Malaria is a parasitic disease claiming one million lives worldwide annually. Unfortunately, malaria-endemic countries in need of good quality medicines are also overwhelmed with counterfeit or substandard medicine. This results in treatment inefficacy, resistance towards treatment and death. Counterfeit or substandard quinine sulfate tablets are known to have infiltrated the market, however at this point in time, treatment efficacy of quinine sulfate has fortunately not yet been significantly impaired by resistance, but immediate action is required to prevent it from becoming obsolete. Validated analytical methods with justified specifications are effective in controlling the quality of medicines and to minimise the effect of poor quality medicines. Pharmacopoeia specifies analytical quality control procedures and accompanying specifications to standardise acceptable levels of product quality. Understandably, different monographs of different pharmacopoeias are developed by different independent laboratories and therefore their respective test procedures/specifications for the same FPP may differ from each other. Institutions such as the Pharmacopoeial Dicussion Group (PDG) aim to harmonise pharmacopoeia in order to synchronise final outcomes. This study evaluated the relevancy of differences in analytical procedures, results and specifications for quinine sulfate tablets set by the United States Pharmacopoeia (USP), British Pharmacopoeia (BP) and International Pharmacopoeia (Ph.Int.) in an aim to ensure that these different methods all provide with similar final outcomes and that they be effective in successfully evaluating the quality of quinine sulfate tablets. Four quinine sulfate tablet products were obtained from different manufacturers and were subjected to the tests of all three pharmacopoeia – BP, USP and Ph.Int. The results from identification, assay and related substance testing concluded that the outcomes were the same between the pharmacopoeia despite their differences in techniques/procedures/specifications. The assay, identification and related substances methods and specifications set by each respective monograph were deemed appropriate to evaluate the quality of quinine sulfate tablets. Even with differences in methodology, quantitative techniques and specifications, the USP and BP dissolution methods for quinine sulfate tablets shared the same final outcome at the first stage of dissolution, whereas none of the products achieved a compliant outcome using the Ph.Int. dissolution method. Possible reasons for the poor dissolution (when using the Ph.Int. method) were identified and investigated. Investigation into the solubility of quinine sulfate found the Ph.Int. dissolution method conditions to be too stringent, as the solubility of quinine sulfate in phosphate buffer pH 6.8 (dissolution medium specified by the Ph.Int.) was found to be much less than in acidic media (as proposed by the BP and USP dissolution methods). Several adapted dissolution methods (called developmental studies) were investigated to serve as potential alternatives for the Ph.Int. dissolution method. The developmental studies investigated an alternative dissolution medium, agitation rates (50 rpm, 75 rpm, 100 rpm) and medium volumes (500 ml, 750 ml, 900 ml and 1000 ml). Developmental study 6 was proposed as an alternative dissolution method. Developmental study 6 stipulates the use of the same medium as the original Ph.Int. method, as it was deemed the medium of choice for its discriminatory ability. To address the impaired solubility of quinine sulfate in phosphate buffer, the medium volume and agitation were increased (in reference to the original method) to 900 ml and 100 rpm respectively. The same analytical quantitation technique (UV-Vis spectroscopy) is proposed for Developmental study 6. The newly proposed method provided with final outcomes comparable to that of the USP and BP, however having more discriminatory power than the USP and BP. / MSc (Pharmaceutics), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

