Studiens syfte var att skapa kunskap om förskolepedagogers uppfattningar om uttalade och outtaladeregler i förskolan. Målet var att studien skulle bidra till en ökad förståelse för vilken betydelse sådanaregler har i förskolans pedagogiska verksamhet. Studiens frågeställningar var, Vad är vanliga exempelpå uttalade och outtalade regler enligt studiens deltagare? Hur uppstår dessa regler? Har barnenmöjlighet att påverka? Vilken betydelse har dessa regler för den pedagogiska verksamheten medbarnen? Val av metod var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Centralaresultat visade att varken uttalade eller outtalade regler sällan sätts med reflektion kring dess syfte ochhandlar främst om sådant barnen inte får göra eller ur ett säkerhetsperspektiv. Barnens möjligheter tilldemokratiskt inflytande över beslut om regler var således mycket begränsat. Slutsatser var bland annatatt outtalade regler ”sitter i väggarna” medan uttalade regler är förbudsregler. Regler ansågs varaviktiga för barnens trygghet och säkerhet, den sociala samvaron samt för att upprätthålla förskolansverksamhet. Regler sätts sällan utifrån förskolans läroplan. Pedagogerna eftersträvar verktyg ochmetoder för att arbeta med barns demokratiska inflytande kring beslut och reglerprocesser. Reglerpåverkar den pedagogiska verksamheten genom att minska eller öka barnens handlingsutrymmeberoende på reglernas karaktär och eftertanke. Det har i sin tur har relevans för förskolans kvalitét.

Tidigare forskning visar att det finns viss problematik i samverkan mellan skolkuratorer och lärare. Faktorer som kan påverkan samverkan som tagits upp i tidigare forskning är handlingsutrymmet och otydliga arbetsroller. Denna studie behandlar fem skolkuratorers uppfattningar kring hur samverkan ser ut och fungerar med lärarna på deras skolor, samt vad som påverkar samverkan. Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer i Umeå kommun. Resultatet av intervjuerna bearbetades utifrån en kvalitativ innehållsanalys vilket är en metod som syftar till att finna bakomliggande teman i materialet (Bryman, 2008). Analysering av materialet gjordes med hjälp av olika teoretiska begrepp, exempelvis rollkonflikter. Resultatet visar att inom samverkan mellan skolkuratorer och lärare fanns det svårigheter till följd av det formella handlingsutrymmet. Skolkuratorerna ansåg att de inte gavs tillräckligt med tid och möjligheter för att arbeta som de själva önskade. Gränsarbetet mellan de två professionerna var ännu en faktor som visade sig ha en betydande roll i relation till samverkan. Anledningen till att detta anses vara ett problem är att skolkuratorerna menar att arbetsrollerna är otydliga och att de inte vet vem som ska göra vad. Svårigheter inom samverkan kan också uppstå i samband med hur de personliga faktorerna ser ut mellan de två professionerna. Sammanfattningsvis visar studien på att trots att det finns många faktorer som har en påverkan på samverkan härstammar stora delar av problematiken i hur det formella handlingsutrymmet fungerar och ser ut.

Barns lek beskrivs som en magisk värld, där barn blir engagerade och uppsluppna av leken. För barnet är lek något lustbetonat som ger glädje. Tidigare forskning visar att personalen är osäkra på sin roll i leken, vill kontrollera och gärna lägger fokus på aktiviteter de planerat sedan tidigare. Hur personalen ser på sin roll i lek varierar och det i sin tur beror på vilken inställning de har till lek. En strävan har varit att lyfta fram relevant forskning för studiens syfte, vilket är att undersöka hur personalens medverkan ger följder för barns fria lek. Två frågeställningar har formulerats som ämnar söka svar på vad som kännetecknar pedagogers handling i den fria leken och hur personalens handlingar inverkar på den fria leken. Det är en mikroetnografisk studie med videoobservationer som metod och som tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Produktionen av data har ägt rum på två förskolor, där två avdelningar valdes ut för observation enligt ett bekvämlighetsurval. Resultatet visar att när personal medverkar i den fria leken får deras handlingar följder för lekens riktning som i form av stöttning, handlingsutrymme och styrning. En slutsats som kan dras är att den fria leken är styrd i olika grad beroende på personalens handlingar.

I denna studie undersöktes socialsekreterares upplevelser av att arbeta med barnavårdsutredningar. Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare upplever möjligheter respektive utmaningar i arbetet, samt att åskådliggöra hur socialsekreterare upplever handlingsutrymmet i arbetet som barnutredare. Studien är av kvalitativ karaktär och genomfördes med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna i studien var socialsekreterare som arbetade på utredningsenheten barn och familj. Teorin som användes för att analysera det insamlade materialet var Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater samt nyanseringar av teorin. Studiens resultat påvisar olika möjligheter i socialsekreterarens arbete. Resultatet visar bland annat att utbildning och teamarbete var två faktorer som enligt socialsekreterarna möjliggjorde för ett bättre arbete. Socialsekreterarna menade att utbildning och teamarbete utgjorde en stärkt rättssäkerhet för utredningarna. I resultatet framförs även att socialsekreterarna upplever utmaningar i arbetet. Resultatet visar exempelvis att det förekommer hög arbetsbelastning och tidsbrist på arbetsplatsen, vilket ansågs kunna leda till att arbetets kvalité påverkades. Fortsättningsvis framkom det att socialsekreterarna ansåg handlingsutrymmet vara stort vid arbetet med barnavårdsutredningar. Socialsekreterarna menade att handlingsutrymmet var stort när det gällande bland annat beslutsfattande, val av insatser och vid klientmöten.

