When a person gets unemployed there is a possibility to apply for unemployment benefit, and if a person gets sick they can apply for using  the mandatory sickness insurance. At first sight this can seem beneficial for individuals, but when taking a closer look at the regulations for the two insurances it is possible to see that that is not always the case. The insurances affect each other in such a way that if a person uses one of the insurances the other insurance cannot be used at the same time. Because if a person is sick they are supposed to use the sickness insurance, and if they are unemployed they are supposed to use the unemployment insurance. Although there is a situation where an individual is neither unemployed nor sick regarding to the regulations. That is the case when a person has received sickness benefit for 180 days. In that situation the Social Insurance Agency is supposed to do an assessment of the person´s possibility to work compared to the whole labor market. If in this case, the Social Insurance Agency finds that the person has a possibility to work, the right to the sickness benefit is withdrawn, even if the person has a medical certificate saying the person is still sick. When the person then turns to the unemployment agency, no unemployment benefit will be granted, since the person is sick and therefor has no possibility to work. The result is that the person is not sick enough according to the sickness insurance, but to sick according to the unemployment insurance. Thus, the person has no right to any of the two insurances.                       The situation mentioned above is the focus for this essay, and the integration between the two regulations will be examined by using different sources of law. In that way it is possible to take different aspects into consideration. The first part of the essay will focus on the regulations and the requirements for receiving benefit. After that the motives to the regulations will be examined, followed by cases illustrating the actual application of the regulations. Analyzes and conclusions will be found in the different chapters of the essay, and they will be put together in a final chapter. The result of the analyze is that the regulations are not applied in a way that is consistent with the motives to the regulations, and the purpose they are supposed to fulfill. Therefor a harmonization of the regulations is needed, so that individuals do not risk being without benefit when they are not able to work and therefor need financial support, which is the purpose with the insurances.

År 1998 infördes den första lagen gällande kommunal redovisning och i samband med dettabildades även Rådet för kommunal redovisning vars främsta uppgift är att främja godredovisningssed. De kommunalt ägda bolagen har blivit allt fler vilket också innebär att de fåtten större och viktigare samhällsekonomisk roll. Därav har också den kommunala redovisningenblivit mer betydelsefull. Som en följd av detta trädde en ny lag i kraft år 2019 för att skapagrunden för en mer välfungerande och rättvisande redovisning inom kommuner, nämligenlagen om kommunal bokföring och redovisning. Den nya lagen är mer reglerad och skagenerera en mer rättvisande och transparent redovisning som möjliggör för jämförelser mellankommuner. När det kommer till redovisning inom den kommunala sektorn finns det mångasaker som skiljer sig från den privata, en av dessa skillnader är hur bolag inomkommunkoncernen konsolideras in i de sammanställda räkenskaperna.Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att skapa en djupare förståelse för de sammanställdaräkenskaperna inom den kommunala redovisningen. Vidare att undersöka om kommuner iNorrland har påverkats av den nya lagstiftningen och varit tvungna att bytakonsolideringsmetod samt om den uppfyllt sitt syfte att bidra till en mer jämförbar redovisningkommuner emellan. Syftet besvaras genom semi-strukturerade intervjuer utförda pårespondenter som arbetar med kommunens finansiella rapporter på fyra olika kommuner iNorrland. Dessa svar ligger till grund för studiens resultat och slutsats.Studiens resultat visar att majoriteten av kommunerna inte har bytt konsolideringsmetod somett resultat av den nya lagstiftningen men att de ändå har påverkats av den. Slutsatsen är att dennya lagen om kommunal bokföring och redovisning har bidragit till att den kommunalaredovisningen har blivit mer jämförbar. Inte främst vad gäller de sammanställda räkenskapernautan också avseende andra faktorer. Slutligen visar studien på att reglering är en bidragandefaktor till harmonisering.