Malaria is a parasitic disease claiming one million lives worldwide annually. Unfortunately, malaria-endemic countries in need of good quality medicines are also overwhelmed with counterfeit or substandard medicine. This results in treatment inefficacy, resistance towards treatment and death. Counterfeit or substandard quinine sulfate tablets are known to have infiltrated the market, however at this point in time, treatment efficacy of quinine sulfate has fortunately not yet been significantly impaired by resistance, but immediate action is required to prevent it from becoming obsolete. Validated analytical methods with justified specifications are effective in controlling the quality of medicines and to minimise the effect of poor quality medicines. Pharmacopoeia specifies analytical quality control procedures and accompanying specifications to standardise acceptable levels of product quality. Understandably, different monographs of different pharmacopoeias are developed by different independent laboratories and therefore their respective test procedures/specifications for the same FPP may differ from each other. Institutions such as the Pharmacopoeial Dicussion Group (PDG) aim to harmonise pharmacopoeia in order to synchronise final outcomes. This study evaluated the relevancy of differences in analytical procedures, results and specifications for quinine sulfate tablets set by the United States Pharmacopoeia (USP), British Pharmacopoeia (BP) and International Pharmacopoeia (Ph.Int.) in an aim to ensure that these different methods all provide with similar final outcomes and that they be effective in successfully evaluating the quality of quinine sulfate tablets. Four quinine sulfate tablet products were obtained from different manufacturers and were subjected to the tests of all three pharmacopoeia – BP, USP and Ph.Int. The results from identification, assay and related substance testing concluded that the outcomes were the same between the pharmacopoeia despite their differences in techniques/procedures/specifications. The assay, identification and related substances methods and specifications set by each respective monograph were deemed appropriate to evaluate the quality of quinine sulfate tablets. Even with differences in methodology, quantitative techniques and specifications, the USP and BP dissolution methods for quinine sulfate tablets shared the same final outcome at the first stage of dissolution, whereas none of the products achieved a compliant outcome using the Ph.Int. dissolution method. Possible reasons for the poor dissolution (when using the Ph.Int. method) were identified and investigated. Investigation into the solubility of quinine sulfate found the Ph.Int. dissolution method conditions to be too stringent, as the solubility of quinine sulfate in phosphate buffer pH 6.8 (dissolution medium specified by the Ph.Int.) was found to be much less than in acidic media (as proposed by the BP and USP dissolution methods). Several adapted dissolution methods (called developmental studies) were investigated to serve as potential alternatives for the Ph.Int. dissolution method. The developmental studies investigated an alternative dissolution medium, agitation rates (50 rpm, 75 rpm, 100 rpm) and medium volumes (500 ml, 750 ml, 900 ml and 1000 ml). Developmental study 6 was proposed as an alternative dissolution method. Developmental study 6 stipulates the use of the same medium as the original Ph.Int. method, as it was deemed the medium of choice for its discriminatory ability. To address the impaired solubility of quinine sulfate in phosphate buffer, the medium volume and agitation were increased (in reference to the original method) to 900 ml and 100 rpm respectively. The same analytical quantitation technique (UV-Vis spectroscopy) is proposed for Developmental study 6. The newly proposed method provided with final outcomes comparable to that of the USP and BP, however having more discriminatory power than the USP and BP. / MSc (Pharmaceutics), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Sammanfattning Intäktsredovisningen har länge varit ett komplicerat område. Flera olika standarder har funnits och detta har lett till stora redovisningsskandaler. IASB och FASB började tillsammans att utveckla de två intäktsstandarderna IFRS 15 och ASC 606. Detta till följd av de tidigare skandalerna, målet var att ersätta tidigare standarder med IFRS 15 och ASC 606. Harmoniseringsarbetet syftade till att redovisningen skulle bli likadan världen över med hjälp av dessa standarder.    Denna studies syfte var att jämföra de båda standarderna, för att se hur långt harmoniseringsarbetet har kommit. För att lyckas med detta går studien igenom likheter mellan IFRS 15 och ASC 606 samt fortsätta skillnader. Sedan konstruerades sju typfall inspirerade från byggbranschen. Detta på grund av de ofta komplexa och långa arbetena i branschen. Målet var att se hur valet av standard påverkar ett företags resultaträkning, således hur harmoniseringen ser ut standarderna emellan.   