Författarna har gjort en ansats att problematisera mottagningsarbetet inom ekonomiskt bistånd. De har gjort ett antagande att mottagarrollen kan vara komplex och fann i sitt resultat att det fanns vissa dubbelheter kring handlingsutrymmet, de etiska riktlinjerna och mottagningsarbetets syfte. Dels handlingsutrymmet beskrevs som begränsat av socialarbetarna, och det framgår av tidigare forskning att det alltid finns ett handlingsutrymme och att socialarbetarens roll är att utmana denna. Mottagningsarbetet börjar med ett inledande samtal via telefon och medborgaren måste gå igenom flera steg för att få ekonomiskt stöd. Socialarbetarna beskriver också sin huvuduppgift att sålla. Detta leder till en etisk diskussion medan riktlinjerna i det förberedande arbetet visar tydligt att det är syftet med mottagningsfunktionen. Resultaten analyseras utifrån relevant forskning och akademikerföreningen SSR etiska riktlinjer. Författarna har intervjuat fem respondenter som hanterar det första mötet med medborgare som ansöker om ekonomiskt stöd.

I dagens samhälle är det många som blir omhändertagna enligt LOB, en stor grupp av dessa är individer som har en beroendeproblematik. Det finns en stor kunskapsbrist av att kunna ta hand om dessa individer på rätt sätt i arresten. Vårt syfte med studien är att ta del av hur väl anpassad lagen om omhändertagande av berusade personer är för de individerna med störst behov av vård och behandling. Studien vänder sig till ingripandeverksamhetens poliser och arrestantvakter för att få en inblick på om LOB kan hjälpa individer med beroende- och missbruksproblematik. Vår undersökning grundar sig i sju olika intervjuer med tre arrestantvakter och fyra poliser som jobbar inom ingripandeverksamheten. Det finns en vilja bland både poliser och arrestantvakter att ha mer kunskap om beroendeproblematik och alkoholens påverkan på oss som människor. Däremot så finns det många brister i kunskapen idag.

Huvudsyftet med denna uppsats är att lyfta fram hur professionella inom demensvård upplever samverkan mellan kommun, landsting och intresseorganisationer. Fokus har varit att undersöka de teman som uppdagas när man talar om samverkan och implikationer som detta innebär i det dagliga arbetet. Vidare har syftet varit att undersöka intervjupersonernas upplevda möjlighet till kompetensutveckling inom demens samt deras eget handlingsutrymme. Undersökningen bygger på fem intervjuer och utfördes i en större stad i Sverige. Två intervjupersoner representerar landstinget, två intervjupersoner representerar en kommun och slutligen representerar en intervjuperson en intresseorganisation. Resultatet visar att intervjupersonerna ser brister i samverkan och att detta bland annat kan bero på förlegade normer samt det faktum att kommun och landsting arbetar inom olika lagrum som begränsar ett tillfredställande samarbete. Vidare pekar resultatet på att individinsatser är det som får samverkan att fungera vilket kan leda till en problematisk situation, både för de professionella samt brukare och deras anhöriga.

