Studiens syfte är att undersöka och analysera hur en grupp socialsekreterare kan beskriva sina möjligheter att erbjuda insatser till barn med asylsökande vårdnadshavare. De frågeställningar studien undersöker är hur en grupp socialsekreterare uppfattar sitt handlingsutrymme i ärenden som berör barn med asylsökande vårdnadshavare, hur frågan om att barn kan komma att utvisas med sina vårdnadshavare under pågående behandlingsinsats hanteras, och hur socialsekreterarna ser på sina möjligheter att nå upp till barnkonventionens målsättningar i ärenden som berör asylsökande barn. Studien bygger på fyra semistrukturerande intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom socialtjänstens enhet barn och unga. Studiens material analyserades med stöd av två teoretiska begrepp, handlingsutrymme och barnrättsperspektiv. I resultatet framkom det att socialsekreterarna kunde till viss del vara begränsade i de insatser de kunde erbjuda asylsökande barn och familjer. Dessa insatser handlade främst om LSS insatser och ekonomiskt bistånd. Vidare framkom att risken för utvisning av asylsökande barn under pågående behandling kunde försvåra socialsekreterarnas arbete, och leda till känslor av frustration, maktlöshet och utmattning. Många av socialsekreterarna kunde därmed inte uppnå målsättningen inom lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, delvis med hänsyn till brister i implementering av denna lag, och delvis med hänsyn till att Socialtjänstlagen är underordnad Utlänningslagen.

Att arbeta som socialsekreterare inom socialtjänsten innebär att ha ett visst handlingsutrymme. Det handlingsutrymmet möjliggörs och begränsas genom ett antal faktorers påverkan. Syftet med denna studie är att ta reda på hur socialsekreterarna ser på och beskriver sitt handlingsutrymme när det gäller att få till ett så bra umgänge som möjligt utifrån barnets bästa, när barnet är placerat i ett familjehem. Genom att belysa hur handlingsutrymmet påverkar placerade barns umgänge med sina föräldrar hoppas jag komma fram till en djupare förståelse för komplexiteten i umgänge och socialsekreterarens handlingsutrymme. För att få fram socialsekreterares upplevelser av den egna påverkan vid umgänge för barnets bästa vad gäller bedömningar och beslut har jag intervjuat socialsekreterare verksamma inom familjevården. Familjevården är den del inom socialtjänsten som arbetar med familjehemsplacerade barn och då med umgänge mellan barnen och deras föräldrar.  Resultatet synliggör socialsekreterarnas stora möjligheter till påverkan som innebär att de har ett stort handlingsutrymme. Resultatet visar också att det finns ett antal påverkande faktorer som försvårar och begränsar arbetet med umgänge. Detta är det som gör att handlingsutrymmet till viss del kan ses som begränsat.  Vad gäller barns delaktighet är detta inte heller något som är helt enkelt. Att göra barn delaktiga anses som en självklarhet bland intervjupersonerna men hur det görs skiljer sig åt till viss del. Anses exempelvis barnen som informerade om informationen om ett beslut ges av familjehemmet istället för socialsekreteraren? Är barnet delaktig om information samlas in från de vuxna runt om barnet om hur barnet reagerat inför, under och efter ett umgänge? För att det ska bli så bra som möjligt för barnet är intervjupersonerna överens om att barnet behöver känna sig trygg och för att få fram vad som gör barnet trygg behöver barnet konsulteras och få komma med önskemål.

Syftet med uppsatsen var att analysera vilken relation enhetscheferna hade till brukarens självbestämmanderätt inom gruppbostäder enligt LSS (Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade). Även undersöka enhetschefernas begräsningar och möjligheter i sitt dagliga arbete med handlingsutrymmet i relation till brukarnas självbestämmanderätt. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med fem enhetschefer och analyserades genom en tematisk analys där tre teman genererades: 1) Diffusa arbetsförutsättningar 2) Begräsningar i självbestämmanderätten 3) Aktivt handlande. Det empiriska materialet analyserades även utifrån tidigare forskning och teorierna handlingsutrymme och gräsrotsbyråkrati. Resultaten visade att enhetscheferna upplevde svårigheter i att hantera etiska dilemman som uppstod gällande självbestämmanderätten. Enhetschefen kan exempelvis inte hindra en brukare att vara tillsammans med en person som utsätter brukaren för våld i nära relation, då förhållandet sker på frivillig grund. En annan slutsats är att bristande resurser, främst i form av ekonomin, begränsar enhetschefernas handlingsutrymme i att arbeta med självbestämmanderätten. Framförallt för att de inte kan investera i utbildning, anställa fler personal än vad budgeten tillåter eller kan erbjuda brukarna fler valmöjligheter i aktiviteter.