Resultaten av typfallen visar på att det i stor utsträckning är harmoniserat standarderna emellan. Det finns vissa skillnader, det beror ofta på den friare tolkningen i IFRS 15. I några av typfallen innebär val av standard en differens i resultaträkningen eller andra delar av ett företags redovisning. Slutsatsen är att det är harmoniserat mellan standarderna trots att vissa skillnader består. Vi anser att det finns fördelar med bägge standarderna. För de som arbetar med redovisning kan IFRS 15 vara mer fördelaktigt på grund av den friare tolkningen. Externa parter såsom investerare, potentiella samarbetspartners och så vidare föredrar troligtvis ASC 606 hårdare riktlinjer då redovisningen blir mer likvärdigt företag emellan. / Abstract Revenue accounting has long been a complicated area. There have been several different standards, this has led to big scandals in revenue accounting. IASB and FASB started to develop the two revenue standards IFRS 15 and ASC 606 together. This as a result of the previous scandals, the goal was to replace previous standards with IFRS 15 and ASC 606. The harmonization work aimed at making accounting the same all over the world with the help of this standards. This studies purpose was to compare the both standards, this to see how far the harmonization work has come. To succeed with this the studie goes through similarities between IFRS 15 and ASC 606 and continued differences. After these seven hypothetical cases were constructed inspired by the construction industry. This because of the complex and long-time work spans in the industry. The goal was to see how the choice of standard affects a company’s income statement, thus how the harmonization looks between the standards. The results of the hypothetical cases shows that the standards are harmonized to a large extent. There are still some differences. This depends on the often-freer interpretation in IFRS 15. In some of the hypothetical cases the choice of standard makes differences in the income statement or other parts of the company`s accounting. The conclusion is that the standards are harmonized even though some differences persist. We believe that there are advantages with both standards. For the people that works with accounting IFRS 15 may be more advantageous because of the freer interpretation. External parts such as investors, potential partners and so on probably prefers ASC 606 tougher guidelines as accounting becomes more equal between companies.

Idag omfattar det skadeståndsrättsliga ansvaret för prospekt endast organledamöterna enligt regleringen i ABL. Frågan om ett utvidgat prospektansvar har genom en rapport från Finansinspektionen i september år 2021 fått ny aktualitet. Saken har varit flitigt diskuterad och har vid två tillfällen kulminerat och resulterat i konkreta lagförslag år 2005 och år 2013. Litteraturen som behandlar prospektansvar är omfattande och därav finns ett behov av att systematisera de argument som präglar den juridiska diskussionen. I uppsatsen har argumenten kategoristerats, systematiserats och analyserats i syfte kunna besvara om prospektansvaret bör utvidgas och hur en sådan utvidgning bör utformas. Kategorisering av de argument som använts i den juridiska debatten har i uppsatsen resulterat i fem huvudargument. Argumenten består av förtroendeargumentet, träffsäkerhetsargumentet, harmoniseringsargumentet samt investerarskyddsargumentet och borgenärsskyddsargumentet. Utredningen och analysen av de fem huvudkategorierna visar att övervägande skäl talar för att prospektansvaret bör utvidgas, men att det risker att utvidgningen inte blir ändamålsenlig om utformningen av ett sådant ansvar blir bristfällig. Därmed ligger samtliga fem huvudargument till grund för hur prospektansvaret bör utformas. I uppsatsen utreds särskilt vilket orsakskrav och beviskrav som bör råda, hur ansvarsfördelningen bör se ut mellan bolag och ansvariga organledamöter samt hur den ersättningsberättigade kretsen bör bestämmas. Efter avvägning av de juridiska argumenten föreslås i uppsatsen ett utvidgat prospektansvar. Ansvaret är utformat för att svenskt prospektansvar ska harmoniseras med andra länders reglering på området, för att förtroendet ska upprätthållas för kapitalmarknaden, för att ansvaret av aktörerna på kapitalmarknaden ska anses träffsäkert och för att det ska råda en balans mellan principen om borgenärsskydd och principen om investerarskydd.