<p>Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet på jämförbar redovisning mellan länder ökat. EU har därför som målsättning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rådet en förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 är det krav på att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillämpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svåraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna. Samtidigt är det centrala syftet med harmoniseringsprocessen inom EU att skapa en mer jämförbar, enhetlig och transparant kapitalmarknad.</p><p>Vårt syfte är att skapa en förståelse för olika svenska bankers, myndigheters samt redovisningskunnigas inställning till harmoniseringen av redovisningen och konsekvenserna av IAS 39 tillämpningen. Utifrån detta skall vi analysera om tillämpningen av IAS 39 går emot harmoniseringens mål om att skapa en mer jämförbar och rättvisande redovisning. För att skapa en ökad förståelse av respondenternas uppfattning av harmoniseringen av redovisningen och IAS 39 har vi valt ett kvalitativt angreppssätt på vår fallstudie. För att besvara uppsatsens syfte har vi valt att intervjua företrädare för tre banker samt fyra myndigheter eller redovisningskunniga.</p><p>Det vi kommer fram till i vår undersökning är att harmoniseringen av redovisningen till följd av införandet av det internationella regelverket IAS/IFRS uppfattas som något positivt av samtliga respondenter. Då länderna själva får välja vem som skall tillämpa IAS/IFRS regelverket leder det till en sämre jämförbarhet mellan de olika ländernas redovisningar. Respondenterna anser att sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett hinder för tillämpningen av IAS/IFRS i juridisk person. Valmöjligheterna avseende säkring av finansiella instrument som finns i IAS 39 leder till en svårare jämförelse mellan företagen. Men det ger däremot en möjlighet att redogöra för en mer rättvisande bild av företagens verksamhet utifrån hur de bedömer att företaget speglas bäst. Värdering till verkligt värde av de flesta finansiella instrumenten ger en mer relevant och aktuell bild, men är problematisk om det inte finns en aktiv marknad. En konsekvens av den administrativt krävande IAS 39 är att de undersökta bankerna har minskat sitt användande av säkringsredovisning vilket leder till en ökad riskexponering. Bankerna upplever att IASB inte har tagit hänsyn till hur bankernas verksamhet fungerar i praktiken. Detta tyder på att det finns ett glapp mellan den normativa grundtanken bakom IAS 39 och den praktiska tillämpningen av standarden i bankerna.</p>

Ett företags utveckling inom redovisningsområdet påverkas ständigt av den miljö ochomgivning som redovisningen befinner sig i. Normgivningsorganen IASB och FASBhärstammar från två olika redovisningstraditioner och har därmed utvecklat olika syn påredovisningens utformning. IASB och FASB har sedan år 2002 inlett ett samarbete sombenämns konvergensprojektet där man inom ramen för projektet harmoniserar finansiellarapporter. Finansiella rapporter utgör en viktig informationskälla för externa användarepå kapitalmarknaden och är av en betydande karaktär för att redovisningen ska blitransparent och jämförbar. Från och med räkenskapsåret som inleds efter den 1 januari år2009 införs ett nytt resultatrapporteringssätt för noterade bolags koncernredovisning. Detnya resultatrapporteringssättet benämns Statement of comprehensive income och harmånga likheter med den amerikanska standarden SFAS No. 130 ReportingComprehensive income som är utgiven av FASB. Statement of comprehensive incomemedför att resultaträkningens utseende förändras och kommer att inkludera allaverksamhetens transaktioner oavsett om transaktionerna är realiserade eller orealiserade.Uppsatsens studie syftar till att besvara vad svenska redovisare med enkontinentaleuropeisk redovisningstradition som grund anser att den nya Statement ofcomprehensive income kommer att tillföra för externa användare av finansiella rapporter.Uppsatsarbetet har tillämpats genom en kvalitativ metod då vårt empiriska insamladematerial består av tre personliga möten med redovisningsspecialister. Eftersom alla trerespondenter har olika erfarenheter och kunskap kring ämnet anser vi att de harkompetens till att representera majoriteten av svenska redovisare.Undersökningen har resulterat i att den nya resultatrapporteringen Statement ofcomprehensive income ger en bättre helhetsbild av företagets finansiella ställning.Samtidigt ställs större krav på en ökad medvetenhet och kunskap hos de externaanvändarna för att kunna tolka och använda informationen på rätt sätt. Statement ofcomprehensive income kan även skapa otydlighet angående vilket resultat som ska utgöraföretagets bottom-line då det kommer att resultera i ”två” resultat för räkenskapsåret isamband med den nya resultatrapporteringens införande.Under uppsatsarbetet har vi upptäckt många nya intressanta aspekter som kan vara avintresse att studera och vara av relevans för vidare forskning inom området. Vi har somförslag om att genomföra samma studie igen inom en tioårsperiod eftersom man då harmöjlighet att utvärdera vad Statement of comprehensive incomes verkliga effekt tillför deexterna användarna. Ytterligare en intressant aspekt är att göra en grundlig studie kringIASB respektive FASB som organisation och undersöka om konvergensprojektetnågonsin kan nå sitt ursprungliga syfte som är att åstadkomma en harmonisering. / Uppsatsnivå: C

