Homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter samt intersexpersoner (HBTQI) är en grupp som ofta utsätts för diskriminering och kränkningar utifrån sexuell läggning, könsuttryck och/eller könsidentitet. Till följd av detta är det extra viktigt att socialarbetare besitter kunskap om HBTQI, då kunskap föranleder ett adekvat bemötande. Denna studie syftar till att förstå hur heteronormen och socialarbetares kunskap kring HBTQI påverkar det professionella mötet. Deltagarna utgörs av sex socialarbetare som arbetar med myndighetsutövning på socialtjänsten och familjebehandlare. Resultatet visar att en öppenhet och trivsamhet på arbetsplatsen är betydande för utbytet av kunskap och att kompetensutveckling var något samtliga deltagare ville ha mer av. Resultatet visar även att socialarbetarens vokabulär och anpassning av sitt språk i möten med klienter har betydelse för det professionella mötet och hur det upplevs av socialarbetaren. Slutsatserna visar att ett öppet klimat hade betydelse för att våga prata om HBTQI inom arbetsgruppen samt att högre kunskap innebar en större trygghet för socialarbetaren i möten med klienter. Vidare har studien visat att verksamheter inom socialt arbete påverkas av heteronormen. Resultatet visade på att deltagarna i studien aktivt arbetar för att ändra på den påverkan heteronormativiteten har på det sociala arbetet. / Lesbians, gays, bisexuals, transgender, people with queer expressions and identities and intersex people (LGBTQI) are a group that is often subjected to discrimination and violations based on sexual orientation, gender expression and/or gender identity. As a result of this, it is especially important that social workers possess knowledge of LGBTQI, as knowledge leads to adequate treatment. This study aims to understand how the heteronormativity and social workers' knowledge regarding LGBTQI affect the professional meeting. The participants were a total of six social workers who all worked in the social services with either exercise of authority or as family therapists. The results show that openness and comfort in the workplace are significant for the exchange of skills and that skill development was something all participants wanted more of. The results also show that the social worker's vocabulary and adaptation of their language in meetings with clients is important for the professional meeting and how it is experienced by the social worker. The conclusions show that an open climate was important for the work group to feel comfortable in talking about LGBTQI and that higher knowledge meant greater comfort for the social worker in meetings with clients. Furthermore, the study has shown that activities within social work are affected by the heteronormativity. The results showed that the participants in the study are actively working to change the impact that heteronormativity has on social work.

The aim of this study is to examine how social workers within the social services describe their work with children's participation in child conversations and the impact of children's participation for the decision-making process in a child welfare investigation. Children´s participation refers to their right to information, influence, the opportunity to express themselves and be heard in child welfare investigations. This to gain a deeper understanding of how social workers describe their work and the discretion it entails. To answer the purpose and research questions, a qualitative method was used, involving semi-structured interviews with eight social workers. A qualitative content analysis was then conducted to analyze the collected data. The interviewed social workers described the work with children's participation in various ways but emphasized that they possess a measure of flexibility within their discretion to structure the conversations and determine the number of interviews to be conducted with the child. All social workers emphasized the value of children's opinions expressed during the child conversations in the decision-making process, ensuring that the social worker incorporates what they deem relevant into the decision-making process. Additionally, the level of influence a child has in the decision-making process is influenced by factors such as their age, maturity, the assigned social worker, and the municipality they reside in. The study also revealed that the Swedish child investigation approach BBIC (barns behov i centrum) leads to a greater significance of child conversations for the decision-making process, as it focuses on the needs of the child. Factors identified by social workers that prevent children's participation include parents' and children's resistance to participate in child conversations and social workers' difficulties in engaging with children, which can be attributed because of insufficient educational support. Factors that social workers perceive as facilitating children's participation include building relationships with children and parents and having expertise in conducting child conversations.

The purpose of this paper is to explore the social worker’s perspective on working for the government as a professional in care of children, in relation to the family's right to self determination. The essay's empirical material is gathered from qualitative, semi-structured interviews with social workers who work with children and youth in communities and districts in Skåne and Stockholm City, Sweden. The analysis was conducted in line with theories of social constructivism. The results and analysis show that the interviewed social workers did not believe that the state has too much power over the citizen. On the contrary, they believe that the family has substantial power. The power that social workers feel that they have, as professionals, can only be exercised when the criteria stated in the law are fulfilled. The social workers believe that the public’s opinion of the social workers’ authority and power mostly comes from the media. They believe that a negative image of social services may lead to fewer reports regarding children in need. The social workers also state that their professional role is inextricably linked to the workplace and they do not view themselves as authorities outside that sphere.