Ett aktuellt ämne i dagens samhälle är hållbarhet. Arbetet med hållbarhet har fått stor betydelse för företag. För att visa omvärlden hur företaget arbetar med hållbarhet upprättas hållbarhetsrapporter. Årsredovisningslagen tar upp att företag ska hållbarhetsrapportera, men det finns inga tydliga regler hur rapporten exakt ska göras. Detta är baserat på krav från EU direktivet 2014/95. Syftet med direktivet var att skapa harmonisering av hållbarhetsrapportering. Direktivet 2014/95 har inte bidragit till den harmonisering som det var tänkt från början. Det har nyligen kommit ett nytt förslag från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) för hur hållbarhetsrapporteringen ska genomföras för att förbättra innehållet i rapporterna och bidra till att försöka skapa en standard för hållbarhetsrapportering. Denna standard är en del av det nya direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) om hållbarhetsredovisning. Syftet med denna studie är att få kunskap om hållbarhetsrapporteringen är harmoniserad i dagens praktik samt hur stor omställning det kommer att vara för företag att hållbarhetsrapportera enligt CSRD. Detta görs för att öka förståelsen om hur krävande omställningen till CSRD kommer att vara för företag samt om hållbarhetsrapporteringen är harmoniserad. Metoden som användes var en kvalitativ textanalys. 30 företag valdes ut från tre olika branscher som var kläder, transporter och livsmedelsframställning. Datainsamlingen gjordes genom att analysera företagens hållbarhetsrapporter utifrån ett granskningsformulär som innehöll punkter från EFRAG. Granskningsformuläret har begränsats genom att endast ta med de kvantitativa punkterna från EFRAG. Beroende på hur många punkter från granskningsformuläret som uppfylldes gick det att dra en slutsats om omställningen till CSRD kommer bli omfattande för företagen. Studien visar att hållbarhetsrapporterna inte är harmoniserade. Undersökningen visar även att företagens hållbarhetsrapporter är långt ifrån att uppfylla alla punkter från EFRAG. Hållbarhetsrapporterna skiljer sig mycket åt och de är svåra att jämföra då de innehåller en stor variation av kvantitativa mått. Slutsatsen är att det kommer bli en stor omställning för företag vid införandet av CSRD. / A current topic in today's society is sustainability. The work with sustainability has gained great importance for companies. To show the outside world how the company works with sustainability, sustainability reports are created. Årsredovisningslagen states that companies must report on sustainability, but there are no distinct rules of how exactly the report should be made. This is based on requirements from the EU directive 2014/95. The purpose of the directive was to create harmonization of sustainability reporting. Directive 2014/95 has not contributed to the harmonization it was originally intended to achieve. There has recently been a new proposal from European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) of how sustainability reporting should be implemented in order to improve the content of the reports and contribute to trying to create a standard for sustainability reporting. This standard is a part of a new directive called Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) of sustainability reporting. The purpose of this study is to gain knowledge about whether sustainability reporting is harmonized in today's practice and how big of a change it will be for companies to report sustainability according to CSRD. This is done to increase understanding of how demanding the transition to CSRD will be for companies and whether sustainability reporting is harmonized. The method used is a qualitative text analysis. 30 companies were selected from three different industries which were clothes, transportation and food production. The data collection was done by analyzing the companies ́sustainability reports based on a review form that contained items from EFRAG. The review form has been limited by only including the quantitative items from EFRAG. Depending on how many items from the review form that were completed, it was possible to draw a conclusion as to whether the transition to CSRD will be extensive for the companies. The study shows that the sustainability reports are not harmonized. The study shows that the companies ́sustainability reports are far from completing all the items from EFRAG. The sustainability reports differ greatly and are difficult to compare as they contain a wide variety of quantitative measures. The conclusion is that there will be a major adjustment for companies when CSRD is introduced.

