BakgrundFysisk aktivitet är en grundläggande faktor för att främja och bevara hälsa hos alla  människor. En aktiv livsstil minskar risken att utveckla kroniska sjukdomar och förbättrar människans fysiska och psykiska välmående. I dagens samhälle har stillasittande blivit till en folkhälsoutmaning och därför spelar sjuksköterskor en viktig roll med att arbeta hälsofrämjande och påverka den negativa hälsotrenden. SyfteSyftet var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet som hälsofrämjande arbete. MetodDenna studie är en litteraturöversikt. Litteraturundersökningen resulterade i 17 artiklar som söktes fram via databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) och Public Medline (PubMed). ResultatSjuksköterskor såg sig ha ett viktigt ansvar att arbeta hälsofrämjande och att ge egenvårdsråd gällande fysisk aktivitet. En betydelsefull faktor var att sjuksköterskan hade god kunskap för att adekvat kunna informera och motivera patienter till hälsofrämjande åtgärder. Utmaningar innefattade verksamhetshinder såsom tidsbrist, hög arbetsbelastning, ogynnsam sjukhusmiljö samt brist på resurser. Samtidigt delgavs positiva erfarenheter som självintresse, fungerande lagarbete och goda verktyg. SlutsatsSjuksköterskor upplever positiva erfarenheter när de framgångsrikt lyckas arbeta hälsofrämjande trots förekomsten av verksamhetshinder. Genom att förstärka sjuksköterskors kunskap och tillgång till resurser kan de förbättra sin förmåga att främja fysisk aktivitet till sina patienter. Detta skulle i längden kunna bidra till att vända den negativa hälsotrenden som finns idag. / BackgroundPhysical activity is a fundamental factor in promoting and preserving health for all individuals. Exercise reduces the risk of developing chronic diseases and improves both physical and mental well-being. In today’s society, sedentary behaviour has become a  public health challenge and nurses play a vital role in promoting health and influencing the negative health trend. AimThe aim was to assemble nurses’ experiences of physical activity as health-promoting work. MethodThe study is a literature review. The literature search resulted in 17 articles retrieved from the databases CINAHL and PubMed. ResultsNurses felt an important responsibility in promoting health and to provide self-care advice regarding physical activity. An essential factor was that the nurse had good knowledge to adequately inform and motivate patients to health-promoting actions. Challenges included operational obstacles such as time constraints, high workload, unfavourable hospital environment and lack of enough resources. At the same time, nurses highlighted positive experiences such as self-interest, effective teamwork, group training and access to good tools. ConclusionsDespite the presence of operational obstacles, there are positive experiences where nurses successfully engage in health-promoting activities. By improving nurses’ knowledge and access to resources, they can improve their ability to promote physical activity. Ultimately, this could contribute to reversing the negative health trend prevalent today.

