Antalet äldre personer med hörselnedsättning som lever inom äldreomsorgen i Sverige är stort. Av den anledningen är det viktigt att personalen inom äldreomsorgen innehar kunskap om hörsel och hörselrelaterade angelägenheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken kännedom undersköterskor på vårdbostäder inom Örebro kommun har om hörsel och hörselnedsättning hos äldre samt deras kännedom om hörhjälpmedel och kommunikation med äldre personer som har hörselnedsättning. Studien avgränsades till att endast inkludera yrkesgruppen undersköterskor. Materialet i undersökningen bestod av en enkät som delades ut till 60 undersköterskor på sex olika vårdbostäder i kommunen. Studiens resultat visade att undersköterskorna hade viss bristande kännedom inom undersökningens tre huvudområden. Störst kännedom hade undersköterskorna om kommunikation, minst kännedom hade de om hörsel och hörselnedsättning. Trots att viss kännedom fanns bland undersköterskorna uppgav en betydande majoritet att de skulle ha nytta av ett skriftligt material som belyser de tre huvudområdena.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om barn med hörselnedsättning och deras vänskapsrelationer. Utifrån tre frågeställningar undersöktes hur barn med hörselnedsättning beskriver vänskap och hur denna påverkas av deras hörselnedsättning. Vidare undersöktes om relationerna mellan barnen var jämlik eller hierarkisk. Metod för datainsamling var samtalsintervju med öppna frågor och följdfrågor för att få fatt i barnens uppfattningar. Sju intervjuer av barn med hörselnedsättning som gick i hörande eller hörselklass analyserades. Intervjusvaren granskades inom ramen för Janson (2002) och Frønes (1995) teorier om hur människors relationer till varandra som antingen hierarkiska eller jämlika.  Studiens resultat visar att barn med hörselnedsättning har olika uppfattningar om hur hörselnedsättningen påverkar en vänskapsrelation. En god vän beskrev barnen som någon att ha kul med, att prata med och någon att umgås med. Barnen lekte främst med hörande vänner, endast två av barnen hade döva eller barn med hörselnedsättning som vänner. Barnen beskrev att de hittade vänner antingen via skolan eller via vårdnadshavarnas kontakter. De hittade också vänner i närområdet, genom olika fritidsaktiviteter eller sociala medier. En del barn ansåg att det var lätt att hitta vänner på fritiden, medan andra ansåg att det var svårt. Barnen i studien beskrev att det tillsammans med sina vänner leker, spelar spel online, rider och går på stan. En del barn ansåg att hörselnedsättningen kunde försvåra deltagande i vissa aktiviteter. Barnen beskrev att det kunde vara svårt att deltaga i lek på grund av att vännerna måste anpassa ljudvolymen, men också att avståndet till kompisarna kunde orsaka problem. En del barn ansåg inte att hörselnedsättningen gav dem problem att deltaga och påverka utan alla får lov att ge förslag på aktivitet. Barnens beskrivningar kunde analyseras som att de i huvudsak skapar jämlika relationer med sina vänner. Barnen i studien har också vänskapsrelationer som kunde analyseras som hierarkiska relationer då barnen beskriver att de inte kunde påverka samspelet på grund av hörselnedsättningen.

I läroplanen för grundskolan står det skrivet att skolan är skyldig att anpassa undervisningen så att alla elever får hjälp att nå målen. Syftet med studien är att undersöka skolsituationen för elever med hörselnedsättning, samt vilka extra anpassningar som kan tillämpas för dessa elever. Genom kvalitativa metoder undersöker studien hur elever med hörselnedsättning kan inkluderas i den ordinarie undervisningen. Bain och Legers modell för faktorer som påverkar användning av hjälpmedel för individer med hörselnedsättning har agerat analysmodell i studien. Resultatet visar att omgivningen, lärarens profession och medvetenhet samt teknik bör anpassas för att elever med hörselnedsättning ska kunna delta i undervisningen på ett likvärdigt sätt. Som slutsats för studien framkommer det att det som är viktigast för att elever med hörselnedsättning ska få ta del av undervisningen på ett likvärdigt sätt som övriga elever så krävs det att läraren är medveten om hörselnedsättningar och har ett tydligt och välplanerat arbetssätt.