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att synliggöra hur specialpedagoger och rektorer tolkar den förebyggande och främjande delen av specialpedagogens uppdrag. Vidare syftar studien till att få en insikt i vilket handlingsutrymme specialpedagogen har att arbeta förebyggande och främjande utifrån organisation och profession.  ●       Hur definierar informanterna ett förebyggande och främjande arbete kopplat till den specialpedagogiska rollen? ●       Vilka förväntningar och förutsättningar uttrycks för specialpedagogens roll i det förebyggande och främjande arbetet?   ●       Hur ser specialpedagogens roll ut i det konkreta arbetet med förebyggande och främjande insatser?   Teori Arbetet tar avstamp i professionsteori, systemteori och Antonovskys salutogena teori. De två första är tongivande när det gäller specialpedagogens handlingsutrymme att arbeta förebyggande och främjande. Teorierna ligger även som ram för analysarbetet.   Metod Arbetet utgår från en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra specialpedagoger och tre rektorer från samma kommun. IPA-metoden har använts som inspiration vid genomgång av empiri och analys. Resultatet har därefter speglats mot tidigare forskning och teori.   Resultat Resultatet visar att samtliga informanter i den aktuella studien anser att specialpedagogerna bör sträva mot att arbeta övervägande med förebyggande och främjande insatser för att minska behovet av det åtgärdande arbetet. Det finns vissa skillnader mellan informanterna i definitionen av framför allt det främjande begreppet, men överlag upplevs uttalanden som samstämmiga. Betydelsefulla komponenter för ett stort handlingsutrymme att arbeta förebyggande och främjande har framträtt såsom formell och informell legitimitet, närvaro, tillgänglighet och tid. Alla dessa komponenter möjliggjordes på grund av en omorganisation där specialpedagoger anställdes lokalt på förskolorna. Företeelser som vi inte funnit i tidigare forskning indikerades i empirin, exempelvis tidens betydelse i hela organisationen. Utifrån vår analys har de lokalt anställda specialpedagogerna i studien ett stort handlingsutrymme att arbeta förebyggande och främjande utifrån organisation och profession.   Specialpedagogiska implikationer Studien har gett kunskap om hur specialpedagogens handlingsutrymme för att arbeta förebyggande och främjande kan se ut utifrån lokal placering. Just den lokala placeringen är enligt tidigare forskning (Magnússon & Göransson, 2019) inte självklar inom förskolan vilket ger en viktig pusselbit i hur specialpedagogens och det specialpedagogiska arbetets möjligheter kan se ut. Det nära samarbetet med både rektor och pedagoger, tillgängligheten samt tiden som avsatts kring specialpedagogens roll synes vara nyckelfunktioner för ett lyckat specialpedagogiskt arbete. Studiens resultat är av intresse för specialpedagoger, skolledning och kommuner samt fristående förskolor.

Forskning visar att föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplever en ökad föräldrastress och ligger i riskzonen för att drabbas av utmattning och sjukskrivningar. För att minska den psykiska och fysiska belastning som föräldrar till barn med funktionsnedsättning riskerar uppleva ska kommuner aktivt erbjuda samt arbeta med informationsspridning av anhörigstöd. Syftet med anhörigstöd är att minska föräldrars psykiska och fysiska belastning. När föräldrar är i behov av anhörigstöd från samhället är det oftast anhörigkonsulenter som föräldrarna kommer i kontakt med. De är styrda av lagar och riktlinjer, men de har också ett handlingsutrymme som ger dem utrymme att ta egna beslut. Syftet med den här studien är att genom intervjuer granska detta handlingsutrymme genom att undersöka hur anhörigkonsulenter upplever möjligheterna till att ge individuellt anpassat anhörigstöd. Resultatet visar att otydliga riktlinjer gör att handlingsutrymmet blir svårt att tolka, vilket riskerar bidra till att anhörigkonsulenter utformar insatser efter eget tycke eller väljer att försumma de anhörigas behov genom att inte marknadsföra stödet. Studien visar att anhörigstödet är personberoende och beror på hur anhörigkonsulenter tolkar sitt handlingsutrymme.