Under 1990-talet skedde stora förändringar inom vård och omsorg i kommunal verksamhet på grund av kommunallagsändringen vilket innebar omorganiseringar, nedskärningar och effektiviseringar. Detta bidrog till sämre arbetsmiljö särskilt inom vård och omsorg. Belastningsskador och stress ökade. Syftet med denna studie var att undersöka enhetschefers möjlighet att utöva närvarande ledarskap samt deras och medarbetares upplevelser av ledarskap och psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Två äldreboenden i Umeå kommun ingick i studien i sammanlagt tre fokusgruppsintervjuer, en med enhetschefer och två med medarbetare totalt 12 deltagare. En abduktiv kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultatet utmynnade i sju teman och visar att enhetscheferna upplevde att de inte har någon möjlighet att vara närvarande, att det är hög arbetsbelastning för både enhetschefer och medarbetare, att det upplevs saknas socialt stöd för enhetschefer och mellan enhetschef och medarbetare, att det brister i kommunikationen, delaktighet och rättvisa. Hälsan påstods vara bättre för enhetschefer än medarbetare men trivseln är bra i båda grupperna. Närvarande ledarskap ansågs i dagsläget svårt att utöva då det saknas både tid och stöd och det finns brister i den psykosociala arbetsmiljön som påverkar medarbetarnas hälsa negativt. / In the 1990s, major changes took place in elder care in municipal activities due to changes in the municipal law which led to reorganizations, downsizing and streamlining. This contributed to poor working environment especially in health care and musculoskeletal disorders and stress increased. The purpose of this study was to examine the unit managers’ opportunity to exercise present leadership and how the psychosocial work environment is perceived by unit managers and their employees. Moreover, how leadership is perceived by the employees and how psychosocial working environment and health is investigated. Two nursing homes in Umeå municipality were included in the study. In total, three focus group interviews were conducted, one with managers and two with employees, 12 participants in total. An abductive qualitative content analysis was performed. Seven themes were found in the material. These show that the unit managers perceive that they have no opportunity to be present, and that both managers and employees perceive a high workload, lack of social support for unit managers and between unit manager and employees, and lack of communication, participation and justice. Health was perceived to be better among unit managers than employees. However, job satisfaction was reported to be good in both groups. Present leadership is in the current situation difficult to exercise due to lack of both time and support and there are deficiencies in the psychosocial work environment affecting employee health negatively. / Hälsofrämjande arbetsplats

Bakgrund: Alla människor har rätt till en trygg och hälsosam arbetsmiljö. Hälsan påverkas oundvikligen av olika faktorer i arbetsmiljön som verkar för eller emot hälsan. Att sträva efter att skapa hälsofrämjande arbetsplatser är därför en viktig del av den nationella och globala folkhälsopolitiken. Tidigare forskning, som främst är av kvantitativ karaktär, har visat att det finns frisk- såväl som riskfaktorer i sjuksköterskors arbetsmiljö. Det behövs dock fler kvalitativa studier som belyser sjuksköterskornas egna upplevelser av frisk-och riskfaktorer för att kunna identifiera förbättringsfaktorer i arbetsmiljön och utveckla det framtida hälsofrämjande arbetet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av frisk-och riskfaktorer i sin arbetsmiljö, med fokus på förbättringsfaktorer. Metod: En kvalitativ studie har genomförts och en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats användes för att analysera data från de fem sjuksköterskor i Mellansverige, som intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. Resultat: Ur analysen framkom två kategorier: ´Arbetstillfredsställelse`, med tillhörande tre subkategorier: Meningsfulla interaktioner, Ett öppet och jämlikt arbetsklimat, Socialt stöd. Vidare kategorin: ´Bemanning och resurser`, som innehöll följande subkategorier: Personalstyrkan och dess konsekvenser, Kompetensutveckling samt Fysisk miljö. Slutsats: En god och hållbar arbetsmiljö var av stor vikt för sjuksköterskornas hälsa och välbefinnande på arbetet. Vidare beskrevs det finnas en del riskfaktorer i arbetsmiljön som försämrade arbetsglädjen och sjuksköterskornas välbefinnande. Sammantaget framkom det av intervjuerna att det är viktigt att fortsätta arbeta för att stärka sjuksköterskornas arbetsmiljö, eftersom arbetsmiljön också påverkar vårdkvaliteten och patienternas välmående. Något som är av vikt för folkhälsan och en god hälsa på lika villkor. Nyckelord: Arbetsmiljö, Frisk- och riskfaktorer, Hälsofrämjande arbete, Kvalitativ vetenskaplig metod, Sjuksköterskor / Background: All humans have the