Vuxenlivet formas olika beroende av inneboende styrka i våra personligheter men även av de erfarenheter och upplevelser som genomgås under utbildningstiden. Grundskolan är medskapare av identitetsutvecklingen. De erfarenheterna som personerna får i skolan och kan vara en bidragande del av hur personerna ser sig själva senare i livet. I denna studie har vi genomfört åtta intervjuer med vuxna personer varav fyra identifierar sig som döva personer och de andra fyra som personer med hörselnedsättningar av varierande grad. De intervjuade har fått berätta sin egen livsresa i syfte att bidra med kunskap om upplevelser de fått inom skolväsendet. Vi tolkar i denna kvalitativa studie att deras upplevelser av identitetsskapande under skoltiden inverkar även senare i livet. Glickmans identitetsutvecklingsmodell har legat som grund i vårt tematiska analysarbete. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv ger studien insikter om upplevelserna som har varit av både positiva och negativa karaktär. Upplevelser av att kontinuerligt föra en kamp för förståelse kring vilka behov en hörselnedsättning medför men även en kamp för att finna sin identitet i ett samhälle byggt på hörande normer. Dessa betydelsefulla händelser lyfts fram så att pedagogisk personal kan göras medvetna om arbetsområden för utveckling.   Resultatet antyder att hörselpedagoger som kan följa eleverna i skolgången behövs för att stödja dem gällande interagerande, så att inkluderade i klassgemenskapen erhålls. Det stöd som hörselpedagogerna ger i form av att öka omgivningens hörselmedvetenhet faller väl ut visar resultatet, vilket understödjer behovet av denna yrkeskategori inom skolväsendet.

AbstractJiménez, Gabriella och Ingemansson, Sandra (2018). ”Det är inte alltid så enkelt” Fyra elever med hörselnedsättning berättar om upplevelser av sin skolgång. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed vår studie vill vi inspirera till förbättringar i skolan för elever med hörselnedsättning. Genom fyra elevers berättelser av sin skolgång vill vi bidra med en ökad förståelse och medvetenhet kring en hörselnedsättnings betydelse i skolan samt uppmärksamma vilka stödinsatser en skola kan sätta in på organisations-, grupp- och individnivå för en förbättrad auditiv miljö. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att genom livsberättelser öka förståelsen inom skolan för hur barn med hörselnedsättning kan uppleva sin skolgång samt identifiera vad skolor kan göra för att förbättra den auditiva miljön för dessa elever. Det gör vi genom att lyfta fram fyra elevers upplevelser och utifrån deras berättelser svara på följande frågeställningar:•Vilka upplevelser har de fyra eleverna med hörselnedsättning av sin skolgång? •Vad framkommer ur elevernas berättelser att skolorna gör på organisations-, grupp- och individnivå för en förbättrad auditiv miljö?TeoriGenom ett systemiskt tänkande ses världen i termer av helheter, sammanhang, relationer och mönster och hur dessa hänger ihop och påverkar varandra. I stället för att enbart studera delarna blir helheten det viktiga (Öquist, 2008; Nilholm, 2016). En teori som fokuserar på helheten och hur delarna hänger ihop är systemteorin. Inom systemteorin diskuteras olika nivåer som har en tydlig hierarki. I skolan kan nivåerna representeras av organisations-, grupp- och individnivå (Öquist, 2008). Systemteori är vårt val av teoretisk inramning.MetodI denna studie används metodansatsen livsberättelse. Livsberättelser används med fördel vid studier av människors erfarenheter i ett längre perspektiv (Jepson Wigg, 2015). Enligt Atkinson (2002) finns det inget bättre sätt att fånga en persons perspektiv än att höra den personens egen berättelse. Med metodansatsen livsberättelser är det respondenten som styr över vad han eller hon vill berätta och berättar om sina upplevelser så som han eller hon minns det (Jepson Wigg, 2015). ResultatEtt mönster som vi har identifierat utifrån elevernas upplevelser är avsaknaden av specialpedagog i arbetet med elever med hörselnedsättning på skolorna. Vi kan även se utifrån berättelserna att eleverna önskar att lärarna tog mer initiativ och hade mer kunskap och större förståelse för hörselnedsättningens konsekvenser. Det som upplevs av eleverna som viktigt för skolgången skiljer sig åt i deras berättelser. Ur berättelserna framkommer viktiga faktorer som en god ljudmiljö, att