År 2004 beslutade BFN att inleda en ny inriktning i sitt normgivningsarbete som kom att benämnas K-projektet. Detta projekt innefattar fyra särskilda ramverk som inkluderar kategorierna K1-K4. K-regelverken omfattar icke noterade företag som är bokföringsskyldiga och nämnda kategorier skall tillämpas beroende på företagsform och företagsstorlek. Regelverket K3 skickades ut på remiss i juni år 2010 och skall vara huvudregelverk för icke noterade företag som avslutar räkenskapsåret med en årsredovisning. IASB publicerade år 2009 ett internationellt redovisningsregelverk som erhållit namnet IFRS for SMEs. I likhet med K3 är detta regelverk även avsett för icke noterade små och medelstora företag som upprättar årsredovisning.Studien har sin utgångspunkt i BFNs påstående om att reglerna i K3, med anpassning till ÅRL och IL, är utformade efter det internationella regelverket IFRS for SMEs.Syftet med studien är att undersöka om det svenska regelverket K3 bygger på det internationella regelverket IFRS for SMEs, genom att utföra en komparativ studie.Studien är utformad enligt en induktiv ansats och är av kvalitativ karaktär. Den teoretiska referensramen innehåller en beskrivning av K3 och IFRS for SMEs och dess normgivande organ. Undersökningen omfattar en jämförelse av sex utvalda kapitel i K3 och motsvarande kapitel som i IFRS for SMEs behandlar likartade områden. Likheter och olikheter regelverken emellan lyfts fram och analyseras med syfte att undersöka om K3 bygger på regler och principer i IFRS for SMEs.Studien visar att K3 i mångt och mycket är utformat i enlighet med IFRS for SMEs och därmed verifierar vi BFNs påstående. Likheter regelverken emellan överväger olikheter och innehållet i K3 skiljer sig från IFRS for SMEs endast i de avseenden K3 anpassats till svensk lag. Vi anser att K3 är ett bevis på att Sverige strävar efter ökad jämförbarhet. Inflytandet av ÅRL och IL i K3 förhindrar dock en fullständig tillämpning av internationella regler och principer. Vi förordar ökad internationell jämförbarhet på redovisningsområdet och förespråkar en lagförändring som tillåter Sverige att i större utsträckning vara en del av ett gemensamt redovisningsspråk. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla särskilda standarder som är lämpliga att användas av små och medelstora företag då de tar fram sina finansiella rapporter. Utgångspunkterna i undersökningen är att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. </p><p>Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och målen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Syftet är vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Metod: För att uppnå syftet har en dokumentundersökning genomförts där empirin i första hand består av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. IASBs diskussionsunderlag Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities samt kommentarer till detta diskussionsunderlag som inkommit till IASB har utgjort särskilt viktiga källor i undersökningen. </p><p>Avgränsning: För att undersöka om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid harmonisering av internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag har Storbritannien (anglosaxisk) och Tyskland (kontinental) studerats som representanter för respektive redovisningstradition. De faktorer som bedömts ha störst betydelse för utvecklingen inom respektive redovisningstradition är först och främst kapitalstruktur, legala system, skattekoppling samt professionaliseringsgrad i olika länder. </p><p>Resultat: Orsakerna till att IASB har beslutat sig för att utveckla speciella redovisningsstandarder för små och medelstora företag är att användare av dessa företags finansiella rapporter efterfrågar annan information än vad användare av finansiella rapporter för noterade bolag gör,fullständiga IFRS anses också för dessa typer av företag vara alltför omfattande och kostsamma att tillämpa. En annan anledning är att den ökade implementeringen av IFRS ger upphov till minskad jämförbarhet mellan olika företags rapporter på nationell nivå samt att IASB vill undvika att olika nationer själva anpassar sina nationella GAAPs mot IFRS då det kommer till små och medelstora företags redovisning och därigenom försvårar en framtida standardisering av internationella redovisningsregler. De huvudsakliga målen med projektet är att IASB vill möta behoven hos användare av små och medelstora företags finansiella rapporter samt erbjuda dessa företag globalt användbara standarder. Övriga mål är att dessa standarder ska baseras på samma ramverk som fullständiga IFRS och att rapporteringsbördan för små och medelstora företag ska reduceras. Undersökningen har visat att skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid harmonisering av internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Svårigheterna ligger i första hand i att harmonisera standarderna så att de tillfredställer intressenter från länder med kontinental redovisningstradition (i undersökningen representerat av Tyskland) och det starkaste observerade hindret kan hänföras till den starka koppling som finns mellan redovisning och beskattning inom den kontinentala redovisningstraditionen.</p>

