Bakgrund: ISA 701 och Särskilt Betydelsefulla Områden (SBO) infördes år 2016 med avsikten att öka informationsvärdet i revisionsberättelsen. I den svenska kontexten är SBO ett outforskat område varför denna studie ämnar bidra till en förståelse för hur revisorers användning av SBO har sett ut sedan införandet. Syfte: Syftet med studien är att utforska om det finns ett samband mellan revisionsbyrå och användning av SBO samt ta reda på om användningen har blivit likriktad över tid sedan införandet av ISA 701 år 2016. Metod: Studiens hypoteser härleds utifrån befintlig teori och tidigare kunskaper vilket innebär att en deduktiv ansats används. Hypotesprövningarna genomförs med hjälp av sekundärdata och en longitudinell forskningsdesign. Resultat: Studien finner ett samband mellan revisionsbyrå och användning av SBO. Vad gäller likriktning finns det både indikationer på att revisionsbyråerna har blivit mer lika varandra i sin användning av SBO men också på att skillnaderna har ökat. Därmed finns det en risk för att byråspecifika faktorer påverkar hur många SBO ett företag tilldelas istället för enbart klientspecifika faktorer. Kunskapsbidrag: Studien ger en tidig inblick i hur SBO har tillämpats i en svensk kontext sedan införandet år 2016. För IAASB och övriga standardsättare som varit drivande i framtagandet av SBO bidrar studien till en uppföljning av hur användningen sett ut. Ur ett investerarperspektiv kan studiens resultat bidra till en ökad medvetenhet om vilka faktorer som påverkar varför ett företag tilldelas SBO. / Background: The purpose with Key Audit Matters (KAM) is to increase the information value in the audit report. In the Swedish context, KAM is an unexplored area, which is why this study aims to contribute to an understanding of how auditors’ use of KAM has been since its introduction. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether there is a relationship between the audit firm and the use of KAM and to find out if the use has become more uniform over time since the introduction of ISA 701 in 2016. Method: The study hypotheses have been developed through existing knowledge which means that a deductive approach has been used. The hypothesis tests have been conducted using secondary data and a longitudinal research design. Result: The study’s result indicates that there is a relationship between the audit firm and the use of KAM. In terms of uniformity, there are some indications that the differences between the audit firms’ use of KAM have decreased. However, there are also indications that the differences have increased. Thus, there is a risk that firm-specific factors affect how many KAM a company receives instead of only client-specific factors. Contribution: The study gives an early insight of how KAM has been applied in a Swedish context since the introduction 2016. For IAASB and other standard setters that have been a driving force for the development of KAM, the study contributes to a follow up of how the use of KAM has been. From an investor perspective, the results from the study can contribute to an increased awareness of which factors that affect why a company receives KAM.

Studiens syfte har varit att analysera och jämföra utvecklingen samt harmoniseringen av hållbarhetsrapportering av The Big 4 i Sverige och Storbritannien under fyra löpande år (2016–2019). Denna studie genomfördes eftersom hålbarhetsrapportering blir allt mer väsentlig och revisionsföretagen har den kunskap som krävs om ämnet. Därför blir det relevant att analysera The Big 4:s egna hållbarhetsredovisningar. EU har skapat ett nytt EU-direktiv år 2014 i syfte att främja hållbarhetsrapporteringen och dess harmonisering på regional nivå. EU-direktivet har påverkat Sveriges och Storbritanniens nationella lagar om redovisning. Med hjälp av innehållsanalys av årsredovisningar, separata hållbarhetsrapporter och information på The Big 4:s hemsidor har empirin till studien tagits fram. För att kunna tolka den insamlade empirin har institutionella teorin, intressentteorin, legitimitetsteorin och konceptualisering om harmonisering använts. Med hjälp av detta har vi kommit fram till tre olika resultat. Det första resultatet är att The Big 4 använder olika presentationsform i respektive land. Det andra resultatet är att innehållet i The Big 4:s hållbarhetsrapporter skiljer sig mellan de två länderna. Det tredje och sista resultatet är att alla företag som tillhör The Big 4 i Sverige och Storbritannien ingår i FNGC samarbetet. / The purpose of the study was to analyze and compare the development and harmonization of the sustainability reporting of The Big 4 in Sweden and the UK over four consecutive years (2016–2019). This study was done because of sustainability reporting is becoming increasingly important and auditing companies have the knowledge required on the subject. Therefore, it becomes relevant to analyze The Big 4s sustainability reports. The EU has created a new EU-directive in 2014 to promote sustainability reporting and its harmonization at a regional level. The EU-directive has affected Sweden's and the UK's national accounting laws. Using content analysis of annual reports, separate sustainability reports and information published on The Big 4s websites, the empirical data for the study has been developed. To be able to interpret the empirical data collected, institutional theory, stakeholder theory, legitimacy theory and conceptualization of non-financial reporting harmonization have been used. With this we have come to three different results. The first result is that The Big 4 uses different presentation form in each country. The second result is that the contents of The Big 4:s sustainability reports differ between the two countries. The third and final result is that all companies belonging to The Big 4 in Sweden and the UK are part of the FNGC collaboration.

Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden och det faktum att marknader numera integreras oberoende av landsgränser, har bidragit till att en harmonisering av redovisningsregler har blivit allt viktigare. Inkonsekvenser i redovisningen har historiskt resulterat i finanskriser och företagskandaler, som fått allvarliga konsekvenser. I syfte att minimera dessa redovisningsskillnader ingick den internationella standardsättaren IASB tillsammans med den amerikanska standardsättaren FASB ett gemensamt projekt. Projektet går under benämningen Norwalk Agreement och startades år 2002. Idag samarbetar IASB och FASB mot målet att öka jämförbarheten med den internationella redovisningen genom att utveckla en enhetlig uppsättning av högkvalitativa redovisningsstandarder. Som en del i detta projekt publicerade de år 2010 de två första kapitlen i den gemensamt framarbetade föreställningsramen. De har även tagit fram två förslag till nya standarder beträffande leasing och intäktsredovisning samt färdigställt en standard för värdering till verkligt värde.Syftet med studien är att, utifrån den internationella harmoniseringsprocessen, undersöka de likheter och skillnader som finns mellan IASB:s och FASB:s regelverk, hur väl förankrad de kvalitativa egenskaperna är i de gemensamt utvecklade standarderna samt vilka utvecklingstendenser som går att urskilja.Studien har genomförts utifrån en induktiv ansats med en komparativ design. Undersökningsansatsen är av kvalitativ karaktär där fyra områden har valts ut för att studeras närmare. Områdena utgörs av föreställningsram, leasing, värdering till verkligt värde och intäktsredovisning, som valdes ut på grund av deras betydande roll avseende harmoniseringsprocessen.Studiens resultat visar att det (förutsatt att förslagen går igenom) har skett en konvergering på de jure nivå mellan de båda standardsättarnas regelverk. Det kvarstår dock skillnader på de facto nivå som en konsekvens av kulturella och institutionella skillnader. Undersökningen visar även att det finns brister avseende de kvalitativa egenskapernas representativitet i FASB:s och IASB:s förslag på nya standarder. Slutligen går utvecklingen mot en ökad användning av professionellt omdöme, principbaserade standarder och ökad transparens, vilket är att likna IASB:s förhållningssätt. Trots många influenser från FASB går utvecklingen mot att närma sig IASB. / Program: Civilekonomprogrammet

Syftet med studien är att undersöka BFNs uttalande att K3 är ett principbaserat regelverk, genom att visa hur princip- eller regelbaserat regelverket är i förhållande till IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs och K2. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie där vi klassificerar redovisningsregelverken utifrån ett princip- och regelperspektiv. Studien har utförts på regelverkens klassificeringar av tillgångar, skulder samt omsättnings- och anläggningstillgångar. Undersökningen är relevant då de senaste redovisningsskandalerna medfört en debatt kring regel och principbaserade standarder. Enligt vår vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare där en bedömning av varje enskild bestämmelse görs huruvida den är regel- eller principbaserad och där omfattningen av regel- eller principbasering av enskilda normer sätts i relation till andra regelverk. Vårt bidrag till forskningen blir därför att försöka beskriva hur verkligheten ser ut. Vi vill även bidra till att diskussionen kring regel- och principbaserade standarder blir mer nyanserad.För att kunna avgöra om K3 är ett principbaserat regelverk eller ej har vi studerat både ekonomisk och juridisk litteratur. Vi har på så sätt hittat olika definitioner och tecken som indikerar om en norm är regelbaserad eller principbaserad. Utifrån denna information presenterar vi argument för varje undersökt paragraf i de olika regelverken gällande dess nivå av princip eller regelbasering. Med hjälp av dimensionsteorin visar vi sedan hur regelbaserade de olika studerade standarderna är i relation till varandra. Dessutom förs en diskussion angående relevansen av att diskutera harmoniseringsarbetet i termer av princip och regelbaserade standarder.Vår slutsats är att K3 är det minst regelbaserade och mest principbaserade regelverket av de undersökta bestämmelserna och regelverken. Men