Världsekonomin är i ständig tillväxt. Till följd av globaliseringen av ekonomin har allt fler multinationella koncerner etablerats. För att kunna effektivisera och vinstmaximera inom sina organisationer har multinationella bolag utnyttjat olika länders skattesystem. Det genom att förflytta sina vinster till skatteparadis eller andra länder med längre skatt för att på så vis uppnå ett högre resultat för koncernen i helhet. Det leder till att skattebaserna i länder med höga skattesatser eroderas. Av den anledningen har ett behov av en global accepterad standard rörande internprissättning uppkommit. Organisation for Economic Co-oporation and Development har gett ut riktlinjer som de anslutande medlemsländerna ska följa vilka går under namnet Transfer Pricing Gudelines For Multinational Enterprises And Tax Authorities. Riktlinjerna behandlar de viktigaste områdena inom internprissättning och består av totalt nio kapitel.Studien syftar till att undersöka om svensk respektive amerikansk lagstiftning och hänvisningar inom området internprissättning är harmoniserade. Detta med hänsyn till OECDs riktlinjer. För att ta reda på om länderna är harmoniserade inom området har en komparativ studie genomförts. I uppsatsen har en undersökning av kapitel 1, 2, 5, 8 ur OECDs riktlinjer utförts, vilka berör armlängdsprincipen, CCA, prissättningsmetoder och dokumentation. För att kunna avgöra om harmonisering råder inom samtliga områden har en kvalitativ metod använts för att kunna studera ekonomisk och juridisk litteratur. Det för att kunna lägga grund till den slutgiltiga analysen av empiri i form av lagtext och hänvisningar.Studien har bidragit med ökad kunskap för hur OECDs riktlinjer är utformade inom området. Genom djupare förståelse för dess utformning har det bidragit med en inblick i hur OECDs riktlinjer påverkar medlemsländernas utformning av sina hänvisningar och lagstiftningar inom internprissättning. Vid granskning av OECDs utformning inom samtliga områden som tas med i studien har en analys kunnat genomföras för att se hur dessa implementerats inom de två medlemsländerna som är utvalda i studien. Studien har dessutom bidragit med en ökad förståelse för hur de svenska respektive amerikanska hänvisningarna och lagstiftningarna ser ut inom området.Uppsatsen resulterar i att harmonisering råder mellan Sverige och USA inom området internprissättning. Genom analysering av lagar och hänvisningar har stora likheter kunnat urskiljas i enighet med OECDs riktlinjer. Vid genomförandet av studien har viss olikhet och differentiering i utformandet kunnat identifieras men inte i tillräckligt stor utsträckning för att kunna påverka vår slutsats om att det råder harmonisering mellan Sverige och USA i enighet med OECD. / The world economy is in constant growth. As a result of the globalization of the economy, more multinational enterprises have established. In order to streamline and maximize profits within their organizations, multinational companies have exploited various countries tax bases. By moving their profits to tax havens or other countries with lower tax rates they achieve higher earnings for the business as a group. Which leads to that the tax bases in countries with high tax rates will be eroded. Because of this a need for a globally accepted standard on Transfer pricing arise. Organisation for Economic Co-oporation and Development has issued guidelines that acceding member states should follow which is known as Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Authorities. The OECD guidelines consist of nine chapters and address the key areas of Transfer pricing.This study aims to examine the Swedish and US laws and references to see if they are harmonized in the field of transfer pricing in regard with the OECD guidelines. To find out if the countries are harmonized within the region a comparative study has been select. In the study, a survey of Chapters 1, 2, 5, 8 of the OECD Guidelines were performed, which contains the arm's length principle, CCA, transfer pricing methods and documentation. In order to determine whether harmonization exists, a qualitative method has been used to study economic and legal literatures to lay the foundation for the final analysis of empirical data in the form of legal texts and references.This study has contributed to increased knowledge of how the OECD Guidelines are designed in the area. Through a deeper understanding of its design, it has given a glimpse of how the OECD guidelines affect the member countries design on their references and laws in the area of transfer pricing. Upon review of the OECDs guidelines of all the areas included in the study, an analysis has been carried out to see how these are implemented in the two member states that are selected in this thesis. The study has also contributed to a better understanding of how the Swedish and American references and legislation are implemented in the field.The thesis results in that harmonization exists between Sweden and the United States within the area of transfer pricing. By analyzing the laws and references great similarities have discernible in unity with the OECD guidelines. In the implementation of the study some diversity and differentiation in the design have been identified, but not sufficiently to affect our conclusion that there is harmonization between the United States and Sweden in unity with the OECD guidelines.This paper is hereinafter written in Swedish.