eventuell hörteknik används, goda relationer, kunskap, förståelse, engagemang och att inte bli specialbehandlad i klassrummet. Det behövs stödinsatser på alla nivåerna för de fyra eleverna men framför allt syns det brister i arbetet med elever med hörselnedsättning på gruppnivån i alla berättelser.Specialpedagogiska implikationerVi anser att specialpedagogen har en central roll i arbetet med elever med hörselnedsättning särskilt då denna grupp elever är relativt liten och därför riskerar att hamna i skymundan. En viktig del i arbetet för specialpedagogen blir då att se dessa elever och ta sig tid till att fånga deras upplevelser av skolan. Specialpedagogen bör ha regelbundna samtal med eleven för att kunna följa upp elevens skolgång och för att kunna hjälpa eleven att hitta gynnsamma strategier som kompenserar för hörselnedsättningen. Specialpedagogen bör även observera och kartlägga den auditiva miljön för att få en tydlig bild av på vilka av nivåerna organisations, grupp och individ arbetet bör utvecklas samt vilka stödinsatserna bör vara. NyckelordAuditiv miljö, elever, hörselnedsättning, livsberättelser, skolgång / AbstractJiménez, Gabriella and Ingemansson, Sandra (2018). ”Det är inte alltid så enkelt” Fyra elever med hörselnedsättning berättar om upplevelser av sin skolgång. (”It’s not always easy” Four students with hearing loss share their experiences of their schooling.) Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Knowledge contribution With our study we aim to inspire to improvements in school for students with hearing loss. Through the stories of four students about their schooling, we want to contribute to a greater understanding and awareness about the significance of a hearing loss in school as well as draw attention to which support activities a school can do on the different levels organisation, group and individual to improve the auditive environment. Purpose and precise question formulationThe purpose of the study is to, through live stories, increase the understanding in schools of how students with hearing loss can experience their schooling as well as identify what schools can do to improve the auditive environment for these students. We do so by emphasize the experience of four students and through their stories answer the following questions: •Which experiences do the four students with hearing loss have of their schooling? •What emerges from the students’ stories that the schools do on the different levels organisation, group and individual to improve the auditive environment? TheoryThrough a system thinking the world is seen in terms of entirety, coherency, relation and patterns and in what way they tie in with each other and affect each other. Instead of solely study the parts the entirety becomes significant (Öquist, 2008; Nilholm, 2016). A theory that concentrate on the entirety and in what way the parts are connected is the system theory. Within system theory different levels with a clear hierarchy are discussed. In school the different levels can be represented by organisation, group and individual (Öquist, 2008). System theory is our option of theoretical framework.MethodIn this study the method used is life story. Life stories are favourably used in studies of people’s experiences in the longer perspective (Jepson Wigg, 2015). According to Atkinson (2002) there is no better way to capture a person’s perspective than to hear the person’s own story. With the method life stories, the respondent controls what he or she wants to share and is talking about the experiences such as he or she remembers it (Jepson Wigg, 2015). ResultsA pattern we have identified from the students’ experiences is the absence of the special education teacher in the work with students with hearing loss in schools. We can also determine from the stories that the students wish for the teachers to take more of an initiative and possessed better knowledge and greater understanding of the consequences of the hearing loss. The factors that the students experience as significant for their schooling differs in their stories. Important factors that emerge from the stories are for example a well functioning audio environment, that eventual technical devices are being used, good relations, knowledge, understanding, commitment and not to be treated differently in the classroom. Support activities are required on all