samtliga studerade regelverk innehåller dock aspekter som kan anses vara både regel- och principbaserade vilket medför att vår slutsats därför är att BFNs uttalande, att K3 regelverket är principbaserat, är felaktigt och för generellt.Vi tror inte att det är givande att fortsätta föra en diskussion angående regler och principer i de allmänna och generella ordalag som är vanligt i dagens vetenskapliga litteratur. Vi anser därför att det är mer utvecklande att istället bedöma hur en bestämmelse bör vara utformad i varje enskilt fall och då göra avvägningar mellan omfattningen av regler och principer i varje bestämmelse. Utformningen måste även vägas mot de övergripande mål och krav som ställs på de finansiella rapporterna, såsom jämförbarhet, relevans och andra kvalitativa egenskaper. Vi anser även att ett regelverk behöver ha både regler och principer för att vara effektivt och ändamålsenligt. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. Då Sverige blev medlem i EU skrevs begreppet ”rättvisande bild” in i den nya årsredovisningslagen. Syftet med vårt arbete har varit att mot bakgrund av de olika redovisningstraditionerna beskriva och analysera hur begreppet rättvisande bild tolkas och tillämpas i svenska företag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet har samlats in genom en intervju-undersökning bland företag och en intervju med en revisor. Resultatet av undersökningen visar bland annat att företagen och revisorn tolkar rättvisande bild samstämmigt trots avsaknaden av en definition och att deras tolkning av begreppet stämmer bra överens med hur det är beskrivet i ÅRL och i förarbetena till denna. Vi kan se ”rättvisande bild” som ett mål för årsredovisningen som kan uppnås med hjälp av lagar, rekommendationer och god redovisningssed.</p> / <p>The development of accounting is distinguished by two different accounting traditions, the Anglo-Saxon and the Continental European tradition. They have taken different directions since they are founded on different legal systems. In order to harmonize accounting between the member states the EU has issued a number of Directives on Company Law. The most fundamental is the Fourth Directive. It contains a requirement that the annual accounts shall give a true and fair view of the company's assets, liabilities, financial position and profit or loss. Since there is no definition of the meaning of ”a true and fair view”, the interpretation has come to vary among the member states. As Sweden entered the EU, the requirement of a “true and fair view” was implemented in Årsredovisningslagen (the Annual Accounts Act). The purpose of this thesis has been to, in the light of the different accounting traditions, describe and analyze how the concept of ”a true and fair view” is interpreted and applied by Swedish companies. To do this a qualitative method has been used. We have conducted a survey among companies and an interview with an auditor. The results show, among other things, that the companies and the auditor interpret “true and fair view” unanimously, despite the lack of a definition. The interpretation corresponds well to how the requirement is described in Årsredovisningslagen. We can see ”true and fair view” as an objective for the annual accounts which can be achieved by complying with laws, recommendations and “good accounting practice”.</p>

<p>Syfte: Syftet med vår studie är att skapa klarhet i vad det nya direktivet MiFID innebär, och vilken roll den utgör för harmoniseringen av den Europeiska finansiella marknaden. Vi vill även belysa vad de olika aktörer i den finansiella marknaden anser om harmoniseringen och vilken inställning de har till de olika delarna i MiFID direktivet.</p><p>Metod: Vi har efter en noggrann selektering låtit: Aktiespararna,</p><p>Fondhandlarföreningen och Finansinspektionen representera den svenska</p><p>Finnansmarknaden. Det är utifrån dessa tre parter vårt empiriska intag av hur harmoniseringen i samband med MiFID, samt hur direktivet i sig uppfattas på den svenska finansiella marknaden har fastställts. Vi har tagit del av artiklar, undersökningar och remissvar som har framtagits inom de tre grupperna för att skapa en förståelse angående deras åsikter och ställningstaganden vad gäller MiFID. Vi har även utfört intervjuer med de tre grupperna vidare presenterar vi vissa redan existerande teorier för en välfungerande finansiell marknad samt</p><p>hur harmoniseringen har fungerat inom tidigare områden.