genom en viss förståelse för begreppet konfessionell och därför också vad som är sekulärt.

<p>Denna studie avser att ur en positivistisk ansats analysera hur marknadsförare bättre kan nå ut till invandrarbefolkningen, inte minst i anslutning till de större utländska högtiderna. Syftet är att försöka få handlarna att förbättra marknadsföringen mot denna målgrupp och nå ut med ett budskap som de kan identifiera sig med. Undersökningen belyser ur ett nytt, innovativt och explorativt perspektiv de faktorer som kan tänkas inverka på marknadsföringen och ägnar särskilt uppmärksamhet åt Parsons teori, Homophily teorin och nischmarknadsföring. Undersökningen är uppdelad i en förstudie där kontakt tagits med reklambyråer för livsmedelskedjor och belyser forskningsproblemet ur deras synvinkel. Huvudstudien genomfördes via en enkätundersökning och syftar till att belysa problemet ur målgruppens synvinkel. Resultatet påvisar att huvuddelen av marknadsförarna saknade tillräckliga kunskaper om invandrargruppen, samtidigt som invandrargruppen visat sig vara mottaglig för olika influenser. Därför föreslår vi att marknadsförarna till större del beaktar invandrarna som målgrupp i sina framtida kampanjer och i större grad försöker tillgodose de behov som de har i egenskap av outnyttjad köpkraft.</p>

Denna studie avser att ur en positivistisk ansats analysera hur marknadsförare bättre kan nå ut till invandrarbefolkningen, inte minst i anslutning till de större utländska högtiderna. Syftet är att försöka få handlarna att förbättra marknadsföringen mot denna målgrupp och nå ut med ett budskap som de kan identifiera sig med. Undersökningen belyser ur ett nytt, innovativt och explorativt perspektiv de faktorer som kan tänkas inverka på marknadsföringen och ägnar särskilt uppmärksamhet åt Parsons teori, Homophily teorin och nischmarknadsföring. Undersökningen är uppdelad i en förstudie där kontakt tagits med reklambyråer för livsmedelskedjor och belyser forskningsproblemet ur deras synvinkel. Huvudstudien genomfördes via en enkätundersökning och syftar till att belysa problemet ur målgruppens synvinkel. Resultatet påvisar att huvuddelen av marknadsförarna saknade tillräckliga kunskaper om invandrargruppen, samtidigt som invandrargruppen visat sig vara mottaglig för olika influenser. Därför föreslår vi att marknadsförarna till större del beaktar invandrarna som målgrupp i sina framtida kampanjer och i större grad försöker tillgodose de behov som de har i egenskap av outnyttjad köpkraft.