levels for the four students, however deficiencies are mostly seen in the work with students with hearing loss on the group level in all the stories. Implications for special needs educationWe consider a special needs teacher to have a key role in the work with students with hearing loss, in particular as this group of students is relatively small and is therefore at the risk of being overshadowed. An important part in the activities for the special needs teacher will be to notice these students and to take time to capture their experiences of school. The special needs teacher ought to have regular conversations with the students to allow for monitoring the students schooling and to be able to help the student to find favourable strategies that compensates for the hearing loss. The special education teacher also ought to observe and to chart the auditive environment to achieve a clear aspect of on which of the levels organisation, group and individual the support activities should be developed as well as which the support activities should be. Keywords Auditive environment, students, hearing loss, life stories, schooling

Examensarbetets syfte är att få veta vad föräldrarna till döva och hörselskadade barn i länet vill vad det gäller Hörselhabiliteringens informationsmöten för föräldrarna samt Hörselhabiliteringens gruppverksamhet för deras barn.Jag valde att göra en kvantitativ undersökning och skickade ut 124 enkäter till föräldrar till döva och hörselskadade barn i Jönköpings län. Resultatet grundar sig på 88 av 124 möjliga enkäter. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen på att de flesta föräldrar till döva och hörselskadade barn vill att Hörselhabiliteringen organiserar gemensamma informationsmöten för föräldrar tillsammans med andra föräldrar. Resultatet i undersökningen visar också att det stora flertalet av föräldrarna som svarat på enkäten vill att Hörselhabiliteringen ordnar gruppverksamhet för deras barn. / Expectations on habilitation from parents of children who are deaf and hard of hearing

Majoriteten av de elever som har hörselnedsättning går i dag inkluderade i ordinarie undervisning i vanliga klasser. Enligt skollagen har dessa elever rätt till likvärdig utbildning och anpassningar ska göras inom ramen för den ordinarie utbildningen. I Läroplanen för grundskolan (2022) står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.   I denna studie har jag utifrån fenomegafisk forskningsansats intervjuat lärare som undervisar eller har undervisat elever med hörselnedsättning i syfte att undersöka dessa lärares erfarenheter av och uppfattningar om inkluderad undervisning av elever med hörselnedsättning i skolan. I studien har åtta lärare på åtta olika skolor i Sverige intervjuats. Analysen av dessa lärares svar resulterade i fyra olika fenomen med likheter och variationer i lärarnas erfarenheter och uppfattningar.   Studien innefattar varje enskild lärares utbildning och erfarenheter av att undervisa elever med hörselnedsättning, de enskilda lärarnas uppfattningar om inkluderad undervisning av elever med hörselnedsättning, de enskilda lärarnas beskrivningar av lärandemiljöer och anpassningar för dessa elever, de enskilda lärarnas kunskaper om dessa elevers inlärning och språkutveckling samt vilka specialpedagogiska metoder dessa lärare använder i undervisningen för elever med hörselnedsättning.   Resultatet visade på att lärare som arbetar eller har arbetat med elever med hörselnedsättning i vanlig klass är positivt inställda till inkluderad undervisning men att lärarna som arbetar i specialskola för elever med hörselnedsättning, i hörselklass och hörselspår är mer kritiska till inkluderad undervisning. Resultatet visade även att man gör många likvärdiga anpassningar för dessa elever i alla skolformer som nämnts, men att elever som går i specialskola, hörselspår och hörselklass får mer stöd i form av anpassningar och dessutom undervisas i handalfabetet och har teckenspråk som extra anpassning. Resultatet visar också att lärarna som arbetar med elever inkluderat i vanlig klass önskar mer utbildning, handledning och kunskaper om dessa elevers svårigheter samt vilka specialpedagogiska undervisningsmetoder som gynnar deras inlärning och kunskapsutveckling. Lärarna som undervisar elever i specialskola, hörselspår och hörselklass känner sig mer säkra på sina kunskaper inom dessa områden.