</p><p>Resultat & slutsats: Alla aktörerna är positivt inställda till harmoniseringen och direktivet i stort, likväl framhävs många detaljer som står till hinder för att ambitionen om den enade finansiella marknaden skall kunna bli verklig under överskådlig tid.</p><p>Andra slutsatser är att kostnaderna i samband med införandet av MiFID tros drabba värdepappersinstitutionerna hårdast, och förmodligen blir det investerarna som får bära kostnaderna i slutändan. Värdepappersinstitutionerna kommer och andra sidan få bättre möjligheter att växa internationellt, en möjlighet som troligen kommer att gynna de större institutionerna i större grad än de mindre. Flera aktörer på marknaden ser även brister i harmoniserings-</p><p>arbetet, vilka kan orsaka direkta nackdelar för den svenska finansmarknaden.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Det intressanta med denna studie är att den reflekterar de teorier, fortsatt spekulationer, åsikter samt förväntningar som fanns inför implementeringen. Det vore därför ytterst intressant att undersöka utfallet ur alla de aspekter vi</p><p>lyfte, i olika tidsintervaller efter implementeringen.</p><p>Uppsatsens bidrag: Studien har uppfyllt sitt syfte och dokumenterat den svenska finansmarknadens syn på harmoniseringen av finansmarknaden inom EU, med särskild beaktning av MiFID direktivet och dess innebörd.</p> / <p>Aim: The purpose of our essay is to clear up the difficulties of what the new directive MiFID means, and which part it represents for the harmonisation of the European financial market. Further we want to illuminate what the different operators of the financial market consider about the harmonisation and what attitude they have for the different parts of the MiFID directive.</p><p>Method: After careful selection we have let: Aktiespararna, Fondhandlarföreningen and Finansinspektionen to represent the Swedish financial market. It´s on the basis of these three parts, our empirical input of how the harmonisation in connection with the MiFID directive, and how the directive in general is received on the Swedish financial market, is established. By studying scientific</p><p>articles, studies and comment letters that hese three groupes has developed, we have tryed to make a understanding concerning there opinions and there standpoints respecting the MiFID directive. We performed iterviews with the three groupes and further vi present already existing theories for how a well functional financial market and harmonisation have worked in prior areas.</p><p>Result & Conclusions: In our analyse we found that all parts where positive to the harmonisation and the directive in the big picture, but that there where many detail objects in the way of the ambition of a united financial market in a foreseeable time. On the other side the value paper institutes gone have the opportunity to grove internationally, an opportunity that most likely will benefit the bigger institutes greater then the smaller ones. Several of the actors also notice a lack in the harmonisation work that could cause direct disadvantages for the Swedish financial market if not corrected.</p><p>Suggestions for future research: Whats intresting with this study is that it reflects the theories, speculations views and expectations that existed prior to the implemention of the research: directive. On the basis of this it would be extremley intresting to examie the results in aspect of all the angles we used in this study in varyes</p><p>timeintervals after the implementation.</p><p>Contribution of the thesis: This study has fulfiled its aim and documented the swedish view on to the harmonisation of the financial market within the EU, with special consideration of the MiFID directive and it´s signigicance.</p>

