Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur skönlitteratur, i svenskämnet för gymnasiet, kan användas för att belysa (SSR) värdegrundsrelaterade frågor. Frågeställningarna som används handlar om hur sexualitet, samtycke och relationer belyses i skönlitteratur samt hur de kan användas i svenskämnesundervisning med hjälp av skönlitteratur. För att besvara syftet, med hjälp av frågeställningarna, analyseras sju vetenskapliga artiklar med hjälp av en latent innehållsanalys. Slutsatsen att den autonomi som lärare har vad det gäller att välja skönlitteratur innebär ett stort ansvar. Det är, enligt tidigare forskning och enligt denna studie, fullt möjligt att använda skönlitteratur till hjälp vid att belysa värdegrundsrelaterade begrepp. Det är dock tydligt att fenomenet samtycke är något som behöver belysas ytterligare ur skönlitterära perspektivfenomenen och för att ge yrkesverksamma lärare och personal i skolor mer information om de nya värdegrundsrelaterade begreppen sexualitet, samtycke och relationer.

Bakgrund: HBTQI personer är en minoritetsgrupp som historiskt sett har blivit diskriminerade och inte haft samma rättigheter som andra. Studier visade att många HBTQI personer möter diskriminering, fördomar och stigmatisering både i vardagen och även i kontakt med vården vilket ledde till psykiska problem som bland annat depression, ångest, självmordstankar och självmordsförsök. HBTQI personer berättade om rädslor att bli avvisade. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Att belysa sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters HBTQI kunskap för att vårda HBTQI personer. Metod: En litteraturöversikt som i resultatet utgår från tio vetenskapliga artiklar varav fyra var kvalitativa, fem kvantitativa och en av mixad metod. Resultat: Resultatet redovisas under tre teman: ”Kunskapsnivåer; upplevda och mätbara”, ”Konsekvenser av bristande kunskap, känslor och attityder” samt ”Kommunikation med HBTQI personer”. Första temat visade en genomsyrande brist av HBTQI kunskap inför att vårda HBTQI personer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Andra temat visade att bristande kunskap hade samband med negativa attityder och känslor av obekvämhet, vilket ledde till konsekvenser för vårdandet av HBTQI personer. Tredje temat visade att en brist på kunskap innebar bristande förståelse för hur man som sjuksköterska eller sjuksköterskestudent kommunicerar med HBTQI personer. Sammanfattning: Resultatet av denna litteraturöversikt visade att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter hade en både upplevd och mätbar brist på HBTQI kunskap inför att vårda HBTQI personer. HBTQI kunskap som saknades var relevant terminologi, information om hälsa och förståelse för hur man kommunicerar med HBTQI personer. Andra teman som kom upp i resultatet var påverkan av känslor och attityder mot HBTQI personer. Bristande HBTQI kunskap är delvis en konsekvens av brist på HBTQI fokus i läroplanen för sjuksköterskeutbildningar. / Background: LGBTQI people are a vulnerable minority who have historically been oppressed by society. Studies showed that many LGBTQI people face discrimination, prejudice, and stigmatization both in everyday life and in contact with healthcare, which lead to psychological problems such as depression, anxiety, suicidal thoughts, and suicide attempts. LGBTQI people talked about fears of being rejected. The role of the nurse is to promote health, restore health, prevent disease, and relieve suffering. Aim: To illustrate nurses' and nursing students' LGBTQI knowledge to care for LGBTQI people. Method: A literature review based on the results of ten scientific articles, of which four were qualitative, five quantitative and one from a mixed method. Results: The results are reported under three themes: “Knowledge levels; perceived and measurable”, “Consequences of lack of knowledge, feelings and attitudes” and “Communication with LGBTQI people”. The first theme showed a pervasive lack of LGBTQI knowledge around caring for LGBTQI people among nurses and nursing students. The second theme showed that a lack of knowledge was associated with negative attitudes and feelings of discomfort, which led to consequences for the care of LGBTQI people. The third theme showed that a lack of knowledge also meant a lack of understanding over how to communicate with LGBTQI people as a nurse or nursing student. Summary: The result of this literature review showed that nurses and nursing students had both a perceived and measurable lack of LGBTQI knowledge over caring for LGBTQI people. The LGBTQI knowledge that was missing was relevant terminology, information about health and understanding of how to communicate with LGBTQI people. Other themes that came up in the results were the influence of feelings and attitudes towards LGBTQI people. Lack of LGBTQI knowledge is partly a consequence of a lack of LGBTQI focus in the curriculum for nursing education.