Anderson, L. (1998). Elever med hörselnedsättning i särskolan - en kart-läggningsstudie ur klasslärares perspektiv [Students with hearing impair-ment in special schools for the intellectually handicapped] (Pedagogisk-psykologiska problem, 642). Malmö: Lärarhögskolan.Studiens fokus är särskolan och klasslärares beskrivning av skolsituationen för elever med hörselnedsättning. En viktig del av studien är att uppmärk-samma och belysa den komplexitet och problematik som föreligger för en elevgrupp med flera funktionshinder. Studien belyser också huruvida ele-verna får det stöd som funktionshindret kräver samt i vilken utsträckning specifik kompetens finns. Stor vikt läggs dessutom vid hur klasslärare be-skriver och möter de kommunikativa svårigheter som föranleds av elever-nas kombinerade funktionshinder. Studien har genomförts med hjälp av enkäter till klasslärare i två län. Resultatet visar att det är mindre förekom-mande att elev med hörselnedsättning undervisas tillsammans med andra elever med hörselnedsättning samt att hörselnedsättningen sällan ses som orsak till elevens eventuella svårigheter. Drygt hälften av eleverna får till-räckligt stöd i undervisningen. Mindre än hälften av lärarna anser sig få till-räckligt stöd för att undervisa. En liten andel av lärarna har genomgått spe-cifik fortbildning. En stor andel av lärarna uppger att de i liten utsträckning förstår vad eleverna förmedlar samt att eleverna sällan inleder kommunika-tion med kamrater. En slutsats som kan dras av studien är att kunskap om såväl hörselnedsättning och dess konsekvenser som kommunikation måste tillföras samt att de kommunikativa betingelser som råder för elevgruppen i särskolan närmare måste studeras.Nyckelord: Flera funktionshinder, hörselnedsättning, kommunikation, stödinsats, särskola, utvecklingsstörning

Bjervås, Maria (2016) Föräldrars perspektiv på val av skola till sitt barn med hörselnedsättning. Specialprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.För de som arbetar med barn med hörselnedsättning kan studien bidra till att få en förståelse för föräldrarna och deras barn. Den kan öka kunskapen om vikten av anpassningar och samarbete med föräldrar, hörselpedagoger och den relation pedagogen har till barnet för att främja kommunikationen och inlärningssituationen till det bästa.Syftet med studien är att få mer kunskap om vilka erfarenheter föräldrar har av hjälpmedel och stöd för sitt barn och för och nackdelar med den skola som föräldrarna valt till sitt barn med hörselnedsättning. Studien syftar också till att synliggöra faktorer som föräldrar tycker är viktiga när de överväger valet av skola. Studien belyser det sociala sammanhanget, inlärningssituationen och anpassningar i lärsituationen genom tre frågeställningar utifrån föräldrarnas perspektiv: Vilka erfarenheter har föräldrar av anpassningar i de olika skolkontexterna för sitt barn med hörselnedsättning? Vilka faktorer är viktiga för föräldrar vid valet av skola? Vilka erfarenheter har föräldrar till barn med hörselnedsättning av undervisning och omhändertagande i skola som har specialiserat sig på elever med hörselnedsättning respektive ordinarie undervisande skola? Barnet i dess olika miljöer belyses ur sociokulturella aspekter, vilka sociala sammanhang barnet har och hur dessa fungerar, kognitiva aspekter, hur elevens inlärningssituation ser ut, samt kommunikativa aspekter, hur undervisningen anpassas för att underlätta kommunikationen. I studien har en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade intervjuer stått i centrum. Intervjuer har genomförts med föräldrar som har barn med hörselnedsättning och erfarenheter av den ordinarie undervisande skolan och/eller en skola som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. Resultatet bearbetades med inspiration från ett fenomenografiskt perspektiv, som stämmer överens med studiens syfte, att hitta för- och nackdelar med att vara integrerad i en ordinarie undervisande skola och för- och nackdelar med en skola som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning, utifrån ett föräldraperspektiv. I studien framgår att de barn som är integrerade i en ordinarie undervisande skola är mer trötta än barn i skolan som specialiserat sig på barn med hörselnedsättning. En orsak kan vara att de går i klasser med fler elever och har mindre anpassningar i miljön. En annan faktor kan vara att de blir jämförda med sina hörande kamrater. Tidigare undersökningar har pekat på att elever i ordinarie undervisande skola kan uppleva problem med att känna sig inkluderade. Det behöver inte betyda att barnet är bortvald eller inte