Den här kvalitativa studiens syfte är att undersöka biståndshandläggares erfarenheter i utredningsprocessen med klienter som har demenssjukdom gällande klientens självbestämmande. Det empiriska materialet består av åtta transkriberade, semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare från fem olika kommuner i två olika län. Materialet har sedan bearbetats med en tolkande innehållsanalys. Studien har en hermeneutisk vetenskapsteoretisk förankring och de teoretiska utgångspunkterna är begreppen gräsrotsbyråkrat och handlingsutrymme. I vårt resultat identifierade vi ett antal huvudteman som sedan delades upp i underteman. Temana berör hur biståndshandläggarna ser på sin yrkesroll, handlingsutrymme, de anhörigas roll i utredningsprocessen, olika organisatoriska faktorer som kan påverka och om klientens självbestämmande samt samtycke.  Resultatet visar på att de förutsättningar biståndshandläggarna såg i utredningsprocessen var klientens kognitiva förmåga och förmåga till minne, kommunikation samt insikt. Personer som klientens anhöriga, biståndshandläggarnas kollegor och ledning samt andra professioner sågs också som betydande. Lagar och riktlinjer sågs även som grundläggande förutsättningar för utredningsprocessen. Till sist sågs biståndshandläggarens egen mängd arbetslivserfarenhet som en viktig förutsättning. Svårigheterna som biståndshandläggarna såg var bristande förmågor hos klienten, anhöriga som motarbetade biståndshandläggaren, ledning som sågs som kontrollerande och bristfällig samverkan med andra professioner. Det etiska dilemmat denna studie såg var den komplicerade situationen då biståndshandläggare behövde väga klientens självbestämmande mot att tillgodose dennes behov. Generellt sätt så överensstämmer studiens resultat med den tidigare forskningen som finns om ämnet. Denna studie bidrar med en djupare förståelse för hur biståndshandläggare ser på de förutsättningar, svårigheter och eventuella etiska dilemman i utredningsprocessen med klienter som har demenssjukdom gällande klientens självbestämmande. / <p>Presentationen skedde genom videosamtal på Zoom.</p>

SammanfattningEn studie- och yrkesvägledare i grundskolan måste lära sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvärlden, samhället och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en studie- och yrkesvägledare på grundskolan ser på sitt lärande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lärande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de på skollagens text om kompetensutveckling? Detta är de frågeställningar som ställs och besvaras i denna studie.Studien är en kvalitativ undersökning där sex arbetande studie- och yrkesvägledare intervjuas. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna ser sitt lärande som en del i sitt arbete och att de lär sig på olika sätt. Förändringar är en del i deras arbete och något som accepteras. När reformen implementerades blev de utmanade främst genom att lyckas inhämta all information. Ytterligare en utmaning var att tyda reglerna i reformen då den upplevdes i vissa delar som oklar och inte färdig. Tiden är en annan utmaning för studie- och yrkesvägledarna i studien där de betonar att de måste ta sig tid för lärande och omprioritera sitt arbete för att hinna med. Kompetensutveckling är viktigt för dem och resultatet visar att utan lärande kan de inte utföra sitt jobb. Studie- och yrkesvägledarna anser, precis som skollagen säger, att kompetensutvecklingen är rektorn ansvarig för. Resultatet visar att det är upp till den arbetande studie- och yrkesvägledaren själv att ta sig tid för nytt lärande.

Syftet med studien är att utforska orsakerna till att socionomer väljer att gå från kommunalt anställda till att hyra ut sina tjänster via bemanningsföretag. I dagsläget är det främst landets socialförvaltningar som anlitar dessa konsultföretag för att hyra in personal för myndighetsutövning i huvudsak barn- och ungdomsärenden. En kandidatuppsats* som lades fram höstterminen 2015 behandlade en liknande frågeställning och författarna presenterade resultat i form av respondenter (socionomer) som till stor del motiverades till övergången av olika ekonomiska faktorer. Inledningsvis väcktes därför frågan om det fanns socionomer som motiverades till bytet av andra faktorer än ekonomiska. Socionomyrket har enligt tradition snarare förknippats med filantropi och att hjälpa utsatta trots låga löner och ofta en på olika sätt krävande arbetssituation. Mina resultat visar att respondenterna värdesatte att vara en god gräsrotsbyråkrat i förhållande till klienter och brukare mycket högt, vilket också fick flertalet konsekvenser för mina respondenter. Resultaten visar också att mina respondenter hade likartade sätt att hantera det som skedde i och omkring denna process. Respondenterna är fyra till antalet, tre kvinnor och en man i olika åldrar. / The aim with this study is to learn more about the reasons why Swedish social workers start working as social workers for hire, employed by companies and agencies that specialize in renting out qualified staff to organizations. At the moment it is mostly the social services that use this service of renting staff for exercise of public authority in children and youth cases. When choosing this subject I wondered if there were social workers who did not become consultants mainly for different aspects of financial gain, as shown in a report* made by students in Lund last semester. My findings show that my informants sense of being good street level bureaucrats were the most important to them, a fact that had consequences in several ways. My results also show similarities in coping strategies among my informants during this process. I interviewed four informants, three women and one man.