En önskan om en enad internationell uppsättning av redovisningsstandarder har uppkommit på senare tid på grund av globaliseringen. FASB har i ett försök att närma sig IASB regelverk implementerat mer principer i US GAAP medan IASB har implementerat fler regler i IFRS. Trenden pekar mot harmoniseringen för att lyckas med en enad internationell uppsättning redovisningsstandarder. Globaliseringen påverkar inte enbart börsnoterade företag utan även små och medelstora företag (SME). Arbetet för harmonisering av små och medelstora företags (SME) regelverk har dock inte berörts i lika stor grad. Studiens syfte är att undersöka till vilken grad regelverken IFRS for SME, FRS 102 och FRF for SME är princip- eller regelbaserade gentemot varandra samt att utreda till vilken grad dessa är harmoniserade med varandra.För att uppfylla syftet har en kvalitativ studie utförs med hjälp av en innehållsanalys. Kvalitativ data används i uppbyggnad av den teoretiska referensramen med skriftliga källor i form av vetenskapliga artiklar. Empirin består av delar ur lagtexter av regelverken IFRS for SME, FRS 102 och FRF for SME som analyseras med utgångspunkt i den teoretiska referensramen.Det vi kom fram till var att IFRS for SME och FRS 102 är principbaserade regelverk medan FRF for SME är ett regelbaserat regelverk. När de sedan ställdes emot varandra betraktas FRS 102 precis som IFRS for SME som ett principbaserat regelverk men till en större grad. IFRS for SME och FRS 102 bedöms således som harmoniserade. FRF for SME anser vi å andra sidan vara ett regelbaserat regelverk och när det ställs emot IFRS for SME och FRS 102 anses det därmed svagt regelbaserade. Vi kan följaktligen inte betrakta FRS for SME som harmoniserade med varken IFRS for SME eller FRS 102.Vår studie bidrar därmed till litteratur om harmoniseringen av SME företag samt till IFRS for SME, FRS 102 och FRF for SME är huvudsakligen princip- eller regelbaserad. Dessutom görs en reflektion över om den enda aspekten med redovisningen är jämförbarhet då är det optimala läget för harmonisering när regelverken är stark regelbaserade. / AbstractA desire for a united international set of accounting standards has arisen in recent times due to globalization. FASB has in an attempt to approach the IASB regulations implemented more principles in US GAAP, while the IASB has implemented more rules in IFRS. The trend is pointing towards harmonization to succeed in the desire for an united international set of accounting standards. Globalisation does not only affect listed companies but also small and medium-sized enterprises (SMEs). Harmonisation of these small and medium-sized enterprises (SMEs) framework have not been written about to the same degree as the listed companies. The study aims to examine to which extent regulations IFRS for SME, FRS 102 and FRF for SME's are principle or rule-based to one another. The second purpose of the study is to investigate the degree to which these are harmonized with each other.A qualitative study with a content analyse have been conducted to fulfill the purpose of the study. Qualitative data is used in the construction of the theoretical framework in form of written sources such as scientific articles. The empirical data is also of qualitative character and consists of parts of the legal texts of the regulations IFRS for SME, FRS 102 and FRF for SMEs. The empirical data is analyzed on the basis of the theoretical framework.The conclusion was that IFRS for SME and FRS 102 are principle-based frameworks while FRF for SMEs is a rules-based framework. When they were facing each other FRS 102 was considered as a principle-based regulations but to a greater degree then IFRS for SME. IFRS for SME and FRS 102 is consequently considered harmonized. FRF for SMEs on the other hand is a rules-based framework and when it is set against the IFRS for SME and FRS 102 it is considered weak rule-based. We cannot therefore regard FRS for SMEs harmonized with either IFRS for SMEs or FRS 102.Our study contributes to the literature on the harmonization of SME companies, and whether the IFRS for SME, FRS 102 and FRF for SMEs are mainly principle- or rulebased. In addition, a reflection on if the only aspect of the financial report is comparability then optimal framework for harmonization are one that is strong rulebased.