This study concerns street-level bureaucrats influence on the approbation of building permits, specifically if private developers is affected equally as public developers when applying for building permits in relation to discretion for street-level bureaucrats. Discretion has as a theoretical subject been utilized by multiple researchers, which have both developed the subject and included new concepts.In this study the following concepts were used• Policy understanding• Work situation• PolicybeliefsThese concepts were operationalized in the study by that the concepts were structured within an interview template, which were utilized during six interviews with street-level bureaucrats on three municipalities within the Stockholm area. To complement the interview material for the study were statistics over approved building permits divided on public developers and private developers also utilized. Based upon the analysis of the gathered material it was clear that the concept policy understanding and experienced discretion correlated with the statistics. Concerning policy understanding it became clear that several street-level bureaucrats in two of the municipalitieshad a different understanding of what the policy was. Concerning experienced discretion it became clear that there are indications on that experienced discretion for street-level bureaucrats brings more imbalance between private- and public developers. / Denna studie behandlar tjänstemännens påverkan på utgivningen av bygglov, specifikt ifall privata exploatörer påverkas ojämlikt i relation till allmännyttan vid ansökningar av bygglov med avsikt på handlingsutrymme hos tjänstemannen som agerar utredare i ärenden. Handlingsutrymme som teoriområde har använts av flertalet forskare som utvecklat och byggt på området, varvid nya begrepp har tillkommit. I denna studie användes tillhörande begreppen • Policyförståelse• Arbetssituation• PolicybeliefsDessa begrepp operationaliserades i studien genom att begreppen strukturerades in i en intervjumall som användes under sex samtalsintervjuer med tjänstemän på tre kommuner i Stockholmsområdet. Till intervjumaterialet användes även statistik över bygglovsbeviljande uppdelat på allmännyttan och privata aktörer i de tre kommunerna. Utifrån analysen av insamlat material framkom att begreppet policyförståelse och upplevt handlingsutrymme korrelerade med statistiken. Gällande policyförståelse framkom det att ett antal tjänstemän i två av kommunerna hade en annan uppfattning om vad policyn var än tjänstemän i den tredje kommunen. Gällande upplevt handlingsutrymme framkom det indikationer på att mer upplevt handlingsutrymme för tjänstemän medförde mer obalans mellan allmännyttan och privata aktörer.

Inom organisationsförändrings-fältet har det huvudsakligen forskats utifrån normativa idéer som förutsätter att det går att finna ett bästa sätt på att genomföra en organisationsförändring. Det normativa forskningsperspektivet har resulterat i olika steg-för-steg modeller där lösningen är universal. Inom denna forskning ges alltför stor tilltro till de generella lösningarna, dessutom förutssätts den ledande aktören ha all makt att driva igenom en organisationsförändring. Istället för att bidra till dessa generella synsätt hade vi för avsikt att med en kvalitativ studie, bidra till en djupare förståelse för hur en VD:s möjligheter och begränsningar påverkar dennes faktiska handlingsutrymme att genomföra en organisationsförändring. Detta gjorde vi med hjälp av en fallstudie där vi genomförde en observation och semi-strukturerade intervjuer med en VD och en styrelseordförande inom branschen. Vi fick ta del av deras syn på organisationen och den dagliga verksamheten, samt förjupade oss i hur VD:ns verklighet såg ut. Genom att analysera VD:ns verklighet i kombination med branschens strukturer och aktörer fick vi en betydligt djupare förståelse för VD:ns möjligheter att agera. Vi fann att de möjligheter och begränsningar som existerade, var beroende av aktörens medvetenhet om de socialt konstruerade strukturer som omfamnar aktören och att aktören själv utformar den socialt konstruerade verklighet hen lever i. Organisationsförändring visar sig vara betydligt mer komplext än vad den normativa forskningen identifierat, vilket synliggörs i denna studie.

The purpose of this study was to investigate how caregivers in elderly care perceive their work situation because it is a professional group that will become more important over time and which was not highlighted in previous research. The method used is qualitative with a hermeneutic approach where the empirical data was collected from eight semi-structured interviews with caregivers who work in elderly care. The results that emerged were that the caregivers experienced a lack of time, stress, and staff shortages in their profession as caregivers in elderly care. Furthermore, the results show that the caregivers would like to have some form of shorter theoretical training before the work begins. The most important factors that were pointed out for a good work environment were associated with the manager and colleagues. It also emerged that there is a problem associated with the introduction to the work where the caregivers are expected to have a deeper knowledge and understanding than they have. The questions concerning covid-19 showed that there has been no major staff shortage during the pandemic. The main negative impact of the pandemic was that there were too many guidelines that did not always reach all employees, which in turn created insecurity in the workplace. Overall, there was much that the caregivers felt could be improved in the profession, but that they were generally satisfied with their work and workplace.

The purpose of this study is to investigate which factors control the street-level bureaucrats work and how the social worker sees his or her own professional discretion. We conducted five interviews with social workers working at the social services family unit. The research methos we have used is qualitative method and the results has been analyzed based on two theories: Foucault´s theory of power and Lipsky´s street-level bureaucrat theory. The study shows that there are several factors that affect the social workers professional discretion, such as organization, Socialtjänstlagen and changes in the community.