right to safe and healthy work environments. Health is inevitably affected by different factors in the working environment that work for or against health. Striving to create health-promoting workplaces is therefore an important part of the national and global public health policy. Previous research, mainly of a quantitative nature, has shown that there are healthy as well as risk factors in nurses' work environment. More qualitative research is however needed which highlights nurses' own experiences of healthy and risk factors in the work environment, to be able to identify improvement opportunities in the work environment and develop the future health promotion work. Aim: The purpose of this study was to highlight nurses' experiences of healthy and risk factors in their work environment, with a focus on improvement factors. Method: A qualitative study was conducted and a qualitative content analysis with an inductive approach was used to analyse data from the five nurses in Central Sweden, who were interviewed using a semi-structured interview method. Results: From the analysis, two categories emerged: `Work satisfaction`, with associated three subcategories: Meaningful interactions, An open and equal working climate, Social support. Furthermore, the category: "Staffing and resources", which contained the following subcategories: Lack of personnel and its consequences, Skills development and Physical environment. Conclusion: A good and sustainable work environment was of great importance for the nurses' health and well-being at work. Furthermore, there were some risk factors in the working environment that worsened work satisfaction and the nurses' well-being. Overall, it was important to continue working to strengthen the nurses' work environment, as the working environment also affects the quality of care and the well-being of the patients. Something that is important for public health and good health on equal terms. Keyword: Health promotion work, Healthy- and risk factors, Nurses, Qualitative method, Working environment

The purpose of this study is to describe how the principal and the special pedagogue perceive and define pupil ill-health prevention and pupil health enhancement in their work. It explores how they understand the role they play in elevhälsan, literally meaning pupils' health. And how meetings are run and decisions are made within the pupils' health teams at selected schools. Questions that will be answered are: How do the principal and the special pedagogue perceive pupil ill-health prevention and health enhancement work of the pupil health team at the school? How do the principal and the special pedagogue perceive their roles in the health of the pupils? How are decisions made and followed through at the pupil healthcare meetings? This qualitative study used semi-structured interviews and phenomenological inspired methodology. Pupil health teams from three different schools were interviewed, and in total three principals and five special pedagogues took part in this study. The analysis of the results of this study show that further consensus between the different health promoting coordinators is needed in the implementation of the pupil ill-health prevention and health enhancement work. Further findings show inconsistencies in how the different pupil health teams conduct their meetings and in how decisions are implemented. A majority of the pupil health teams used the meetings to address existing problems, rather than ill-health prevention and health promotion efforts. The principals demonstrated that they have a greater consensus in how they define their role in promoting pupil health, as opposed to the special pedagogues who expressed a more varied picture of their role. This study also demonstrates that the pupil health team that was most effective in pupil health developments was the team that had further education in pupil health. Findings also show that the different health coordinators have an important role in furthering development and accessibility of the learning environment for the pupils, and in contributing to creating a 'school for everyone'. The demands on the special pedagogues to meet all pupils' differences, and to see these differences as an asset, are great. The requirement of a 'school for everyone' is a lot to ask for. To create a school that has learning environments tailored to everyone's individual needs requires an understanding and consensus between the different pupil health coordinators. This can sometimes be a dilemma, yet the pupil health coordinators have an important role to fill in these realms. This study also found that it was of utmost importance to have a clearly defined organisation and definition of the what the ill-health prevention and health enhancement work involved. To promote this the pupil health coordinators must create a meeting culture that supports the pupil ill-health prevention and health promotional work.