Abstract: Syftet med studien var att få kunskap om hur NO-lärare i årskurs 4–6 beskriver att de arbetar med HBTQi i undervisningen inom området sexualitet, samtycke och relationer. Studien syftade även till att få kunskap om vilka former av stöd lärare uttrycker som viktiga för att utveckla undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar det finns med att inkludera HBTQi i undervisningen. Tidigare forskning och Skolinspektionens granskning av den svenska skolan har visat att HBTQi är ett område som lärare inte känner sig säkra med att inkluderar i undervisningen. En av anledningarna till detta beror på att lärarna saknar kunskap inom området. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fokusgruppsintervjuer använts för att samla in empirin. Resultatet av denna studie visar att HBTQi är ett område som lärarna inkluderar i sin undervisning, däremot visar resultatet att lärarna önskar fortbildning och stöd för att känna sig säkrare med att undervisa om området HBTQi. Resultatet visar också att HBTQi inte är ett område som eleverna enbart får möta inom området sexualitet, samtycke och relationer, utan att lärarna ofta undervisar om HBTQi i samband med värdegrundsfrågor. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik</p>

Bakgrund: Äldre personer har större risk att drabbas av sjukdom vilket innebär ett ökat behov av omvårdnad. Hbtqi-personer världen över riskerar att utsättas för diskriminering samt upplever sämre hälsa än jämnåriga heterosexuella cispersoner. Sjuksköterskor upplever sig ha en bristande kunskap om hbtqi-personers specifika omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet var att belysa äldre hbtqi-personers upplevelser av omvårdnad. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats där 14 kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod analyserades vilket resulterade i fyra kategorier. Resultat: Kategorierna som framkom var: Upplevelser av diskriminering, Upplevelser av okunskap hos vårdpersonal, Upplevelser av att tillämpa strategier samt Upplevelser av inkludering. Resultatet visade att äldre hbtqi-personer hade både positiva och negativa upplevelser av omvårdnad. Faktorer som bidrog till upplevelser av diskriminering och upplevelser av okunskap hos vårdpersonal var heteronormativt förhållningssätt, bristande utbildning samt fördomar. Olika strategier tillämpades för att undvika diskriminering. Trots tidigare negativa erfarenheter av omvårdnad upplevde flertalet äldre hbtqi-personer inkludering av vårdpersonal. Empati och respekt var egenskaper hos vårdpersonalen som bidrog till en god relation och därmed god omvårdnad. Konklusion: Äldre hbtqi-personers upplevelser av diskriminering visar på att hälso- och sjukvården inte är jämlik. För att öka inkluderingen krävs ökad kunskap om äldre hbtqi-personers omvårdnadsbehov. / Background: Elderly people are at greater risk of falling ill, which means an increased need for nursing care. LGBTQI-persons worldwide are at risk of being discriminated against and experience poorer health than heterosexual cis people of the same age. Nurses feel they have a lack of knowledge about the specific nursing needs of LGBTQI-persons. Aim: The aim of this study was to shed light on older LGBTQI-persons’ experiences of nursing care. Method: A general literature review was conducted using an inductive approach where 14 qualitative articles and one mixed method article were analysed which resulted in four categories. Results: The categories that showed were Experiences of discrimination, Experiences of ignorance in healthcare workers, Experiences of applying strategies and Experiences of inclusion. The results showed that elderly LGBTQI-persons had both positive and negative experiences of nursing care. Factors that contributed to experiences of discrimination and experiences of ignorance among healthcare workers were heteronormative attitudes, lack of education and prejudice. Various strategies were applied to avoid discrimination. Despite previous negative experiences with nursing care, most elderly LGBTQI-persons experienced inclusion by healthcare workers. Empathy and respect were qualities of the healthcare workers that contributed to a good relationship and thus good nursing care. Conclusion: Elderly LGBTQI-persons experiences of discrimination show that the healthcare system is not equal. To increase inclusion, increased knowledge of elderly LGBTQI-persons nursing care needs is required.

Bakgrund: Unga hbtqi-personers sexualitet påverkar deras mående. Att få tala med en professionell person med hbtqi-kompetens om sin sexualitet bidrar till ett bättre välbefinnande för hbtqi-ungdomar. Alla personer ska bemötas på ett likvärdigt sätt oavsett sexualitet, men trots det upplever hbtqi-personer ett varierat bemötande. Barnmorskor som arbetar på ungdomsmottagning (UM) träffar unga hbtqi-personer på uppdrag inom sexuell och reproduktiv hälsa (SRH).Motiv: Unga hbtqi-personers välbefinnande är väl kartlagt inom forskning. Det finns en kunskapslucka kring barnmorskors arbete på ungdomsmottagning avseende hur de bemöter unga hbtqi-personer, när det handlar om SRH. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av att bemöta unga hbtqi-personer på ungdomsmottagning. Metod: Kvalitativ forskningsmetod har använts. Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer med sex barnmorskor på ungdomsmottagningar i två regioner i norra Sverige. Intervjuerna skrevs ut ordagrant. Tematisk analys användes som analysmetod. Analysen resulterade i tre huvudteman och fyra subteman. Queerteori användes som teoretisk referensram. Resultat: De tre slutgiltiga namngivna temana var (1) Respektfullt bemötande 2.0, (2) Ungdomsmottagningen – en hbtqi-inkluderande plats och (3) Det kostar på för unga att vara normbrytare. Barnmorskor använde sig av individanpassad rådgivning med fokus på unga hbtqi-personers behov. Barnmorskor redovisade konkreta metoder för ett inkluderande bemötande. En trygg miljö på UM och hbtqi-kompetens bland barnmorskorna beskrevs. Informanterna redogjorde för sina uppfattningar om unga hbtqi-personer samt för deras utåtriktade arbete med fokus på normer kring sex och relationer. Konklusion: Barnmorskor eftersträvar att inte göra skillnad på unga personer i möten på UM. Unga personer som kommer till UM ska behandlas på lika villkor, och ett hbtqi-perspektiv eftersträvas i rådgivningen. Kliniska implikationer utgörs av att applicera det individanpassade inkluderande bemötandet, och att inte utgå från ett heteronormativt synsätt genom konkreta metoder. Uppdaterad regelbunden hbtqi-fördjupning bland barnmorskor och övriga professioner på UM samt utökad hbtqi-kompetens bland barnmorskor inom andra verksamheter bör eftersträvas som klinisk praxis.