Som offentlig arbetare inom välfärdssektorn under en kommunal styrning arbetar boendestödjare iorganisationer, vilka har mål som grundar sig på lagar, regler och riktlinjer. Boendestödjaren förväntashålla sig inom dessa ramar i sitt uppdrag samtidigt som de ska se till kundens individuella situationoch behov. I detta behövs en helhetssyn där beslut bör fattas så nära kunden som möjligt och därmedarbetares kunskap och erfarenhet tas tillvara. Studien fokuserar på vilka faktorer som formarboendestödjarens reella handlingsutrymme, där studiens syfte är att undersöka om det finns någotsamband mellan subjektivt handlingsutrymme, kunskap, arbetsvillkor och kontextuellt lärande. Dettaför att undersöka hur boendestödjares reella handlingsutrymme formas i den dagliga verksamheten.Detta görs utifrån en kvantitativ studie. Datainsamlingen skedde med en enkätundersökning somskickades ut till boendestödjare verksamma inom kommunala socialpsykiatrins LSS boende. Studienomfattar sex olika kommuner i Sverige. Resultat visade på signifikant samband mellan lärande ocharbetsvillkor. Studien visade även på signifikant samband mellan handlingsutrymme och lärande. Ingasamband kunde påvisas mellan kunskap och handlingsutrymme, arbetsvillkor och lärande. Resultatentillsammans med tidigare forskning visar att kontextuellt lärande och det subjektivahandlingsutrymmet handlar till stor del om boendestödjarens egna subjektiva konstruktioner ochinställning till lärande. / <p>Betygsdatum 2020-06-05</p>

Det här arbetet syftar till att belysa butiksdöden och det pågående detaljhandelsskiftet som handlingsutrymme att närma sig en mer rättvis fördelning av stadskärnans rum. I arbetet problematiseras rådande strukturer kring att stadskärnans innehåll fokuserar på konsumtion. Utifrån studiens teoretiska perspektiv avser studien att se detaljhandelsskiftet som ett potentiellt tillfälle att utmana dessa strukturer. Genom att upplåta några av stadskärnans vakanta bottenvåningslokaler till icke-kommersiella verksamheter vill vi peka på att det finns en möjlighet att inkludera fler i stadskärnan, vilket medför en något mer rättvis fördelning av stadskärnans rum. Studien fokuseras till att belysa relationen mellan planerare och andra stadsutvecklingsaktörer och deras respektive handlingsutrymme att motverka vakanta bottenvåningslokaler för utvecklingen av en levande stadskärna. I studien används konstruktivistisk grundad teori för att koda och analysera olika stadsutvecklingsaktörers verklighetsbilder och beskrivningar, vilket använts för att producera empirinära förklaringar kring användningen av stadskärnans bottenvåningslokaler och stadsutvecklingsaktörers handlingsutrymme. Utifrån Kristianstads stadskärna som forskningsobjekt har en teoretisk modell konstruerats som visuellt kan förklara dessa verklighetsbilder och beskrivningar i relation till studiens teoretiska perspektiv. Detta sker i avsikt att kritiskt diskutera bottenvåningslokalernas roll i staden och hur de kan användas för att stärka stadskärnan som demokratiskt rum. När det gäller bottenvåningslokalernas användning påvisar studien att fastighetsägarna innehar det största och mest direkta handlingsutrymmet. Dock understryker studien att planerare och andra stadsutvecklingsaktörer har möjlighet att påverka utvecklingen och användningen genom samverkan. Den teoretiska modellen påvisar en kommersiell låsning som begränsar stadsutvecklingsaktörers handlingsutrymme. Utöver att begränsa användningen av stadskärnans bottenvåningslokaler kan denna låsning hävdas begränsa vilka stadsutvecklingsaktörer som samverkar i frågor om stadskärnans utveckling. Genom en breddad samverkan mellan stadsutvecklingsaktörer, där planeraren kan ta en mer aktiv roll, kan en variation av användningar lyftas vilket kan bidra till en mer rumsligt rättvis fördelning i stadskärnan.

According to on-going debates from Riksdagen and research from different institutes like Finansinspektionen, young first-time property buyers struggle with their position and possibilities. Due to factors such as lack of work experience or financial assets young first-time buyers holds an unequal position on the housing market. The aim of this study is to make a comparative analysis of how young first-time property buyers experience and manage their room for maneuver in the housing market and how these experiences, actions and feelings can be connected to class and affect. The questions that this study wanted to answer was: How do young first-time buyers experience and express their room for maneuver in the housing market? How do young first-time buyers discuss the problems they encounter and strategies for these solutions? What emotions do young first-time buyers apply to their room of maneuver, the problems, and the solutions? How do they reason about factors that are important for the home purchase? The comparison was made between those who bought in Norrköping and those who bought in Stockholm. The results showed that young first-time property buyers needed to put their career on hold until they had completed their purchase. The result further showed that a lower housing price was an important factor. Saving for the down payment was a large obstacle that for many required a partner. Getting help from their parents to finance the down payment went against their principle of independence, even if it meant a longer time of saving. The choice of place was very important to be able to live a quiet and harmonious life. This meant that some places were actively selected. An urban norm was emphasized by those who bought in Stockholm. Finally lack of knowledge was a major previewed obstacle which created emotions in form of anxiety and nervousness.