Syfte: Syftet med vår studie är att skapa klarhet i vad det nya direktivet MiFID innebär, och vilken roll den utgör för harmoniseringen av den Europeiska finansiella marknaden. Vi vill även belysa vad de olika aktörer i den finansiella marknaden anser om harmoniseringen och vilken inställning de har till de olika delarna i MiFID direktivet. Metod: Vi har efter en noggrann selektering låtit: Aktiespararna, Fondhandlarföreningen och Finansinspektionen representera den svenska Finnansmarknaden. Det är utifrån dessa tre parter vårt empiriska intag av hur harmoniseringen i samband med MiFID, samt hur direktivet i sig uppfattas på den svenska finansiella marknaden har fastställts. Vi har tagit del av artiklar, undersökningar och remissvar som har framtagits inom de tre grupperna för att skapa en förståelse angående deras åsikter och ställningstaganden vad gäller MiFID. Vi har även utfört intervjuer med de tre grupperna vidare presenterar vi vissa redan existerande teorier för en välfungerande finansiell marknad samt hur harmoniseringen har fungerat inom tidigare områden. Resultat &amp; slutsats: Alla aktörerna är positivt inställda till harmoniseringen och direktivet i stort, likväl framhävs många detaljer som står till hinder för att ambitionen om den enade finansiella marknaden skall kunna bli verklig under överskådlig tid. Andra slutsatser är att kostnaderna i samband med införandet av MiFID tros drabba värdepappersinstitutionerna hårdast, och förmodligen blir det investerarna som får bära kostnaderna i slutändan. Värdepappersinstitutionerna kommer och andra sidan få bättre möjligheter att växa internationellt, en möjlighet som troligen kommer att gynna de större institutionerna i större grad än de mindre. Flera aktörer på marknaden ser även brister i harmoniserings- arbetet, vilka kan orsaka direkta nackdelar för den svenska finansmarknaden. Förslag till fortsatt forskning: Det intressanta med denna studie är att den reflekterar de teorier, fortsatt spekulationer, åsikter samt förväntningar som fanns inför implementeringen. Det vore därför ytterst intressant att undersöka utfallet ur alla de aspekter vi lyfte, i olika tidsintervaller efter implementeringen. Uppsatsens bidrag: Studien har uppfyllt sitt syfte och dokumenterat den svenska finansmarknadens syn på harmoniseringen av finansmarknaden inom EU, med särskild beaktning av MiFID direktivet och dess innebörd. / Aim: The purpose of our essay is to clear up the difficulties of what the new directive MiFID means, and which part it represents for the harmonisation of the European financial market. Further we want to illuminate what the different operators of the financial market consider about the harmonisation and what attitude they have for the different parts of the MiFID directive. Method: After careful selection we have let: Aktiespararna, Fondhandlarföreningen and Finansinspektionen to represent the Swedish financial market. It´s on the basis of these three parts, our empirical input of how the harmonisation in connection with the MiFID directive, and how the directive in general is received on the Swedish financial market, is established. By studying scientific articles, studies and comment letters that hese three groupes has developed, we have tryed to make a understanding concerning there opinions and there standpoints respecting the MiFID directive. We performed iterviews with the three groupes and further vi present already existing theories for how a well functional financial market and harmonisation have worked in prior areas. Result &amp; Conclusions: In our analyse we found that all parts where positive to the harmonisation and the directive in the big picture, but that there where many detail objects in the way of the ambition of a united financial market in a foreseeable time. On the other side the value paper institutes gone have the opportunity to grove internationally, an opportunity that most likely will benefit the bigger institutes greater then the smaller ones. Several of the actors also notice a lack in the harmonisation work that could cause direct disadvantages for the Swedish financial market if not corrected. Suggestions for future research: Whats intresting with this study is that it reflects the theories, speculations views and expectations that existed prior to the implemention of the research: directive. On the basis of this it would be extremley intresting to examie the results in aspect of all the angles we used in this study in varyes timeintervals after the implementation. Contribution of the thesis: This study has fulfiled its aim and documented the swedish view on to the harmonisation of the financial market within the EU, with special consideration of the MiFID directive and it´s signigicance.