Den svenska lärarkåren har under en längre period brottats med problem relaterade till yrkets status. Vad som ger ett yrke status och hur läraryrket kan återfå en hög status i samhället har varit ett återkommande problemområde inom framför allt professionsforskningen. En bidragande faktor som har nämnts i samband med diskussioner kring läraryrkets sjunkande status är lärares allt snävare handlingsutrymme. Studier som har fokuserat på detta begrepp i en svensk kontext har ofta haft stora strukturella frågeställningar kring yrkeskårens status som helhet som utgångspunkt, i denna studie är det istället det upplevda handlingsutrymmet hos den individuelle läraren som är av intresse. Michael Lipskys teorier kring närbyråkrater samt Gunnar Bergs frirumsteori ligger till grund för studien och därmed blir olika former av maktutövande också relevant för studiens innehåll. Makten över frirummet och maktförhållandet mellan närbyråkraten (läraren) och dess ledning studeras och här framkommer en komplex bild av läraren som både autonom och byråkrat. Genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma samhällskunskapslärare på gymnasiet söker denna studie ge svar på hur dessa lärare upplever sitt handlingsutrymme i förhållande till framför allt nuvarande läroplan (Lgy11) och skolledning. Skolledning och läroplan är exempel på faktorer som i hög grad påverkar skolans styrning och därför är viktiga att studera utifrån lärarens upplevda förståelser. I studien framkommer det att även elev- och föräldrainflytande är något som lärarna upplever påverkar deras handlingsutrymme och framför allt är något som förändrats över tid. Handlingsutrymmet upplevs, bland de intervjuade lärarna, överlag som stort och de flesta är tämligen överens om att ett ökat handlingsutrymmet inte har en direkt påverkan på yrkets status även om det här samtidigt råder viss ambivalens. / The Swedish teachers have for a long period been struggling with problems related to the profession’s status. Therefore, recurring problem areas in many research papers include how a profession actually gains status and how the teaching profession can regain a high status in society. One of the contributing factors mentioned in discussions regarding declining status is the importance of discretionary power. Most studies conducted within the field of professional studies in a Swedish context have focused on major structural issues regarding the status of the profession as a whole. In this study, however, it is instead individual teachers’ perceived discretionary power that is of interest. Michael Lipsky’s theories regarding street-level bureaucrats and Gunnar Berg’s curriculum space theory are fundamental to this study and thus different aspects of power and power relationships are of importance. Spatial power and power between street-level bureaucrats (teachers) and the school board are studied and it reveals a complex picture of the teacher and the teaching profession as both autonomous and bureaucratic. The method can be described as qualitative with semi-structured interviews. Five currently active teachers in civics in Swedish upper secondary education have been interviewed to find out how they regard their discretionary power in relation to current curriculum (Lgy11) and school management. School management and curriculum are examples of factors that have a direct impact on school governance and are therefore important to study through teacher&#39;s perceived understandings. The study also shows that students and their parents are influential actors and their ability to exercise power over school is something that teachers experience affects their discretional power. More importantly, this influence is something that has increased over time. Nevertheless, the teachers’ discretionary power is perceived as vast and many are reluctant to connect discretionary power with their professional status although there also seems to be some ambiguity to these answers.

Abstract: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd upplever det individuella handlingsutrymme som ramlagen SoL ger. Studien baseras på fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar i västra Skåne. Resultatet visar att informanterna upplever ett stort handlingsutrymme i möjligheten att påverka sitt arbetssätt, sina arbetsuppgifter samt i möjligheten att prioritera sin tid samt även i hur man väljer att bemöta klienten. Möjligheten att ställa krav på klienten och bestämma storleken på dessa krav är en maktfaktor som informanterna visar en medvetenhet om inom sitt handlingsutrymme. Handlingsutrymmet vid individuella bedömningar upplevs som tämligen stort men vikten av att motivera och förankra beslut betonas. Informanterna anser att handlingsutrymmet är nödvändig för klientens rättsäkerhet då det ger möjlighet till individuella hänsynstaganden. Indirekt påverkas handlingsutrymmet av organisationens resurser men mest tycks relationer till kollegor, klienter men även till närmaste chef påverka. Betydande är även arbetsplatskultur och arbetsbelastning. Problem som framkommit är de skillnader i bedömningar som informanterna upplever mellan kommuner och stadsdelar. Här ger ramlagen kommunerna ett alldeles för stort handlingsutrymme enligt informanterna.