The growing globalization within the business world and of capital market are contributing to a need of further harmonize accounting practices. This is because the differences in the accounting rules created differences in the financial outcomes. In 2005, all members within EU decided to move from a rule-based framework to a principle-based framework. A transition to the international regulations, International Financial Reporting Standards (IFRS), created better conditions for companies and stakeholders. With the aim to minimize the discrepancies in accounting practices, the European standard setting body, IASB aligned with the American standard setting body, FASB in a harmonization project to create a common and harmonized framework. The project started in 2002, and IASB and FASB corporation towards a common goal of an improved comparability of the financial statements by a uniform set of accounting standards. The purpose of this dissertation is to analyze the similarities and differences between IASB:s and FASB:s accounting for intangible assets and their attitude to the developments in the international harmonization process. We have conducted a study to what extent the different standards are harmonized in relation to each other. To fulfill this purpose the study has been performed from an abductive approach with a comparative design where we have classified different quots from each framework. The character of the analysis is qualitative and we chose to study four areas within each framework fair value, useful life, depreciation and impairments. Based on the information from the economic literature and scientific articles we used the dimensional theory to demonstrate how harmonized the standards are in relation to each other. The results show that there has been a harmonization between the IASB:s and FASB:s rules, however, disparity remain in terms of cultural and institutional differences. The analysis shows that IFRS:s are more rule-based than principle-based compared to US GAAP in terms of intangible assets. We think that a standard should include both rules and principles. / Det sker en ständig globalisering inom företagsvärlden, inte minst inom kapitalmarknadsområdet. I denna process har skillnader mellan regler kring olika redovisningssystem inte följt med i samma takt. Skillnader mellan olika redovisningssystem har påvisats skapa skillnader i finansiella utfall. Denna företeelse har i sin tur framkallat ett behov av att skapa ett harmoniserat redovisningssystem. År 2005 beslutade sig därför samtliga medlemsländer inom EU att en övergång från ett regelbaserat regelverk till ett alltmer principbaserat regelverk skulle äga rum. Övergången till det internationella regelverket, International Financial Reporting Standards (IFRS), skulle hjälpa till att skapa de förutsättningar som krävdes för en samstämmighet inom området. Konceptet riktade sig främst mot företag och intressenter som var verksamma på den internationella marknaden. För att praktiskt kunna minimera redovisningsskillnader mellan olika redovisningssystem ingick den internationella normgivaren IASB, tillsammans med den amerikanska normgivaren FASB, i ett konvergeringsprojekt. Syftet var att skapa ett gemensamt och harmoniserat regelverk. Projektet mellan IASB och FASB inleddes år 2002 för att arbeta mot ett gemensamt mål om en förbättrad jämförbarhet mellan de finansiella rapporterna. Syftet med studien är att undersöka och analysera skillnaderna mellan IASB:s och FASB:s hantering av immateriella tillgångar, samt hur de ställer sig till utvecklingen inom den internationella harmoniseringsprocessen. Utifrån detta syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ studie då vi anser att denna forskningsform ger oss möjligheten till att besvara våra forskningsfrågor. I vår undersökning har vi studerat i vilken grad de olika standarderna harmoniserar med varandra. För att uppfylla syftet har studien genomförts utifrån en abduktiv ansats, med en komparativ design, där vi har klassificerat utdrag från vardera regelverk. Vi har utgått från en kvalitativ undersökningsansats där fyra områden valts ut och analyserats. Områdena består i redovisning av verkligt värde, nedskrivningar, avskrivningar och nyttjandeperiod. Utifrån ekonomisk litteratur och vetenskapliga artiklar, har vi med hjälp av dimensionsteorin, kunnat visa i vilken mån regelverken är harmoniserade. Resultatet visar att det har skett en harmonisering mellan IASB:s och FASB:s regelverk, dock kvarstår det kulturella och institutionella skillnader. Analysen visar att IFRS är mer regelbaserad än principbaserad i förhållande till US GAAP vad det gäller immateriella tillgångar. Slutsatsen motsäger alltså den generella bilden av att US GAAP är regelbaserad och IFRS är principbaserad. Slutligen går utvecklingen inom harmoniseringen mot att utövaren får användning av sitt professionella omdöme och att regleringarna blir mer klara och flexibla. Enligt vår mening är det mest effektivt att en standard innehåller både regler och principer.