Syftet med studien var att undersöka hur olika professionella aktörer uppfattarsamverkan kring personer med intellektuella funktionsnedsättningar som harpsykisk ohälsa. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Personernasom intervjuades var: Enhetschef och teamledare för privat LSS-boende (autismoch intellektuell funktionsnedsättning), en samordnare/kurator och en enhetschefinom privat beroendemottagning, två arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen, enenhetschef för kommunalt LSS-boende, en god man för personer med intellektuellfunktionsnedsättning, två omsorgspedagoger vid daglig verksamhet för personermed autism och intellektuella funktionsnedsättningar, en verksamhetschef förhabiliteringen, förbundsordförande på FINSAM (Finansiell samordning avinsatser) samt en samordnare/behandlare inom privat vuxenpsykiatri. Analysengjordes med hjälp av fyra teoretiska begrepp: Styrning, struktur och samsyn samtbegreppet handlingsutrymme. Resultatet av undersökningen är att samverkanuppfattas som fungerande i de allra flesta fall: Aktörerna har gemensamma målmed samverkan som alltid är klientens/brukarens bästa. Det finns dock situationerdär individer i behov av hjälp och stöd “hamnar mellan stolarna” på grund avolika regler, lagar och struktur som styr verksamheterna. Även bristande kunskapom varandras roller och ansvarsområden mellan aktörerna uppfattas somhindrande faktor för samverkansprocessen. För att samverkan ska fungera brakrävs det en bra styrning, en fungerande struktur samt gemensam samsyn vadgäller individen och de insatser som ges till individen. Samt kännedom omvarandras handlingsutrymme. / The aim of this thesis was to examine how different actors perceive interagencycollaboration around individuals with intellectual disabilities who have mentalhealth issues. In order to examine this field a qualitative study with interviews hasbeen made. The persons that we interviewed were as following: A unit managerand team leader for a private LSS housing facility (i. e permanent housing forpeople with autism, conditions similar to autism condition and intellectualdisability), a coordinator and a unit manager in a private reception for substanceabuse, two employment officers at the Employment Office, a unit manager for amunicipal LSS housing facility, a trustee for people with intellectual disability,two care educators at a daily activity center for people with autism and intellectualdisabilities, an operational manager for habilitation, a chairman for FINSAM(Financial coordination of efforts) and a coordinator/processor at a privatepsychiatric facility for adults. Analysis was conducted with the help of fourtheoretical concepts: Guiding, structure, and consensus and also the term room formanouvre. The result of this survey is that interagency collaboration is perceivedto be well functioning in most cases. The actors have share common goals withinteragency collaboration which is always for the patients’/clients’/users’ best.However, there are situations where individuals in need of help and support “fallsin between the chairs” due to different structures, legislations and laws that areguiding the organizations. Also lack of knowledge about each others’ assignmentsand the responsibility in between the actors are perceived as hindering factors inthe collaboration process. In order to make interagency collaboration work itrequires good guidance, a functioning structure, and consensus considering theindividual and the efforts given to the individual. Also a knowledge of eachothers’ room for manoeuvre.

Denna studie utforskar hur professionella i Danmark som arbetar inom missbruksvård upplever sitt handlingsutrymme inom de organisatoriska ramverken de är verksamma inom. Vidare utforskas hur studiens informanter upplever att det är att arbeta med skadereduktion som förhållningssätt. Då den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige är högre än i Danmark tar studien avstamp i den svenska och danska narkotikapolitiken och beskriver den politiska synen på skadereduktion. Materialet har insamlats på norra Själland i Danmark genom sex semi-strukturerade intervjuer med totalt sju informanter. Studiens insamlade data har analyserats med hjälp av gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme, dessutom har aspekter kring moralisk stress lyfts in. En tematisk innehållsanalys har använts som ett metodologiskt verktyg för att bearbeta det insamlade materialet. Studiens resultat visar att informanterna upplever en stor frihet inom deras handlingsutrymme och att organisatoriska ramverk inte står i vägen för deras arbete. Resultatet visar även att skadereduktion som förhållningssätt är ett normativt sätt att arbeta i Danmark och att informanterna ser stora fördelar i detta. / This study explores how professionals in Denmark who work in substance abuse care experience their discretion within the organizational framework in which they operate. Furthermore, the study explores how the interviewed professionals experience their work within in a context of harm reduction. As drug-related mortality in Sweden is higher than in Denmark, the study takes root in Swedish and Danish drug policy and describes the political view of harm reduction. The material has been collected in northern Zealand in Denmark through six semi-structured interviews with a total of seven informants. The collected data from the study has been analyzed using street-level bureaucracy and theories about discretion, aspects of moral stress have also been raised. A thematic content analysis has been used as a methodological tool for processing the collected material. The results of the study show that informants experience a high level of freedom within their discretion and that organizational frameworks do not pave the way for their work. The result also shows that harm reduction as an approach is a normative way of working in Denmark and that the informants see great benefits in this.

Studien handlar om tjänstemannens handlingsutrymme på migrationsverket och dess påverkan på implementeringen av policyn. En kvalitativ studie där det empiriska materialet består av samtalsintervjuer med fem handläggare från olika orter och asylprövningsenheter. Syftet är att undersöka om handlingsutrymmet hos tjänstemännen på Migrationsverket påverkar sannolikheten för en asylsökande att beviljas asyl, samt om arbetssituationen har en extern påverkan. Med hjälp av Lipskys teori och tre möjliga förklaringsmodeller ska vi försöka undersöka vad som påverkar handlingsutrymmet som i sin tur påverkar implementeringen av policyn. Resultatet av studien visar att arbetssituationen inte påverkade handläggarna och deras handlingsutrymme under den undersökta perioden. Samt att avvikelser i handlingsutrymmet mellan asylprövningsenheterna sinsemellan existerade. Utrymme för olika tolkningar av intentionen med policyn var även existerande. Otydlighet i vissa områden med policyn på grund av omfattande förändringar i strukturen. Studiens slutsats var att alla förklaringsmodeller visade indikationer som kan förklara avvikelsen i implementeringen av policyn men där vissa förklaringsmodeller visade tydligare indikationer än andra.