inbjuden, utan att barnet själv väljer bort situationer och aktiviteter eftersom barnet vet att det kommer tycka att situationen kommer vara påfrestande på grund av hörselnedsättningen. I intervjuerna betonar många av föräldrarna vikten av en förståelse för den enskilde individen, och i det här fallet deras eget barn. Intervjupersonerna framhåller betydelsen av att skolan och lärarna visar intresse, engagemang och ger tid åt att försöka förstå elevens problematik och arbeta utifrån elevens förutsättningar och behov. Då barn är olika till sin natur efterfrågas lyhördhet för barnet. Några av barnen säger utan problem till när den inte förstår eller tekniska hörselhjälpmedel inte fungerar, medan andra sitter tyst och låtsas att förstå, trots att de inte alls hänger med. Coniavitis-Gellerstedt (2008) belyser detta i sin undersökning när hon menar att läraren har ett stort ansvar att vara lyhörd och att hitta en metod som kan passa eleven så att eleven inte kommer undan med att inte ha uppfattat eller inte förstått det som sagts. I majoriteten av intervjuerna framkommer vikten av att det görs anpassningar för att barnen ska kunna ta in kunskap på bästa sätt utan att behöva ha störande moment runtomkring sig. Studien pekar på att det är viktigt för föräldrarna med den teknik som finns och att den ska fungera. Det finns även en oro inför framtiden. Det är viktigt att samma förutsättningar ska finnas för att barn med hörselnedsättning ska ha lika goda möjligheter att lyckas med sin skolgång som normalhörande elever. Studien indikerar att det i den ordinarie undervisande skola måste finnas bra sociala sammanhang som främjar barnet med hörselnedsättning så att det inte bara blir utifrån de normalhörande barnens premisser. I alla skolor som tar emot barn med hörselnedsättning behöver de som arbetar med barn med hörselnedsättning testa hur det är att ha hörselnedsättning då förståelsen är viktig. Om skolan har en genuin förståelse och lyhördhet för barnet och hörselnedsättningen så kommer den att kontinuerligt eftersträva anpassningar för att främja lärande, kommunikation och sociala sammanhang. Skolpersonal behöver arbeta med att inhämta mer kunskap och arbeta utifrån medkänsla till barnet. För att vidare främja förståelse så behöver skolan ta vara på föräldrarna som resurser som kan ge kunskap om sitt barn med hörselnedsättning. Som specialpedagog är det en uppgift att förmedla vikten av förståelsen och förespråka barnets rätt till bra förutsättningar att lyckas med sin skolgång. / Bjervås, Maria (2016) Parent perspectives on choice of school for their child with hearing impairment. The special program, School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits.For those who work with children with hearing impairmentstudy can help to gain an understanding of parents and their children. It can increase awareness of the importance of adaptation and cooperation with parents, hearing educators and relationship educator has to the child to promote communication and learning situation to the best.The purpose of the study is to gain more knowledge about the experiences parents have the tools and support for their children and the pros and cons of the school that the parents have chosen for her child with hearing impairment The study also aims to highlight the factors that parents consider important when considering the choice of school.The study highlights the social context, learning situation, and adjustments in the learning situation through three questions based on the parents' perspective: What experiences have parents of adjustments in the different school contexts for their child with a hearing loss? What factors are important to parents in the choice of school? What experiences have parents of children with hearing impairment of education and care in school that specializes in students with hearing loss and regular teaching school?The child in its various environments illustrated from socio-cultural aspects, the social context, the child has and how they function, cognitive aspects, the student's learning situation looks, and communicative aspects, how the teaching adapted to facilitate communication.The study has a qualitative approach with six semi-structured interviews stood in the center. Interviews were conducted with parents who have children with hearing loss and experiences of the regular teaching school and / or school that specializes in children with hearing loss. The results were processed with inspiration from a phenomenographic perspective, which is consistent with the study's purpose, to find the pros and cons of being