Komponentavskrivning är ett relativt nytt redovisningssätt för den offentliga sektorn. 2014 kom Rådet för kommunal redovisning med nya direktiv om att införa komponentavskrivning i de kommunala verksamheterna. Harmonisering har visat sig vara en grund till de nya direktiven, vilket påverkar de svenska kommunerna. Syftet med studien är att försöka identifiera om det finns faktorer som påverkar om en kommun har implementerat komponentavskrivning eller inte. Den teoretiska referensramen, innehållandes av relevanta teorier och begrepp, har hjälpt till att uppnå syftet. Det huvudsakliga metodvalet var att samla in data från årsredovisningar på samtliga 290 kommuner. För att komplettera svaren utfördes en telefonenkät som 57 kommuner svarade på. Resultatet visade att endast ett fåtal faktorer påverkar implementeringen av komponentavskrivning. Något som tydligt påverkar valet att implementering är den fria strukturen och ekonomichefernas eget intresse. Studiens resultat antyder att kommunerna inte följer lagen och det finns indikationer på att alla kommuner inte kommer följa lagen fullt ut i framtiden. Resultatet visade även att det finns en osäkerhet i vad för nytta komponentavskrivning skulle ge. Studien ökar förståelsen kring den offentliga sektorns redovisning med inriktning på hur i vilken utsträckning kommuner har implementerat komponentavskrivning. Enkätundersökningen visade att teorin och praktiken inte överensstämmer med varandra. Studien gav även indikationer på att det finns osäkerhet hos kommunerna vilket bidrar till att de gärna tar lärdom av varandra. Framtida forskning skulle kunna ge djupare kunskaper i varför komponentavskrivning inte har införts. / Component depreciation is a relatively new accounting method for the public sector. 2014, the Swedish Council of Municipal Accounting introduced new directives about component depreciation in municipalities. Harmonization has proved to be the basis for the new directives, which affects the Swedish municipalities. The purpose of the study is to identify if there are factors that affect whether a municipality has implemented component depreciation or not. The theoretical framework, containing relevant accounting theories and concepts, has helped to achieve the purpose. The main methodology was to collect data from annual reports in all 290 municipalities. To complete the answers, a telephone survey was performed, where 57 municipalities responded. The result showed that only few factors affect the implementation of component depreciation. Something that clearly affects the choice of implementation is the accounting choice and the CFOs own interest. The results of this study indicate that municipalities do not comply with the law and there are evidence that all municipalities will not fully comply with the law in the future. The results also showed that there is uncertainty about what benefits component depreciation would provide. The study increases the understanding of the public sector accounting, focusing on in which extent municipalities have implemented component depreciation. The survey showed that the theory and practice did not match. The study provided indications that there are uncertainties in the municipalities, which means they would like to learn from each other. Future research could provide deeper knowledge of why component depreciation has not been introduced.