Background: A harmonisation of accounting directions has been taken place, which for most countries has meant an adjustment to the directions of the United States. The Swedish directions of group accounting, RR 1:00, is one such adaptation. At the same time, a new direction of group goodwill, FAS 142, is introduced in the US. Purpose: The purpose of this thesis is to map out the Swedish actors’, mainly the companies’, opinion about the direction of group goodwill accounting. Procedure: Information from three actors in the market of accounting (accountants at the firms, users, in the form of analysts, and authorised accountants and one issuer of the directions) was collected via questionnaire and complementary telephone interviews. Summary: From the investigation we found out that the Swedish actors are content with the Swedish directions of group goodwill accounting but they think that an adjustment to the American direction FAS 142 is inevitable. The analysts had a positive attitude towards FAS 142 while the other actors were a little more doubtful.

Bakgrund: I september 2003 beslutade IASBs styrelse att organisationen ska utveckla särskilda standarder som är lämpliga att användas av små och medelstora företag då de tar fram sina finansiella rapporter. Utgångspunkterna i undersökningen är att IASB utgör en internationell institution som i huvudsak formas av sina största intressenters behov och att reglering av redovisning kan ses som en politisk process. Syfte: att ge en beskrivning av orsaker till och målen med IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Syftet är vidare att utreda om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid IASBs harmonisering av internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Metod: För att uppnå syftet har en dokumentundersökning genomförts där empirin i första hand består av vetenskapliga artiklar samt annat publicerat material som direkt eller indirekt berör IASBs projekt att utveckla internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. IASBs diskussionsunderlag Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities samt kommentarer till detta diskussionsunderlag som inkommit till IASB har utgjort särskilt viktiga källor i undersökningen. Avgränsning: För att undersöka om skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid harmonisering av internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag har Storbritannien (anglosaxisk) och Tyskland (kontinental) studerats som representanter för respektive redovisningstradition. De faktorer som bedömts ha störst betydelse för utvecklingen inom respektive redovisningstradition är först och främst kapitalstruktur, legala system, skattekoppling samt professionaliseringsgrad i olika länder. Resultat: Orsakerna till att IASB har beslutat sig för att utveckla speciella redovisningsstandarder för små och medelstora företag är att användare av dessa företags finansiella rapporter efterfrågar annan information än vad användare av finansiella rapporter för noterade bolag gör,fullständiga IFRS anses också för dessa typer av företag vara alltför omfattande och kostsamma att tillämpa. En annan anledning är att den ökade implementeringen av IFRS ger upphov till minskad jämförbarhet mellan olika företags rapporter på nationell nivå samt att IASB vill undvika att olika nationer själva anpassar sina nationella GAAPs mot IFRS då det kommer till små och medelstora företags redovisning och därigenom försvårar en framtida standardisering av internationella redovisningsregler. De huvudsakliga målen med projektet är att IASB vill möta behoven hos användare av små och medelstora företags finansiella rapporter samt erbjuda dessa företag globalt användbara standarder. Övriga mål är att dessa standarder ska baseras på samma ramverk som fullständiga IFRS och att rapporteringsbördan för små och medelstora företag ska reduceras. Undersökningen har visat att skillnader mellan anglosaxisk och kontinental redovisningstradition kan utgöra hinder vid harmonisering av internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Svårigheterna ligger i första hand i att harmonisera standarderna så att de tillfredställer intressenter från länder med kontinental redovisningstradition (i undersökningen representerat av Tyskland) och det starkaste observerade hindret kan hänföras till den starka koppling som finns mellan redovisning och beskattning inom den kontinentala redovisningstraditionen.