integrated into a regular teaching school and the pros and cons of a school that specializes in children with hearing loss, from a parental perspective .The study shows that children who are integrated into a regular school teaching is more tired than children in the school who specializes in children with hearing loss. One reason may be that they go to classes with more students and have minor adaptations to the environment. Another factor may be that they are compared with their hearing peers.Previous studies have indicated that students in regular teaching school may experience problems with feel included. It does not mean that the child is deselected or not invited, without the child chooses away situations and activities because the child knows it will find that the situation will be stressful because of the hearing loss. In the interviews, highlights many of the parents the importance of an understanding of the individual, and in this case their own children. Interviewees stressed the importance of the school and the teachers showing interest, commitment and giving of time trying to understand the student's problems and work on the student's abilities and needs.When children are different in nature, demand responsiveness to the child. Some of the kids said no problem when it does not understand or technical hearing aids do not work, while others sit quietly and pretend to understand, even though they are not keeping up. Coniavitis-Gellerstedt (2008) illustrates this in her study when she says that the teacher has a great responsibility to be sensitive and to find a method that can suit the student so that the student will not get away with not having understood or not understood what has been said. The majority of the interviews reveal the importance of the adjustments made for the children to take in knowledge in the best way without having to have distractions around him. The study suggests that it is important for the parents of the technology available and make it work. There is also a concern for the future. It is important that the same conditions should be provided to children with hearing loss should have equal opportunities to succeed in their schooling as normal-hearing students.The study indicates that in the ordinary school teaching must be good social contexts that promote child with hearing loss so that it will not only be based on the normal hearing children's terms. In all schools that receive children with hearing loss need those working with children with hearing impairment test how it is to have hearing loss when understanding is important. If the school has a genuine understanding and sensitivity to the child and hearing impairment it will continuously strive for adaptations for learning, communication, and social contexts. School staff need to work with to gain more knowledge and work from compassion to the child. To further promote the understanding you need school to be on the parents as resources that can provide knowledge about their child with hearing loss. As a special education teacher, it is a task to convey the importance of understanding and advocating children's right to good conditions to succeed in school.

Elever med hörselnedsättning går oftast integrerade på hörande skolor. Kunskapen om hörselnedsättning saknas av många lärare. Några skolor har tillgång till hörselpedagogisk rådgivning. Det här examensarbetet har med en fenomenologisk ansats syftet att analysera vilken erfarenhet lärare har av hörselpedagogisk rådgivning. Datainsamlingen har skett med kvalitativ semistrukturerad intervjumetod av nio lärare i årskurs 3-6, undervisande i sex olika kommuner i södra Sverige. Detta examensarbete visar två områden som utmärkt sig; organisation och rådgivningens betydelse. I vår tolkning av lärarnas erfarenheter har vi fått fram att hörselpedagogisk rådgivning sker med olika fokus. Beroende på hörselpedagogens upplägg av rådgivningen eller hur läraren tagit olika saker till sig av rådgivningen vilket vi ser speglar sig i hur läraren lägger upp sin undervisning, utifrån pedagogiska strategier och hörselteknisk utrustning. En del hörselpedagoger har skapat en medvetenhet hos lärarna. Genom att sprida kunskap om vad det innebär att ha en hörselnedsättning ser vi förändringar i undervisningens struktur. Vår resultatanalys visar även att en del lärare tagit fokus på hörseltekniska hjälpmedel och här ser vi ett utvecklingsområde hos hörselpedagogerna för att läraren ska se helheten.Hörselpedagogernas kunskap om hörselnedsättning fyller en viktig kompensation när den kompetensen oftast saknas hos pedagogerna.