The LGBTQIA+ community includes a myriad of different perspectives and experiences. The common denominator is that they all in one or more ways challenge normative views of gender and sexuality, but hierarchies exist even within marginalized groups. It is therefore of importance to study which perspectives are made accessible in libraries collections to avoid LGBTQIA+ themes becoming synonymous with one experience. Thus, the aim of this master’s thesis was to examine patterns and identify which perspectives are visible and accessible in Swedish public libraries collections of literature with LGBTQIA+ themes. Due to more and more libraries choosing to become LGBTQI certified by RFSL, the thesis also aims to study how the certification process can influence the diversity of this collection. The LGBTQIA+ collections of 18 public library catalogs, nine being LGBTQI certified, were analyzed through collection profiling. Mathiesen’s conceptual framework of informational justice guided the analysis along with intersectional theory. Previous international studies have shown that LGBTQIA+ library materials are overwhelmingly representative of the gay, white, adult male experience. Findings indicate that the Swedish collections also heavily favor white gay perspectives, implying an unmet information need and a lack of informational justice for other groups within the LGBTQIA+ community. However, the adult male perspective was not as dominant as in previous studies. Further, no notable differences between LGBTQI certified and non-certified libraries could be found.

The purpose of this thesis is to do a qualitative content analysis, with queer theory as a starting point, of the Swedish Migration Agency’s judicial stance regarding the procedure of assessing reliability and credibility as well as judicial stance regarding the investigation and examination of the forthcoming risk of persons claiming protection due to sexual orientation, gender identity or gender expressions. To conduct this analysis one research question were formulated: How can one from a theoretical perspective analyze the Swedish Migration Agency's method of assessing whether a person is likely to belong to the LGBTQI group? The study’s theoretical theorems are cumulated from Fanny Ambjörnsson’s book ”What is queer?” and six categories and themes were chosen to use as tools during the content analysis of the selected judicial stances. These six categories and themes are; the value of the language, the desire or the habit of classifying people, normalization, heteronormativity, silence and visibility as well as stereotyping. The study showed that comprise criticism can be directed towards the Swedish Migration Agency's method of assessing whether a person is likely to belong to the LGBTQI group and towards the procedure of assessing a asylum seekers reliability and credibility.

The aim of this study is to analyze and derive a more profound understanding on how the Swedish Migration Agency and the Swedish Migration Court of Stockholm determine the credibility of LGBTQI-persons applying for asylum in Sweden. Through a qualitative content analysis of nine cases where decisions from both the Swedish Migration Agency and the Swedish Migration Court of Stockholm are used, this study aims to determine what is required from LGBTQI asylum seekers to prove their reliability and credibility. Furthermore a theoretical perspective on queer theory written by Fanny Ambjörnsson is applied to the assessment methodologies of both government departments, this as a way of assessing the credibility. The study shows that the Migration Agency and the Migration Court of Stockholm have a number of recurring reasons for rejecting LGBTQI persons residence; the applicant cannot account for an inner emotional process, the applicant lacks deep thoughts regarding his/hers sexual orientation, the applicant mainly describes sexual experiences rather than feelings, the applicant gives contradictory information and lastly the applicant has not considered the risks of their actions. In accordance with Ambjörnssons theory these reasons presented by both the Agency and Court are shown in the study to be based on stereotypical assumptions and heteronormative social structures.

No description available.

This study aims to investigate how LGBTQI individuals have experienced the visibility of LGBTQI perspectives in religious education and how religious educators can integrate LGBTQI perspectives into teaching to ensure an inclusive learning environment for all students. To address the research questions, semi-structured interviews were chosen as the data collection method, followed by thematic analysis of the collected material. The results of the study indicate that LGBTQI individuals have experienced negative portrayals of LGBTQI perspectives in education. All LGBTQI individuals emphasize an experience of heteronormalized religious education and express the need for modernization of teaching practices. Furthermore, the results show that language plays a significant role in integrating LGBTQI perspectives into religious education. Religious educators point out that the existing curriculum documents are clear enough to enable teaching about LGBTQI perspectives and religion. However, they also highlight that school textbooks often inadequately address the subject, requiring educators to seek and utilize additional materials to enhance their teaching. Another perspective that emerges is the importance of integrating norm-critical pedagogy. All religious educators stress the importance of creating an atmosphere where students are encouraged to have open and respectful discussions about LGBTQI perspectives and religion. Finally, the study's results are discussed in relation to previous research and the theoretical framework of the study.