Introduktion: Från och med januari 2005 ska alla noterade moderbolag inom EU ha anpassat sig till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Syftet med IFRS är att med hjälp av internationella regler skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv europeisk kapitalmarknad. I och med övergången till IFRS är EU nu världens största region med gemensamma redovisningsprinciper. Syftet med studien är att identifiera och klarlägga om merarbete har uppkommit för svenska noterade företag i och med anpassningen till de nya IFRS-standarderna samt att ge en generell bild av posten IAS 19, Ersättningar till anställda. Metod: För att uppnå syftet med vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ inriktning i form av intervjuer. De fyra företagen som intervjuats finns i Jönköpingsregionen. Teoretisk referensram: Teorin presenteras i tre större avsnitt; harmonisering, IFRS samt IAS 19. Det ges även en bakgrund till internationell samt nationell redovisning. Slutsats: Studiens slutsatser är bland annat att en harmonisering av redovisningsstandarder inte har inneburit så många fördelar som litteraturen har påvisat. Vidare har IFRS inneburit en utökad upplysningsplikt som har resulterat i merarbete för företagen. Slutligen har IAS 19 inneburit merarbete för företag som använder sig av förmånsbestämda pensionsplaner. / Introduction: From January 2005 all listed companies within the EU are required to adapt to the new international accounting standards, IFRS. The aim of IFRS is to create a uniform, integrated and a more efficient European capital market. Due to the transition to IFRS the EU is now the world’s largest region with common accounting standards. The aim of this thesis is to identify and explain if additional work has arisen for the listed Swedish companies due to the new IFRS standards. Further, this thesis also includes a general description of a specific standard, IAS 19 Employee Benefits. Methodology: In order to achieve the purpose of our study, we have chosen to apply a qualitative approach. Four companies in the region of Jönköping were chosen and interviewed. Frame of reference: The frame of reference is divided into three sections; harmonization, IFRS and IAS 19. The theory also includes a background to international as well as domestic accounting. Conclusion: The conclusions that can be drawn from this study are for example that a harmonization of the accounting principles have not contributed to all benefits mentioned in the literature. Furthermore, IFRS denotes additional work for the companies. Finally IAS 19 also includes additional work for the companies using define benefit plan.

Harmonisering inom redovisning är aktuellt både internationellt och nationellt. Från och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgå från IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har därför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mål att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, därför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsåtgärder framställts som ska bidra till att uppnå målet. En av dessa förenklingar är K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och består av kategorierna K1-K4. Den här studien inriktar sig på K1-regelverket och syftet är att reda ut om K1-regeverket är en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrån redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv.   Med hjälp av information från fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslås att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och släppt dem samtidigt, med krav att tillämpa dem. Baserat på den här studien kan det konstateras att K1-regelverket lutar mot en förenkling inom bokföring, redovisning samt beskattning utifrån redovisningskonsulternas samt revisorns synvinkel.