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. Då Sverige blev medlem i EU skrevs begreppet ”rättvisande bild” in i den nya årsredovisningslagen. Syftet med vårt arbete har varit att mot bakgrund av de olika redovisningstraditionerna beskriva och analysera hur begreppet rättvisande bild tolkas och tillämpas i svenska företag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet har samlats in genom en intervju-undersökning bland företag och en intervju med en revisor. Resultatet av undersökningen visar bland annat att företagen och revisorn tolkar rättvisande bild samstämmigt trots avsaknaden av en definition och att deras tolkning av begreppet stämmer bra överens med hur det är beskrivet i ÅRL och i förarbetena till denna. Vi kan se ”rättvisande bild” som ett mål för årsredovisningen som kan uppnås med hjälp av lagar, rekommendationer och god redovisningssed. / The development of accounting is distinguished by two different accounting traditions, the Anglo-Saxon and the Continental European tradition. They have taken different directions since they are founded on different legal systems. In order to harmonize accounting between the member states the EU has issued a number of Directives on Company Law. The most fundamental is the Fourth Directive. It contains a requirement that the annual accounts shall give a true and fair view of the company's assets, liabilities, financial position and profit or loss. Since there is no definition of the meaning of ”a true and fair view”, the interpretation has come to vary among the member states. As Sweden entered the EU, the requirement of a “true and fair view” was implemented in Årsredovisningslagen (the Annual Accounts Act). The purpose of this thesis has been to, in the light of the different accounting traditions, describe and analyze how the concept of ”a true and fair view” is interpreted and applied by Swedish companies. To do this a qualitative method has been used. We have conducted a survey among companies and an interview with an auditor. The results show, among other things, that the companies and the auditor interpret “true and fair view” unanimously, despite the lack of a definition. The interpretation corresponds well to how the requirement is described in Årsredovisningslagen. We can see ”true and fair view” as an objective for the annual accounts which can be achieved by complying with laws, recommendations and “good accounting practice”.

No description available.

Svensk patenträtt har i stor omfattning harmoniserats med praxis utvecklad av det europeiska patentverket (EPO), vad avser patenterbarhetskriterier. Anledningen till harmoniseringen har motiverats av att det ska bli en mer enhetlig bedömning av patent i Europa. Harmoniseringen har i vart fall inte innefattat så kallad formell praxis, som innefattar regler om hand­läggandet hos det svenska patentverket, i förhållande till handläggandet av det vid EPO.   Vid Sveriges anslutning till European Patent Convention (EPC) år 1978, förespråkades att det svenska patentverket ansågs hålla en godtagbar standard i sin handläggning, men att det fram­tida förhållandet mellan svensk patenträtt och EPC kunde komma att innebära förändring om kvalitetsnivån inte kunde anses tillräcklig hög. Efter ett nyligen taget beslut av Patentbesvärsrätten (PBR) har Patent- och registreringsverkets (PRV) handläggning ifrågasatts, varför författarna valt att undersöka om en förändring av hand­läggningen vid PRV bör genomföras, i enlighet med det förslag som framställs i proposition 1977/78:1, med beaktande av praxis utvecklad av EPO.   I uppsatsen redogörs för hur EPO har tydligare regler avseende patent­ärenden än vad PRV har, varför en harmonisering av detta område bör diskuteras för säkerställandet av hög kvalitet vid handläggningen hos det svenska patentverket. Det är författarnas uppfattning att en ofullständig harmonisering även av formella regler resulterar i ett problem för säkerställandet av rättssäkerheten, eftersom lagregleringen i Sverige kan anses bristfällig. Således är det av intresse för svensk patenträtt att ta hänsyn till formell praxis utvecklad av EPO, alternativt, genom lagstiftningsförfarande, reglera bristen av tydliga regler.