<p><p><p><strong>Bakgrund</strong><strong>:</strong> Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hälsa samt deras hälsorelaterade levnadsvanor försämras med åldern. Elevers trivsel och påverkansmöjligheter i skolan minskar också med stigande ålder. Hälsofrämjande arbete i skolan kan därför vara värdefullt för att förbättra ungas hälsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: Hälsodiplomerad gymnasieskola. I Västerås är Carlforsska gymnasiet en hälsodiplomerad skola. <strong>Syfte</strong>: Att studera om den hälsodiplomerade skolans hälsofrämjande arbete medfört någon förändring gällande elevers hälsa i årskurs två mellan åren 2004 och 2008. <strong>Metod</strong>: En resultatutvärdering genomfördes innefattande; en kvalitativ och en kvantitativ metod. Kvalitativ studie omfattade fyra intervjuer med skolpersonal. Underlag för den kvantitativa studien var ett insamlat material från undersökningen "Liv- och hälsa- Ung i Västmanland". <strong>Resultat</strong>: Skolpersonal upplevde att förbättringar skett gällande elevers hälsorelaterade levnadsvanor och ökad trivsel i skolan. Båda könen rapporterade förbättrad psykisk hälsa avseende minskad nervositet och ökad skoltrivsel. Pojkar hade också förbättrade resultat gällande; livskvalitet, irritation, stress, alkoholintag och snusvanor. Flickor rapporterade förbättrade resultat rörande; fysisk aktivitet, frukostintag och utökad arbetsro i skolan. <strong>Slutsatser</strong>: Skolans hälsofrämjande arbete har troligtvis bidragit till att förbättra elevers hälsa. Det är ett långsiktigt arbete och fler studier inom området behövs för att utläsa dess egentliga effekter på hälsa.</p></p></p> / <p><p><p><strong>Background</strong><strong>:</strong> Studies have shown that young people's experienced- and psychological health and their health related habits declines with age. Student's comfort and influence opportunities in school also weaken with age. Health promotion work in school might therefore be valuable to increase young people's health. This could for instance be achieved through Korpen - the Swedish exercise union's concept: Health certified school. Västerås, a city in the county of Västmanland, has one health certified high school, Carlforsska. <strong>Aim</strong>: To study if the health certified school's health promotion work has resulted in any change concerning the second grade student's health, between the years 2004 and 2008. <strong>Method</strong>: A outcome evaluation has been conducted including both qualitative and quantitative method. The qualitative method included four interviews with school staff. The foundation for the quantitative study was a collected material from a survey called "Liv och hälsa- Ung in Västmanland". <strong>Result</strong>: School staff experienced improvements concerning student's health related habits and increased comfort in school. Both boys and girls reported improved psychological health such as lower feelings of nervousness and improved comfort in school. Boys had also improved results in; self reported quality of life, irritation, stress and alcoholand snuff use. Girls improved their results in; physical activity, breakfast habits and improved feelings of better working conditions in school. <strong>Conclusion</strong>: The school's health promotive work has probably contributed to the student's improved health results. Working with health in school is a longterm process and more studies are needed to assure the detailed influence by health promotive work on young people's health.</p></p></p>

<p>Arbetet utgör en stor del av våra liv och har stor betydelse för den personliga hälsan. Hälsofrämjande insatser som riktar sig mot arbetslivet kan på så sätt påverka den nationella folkhälsan. Ett sätt att skapa delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är att årligen genomföra individuella samtal mellan chef och medarbetare. Frågan vi ställde oss inför studien var <em>Om medarbetarsamtal kan ses som hälsofrämjande? Syftet </em>var att undersöka hur medarbetare och chefer på ett sjukhus upplever hälsofrågor i medarbetarsamtal och utifrån detta studera vilka möjligheter till lärande och förändring som finns. <em>Metoden </em>för datainsamlingen var en intervjustudie med fyra medarbetare och fem chefer utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. <em>Resultatet, </em>genom kvalitativ innehållsanalys, visade att både medarbetare och chefer var positiva till medarbetarsamtal men att cheferna upplevde brister i sin kompetens med hälsofrågorna och medarbetarna upplevde att hälsofrågorna tenderade till att vara bedömande. Ur folkhälsopedagogisk synvinkel dras <em>slutsatsen </em>att syften och gränser för hälsofrågorna bör klargöras för att åstadkomma en hälsofrämjande effekt. Det krävs ett öppnare klimat i medarbetarsamtalet där både medarbetares och chefers kunskaper accepteras och uppmärksammas i syfte att lära av varandra och utvecklas tillsammans.</p> / <p>Work means a lot to the human being in life and it has a huge importance on the individual health. Health promotion interventions directed towards the working life could in a way affect the national public health. One way to create involvement and influence at the workplace is to annually implement individual appraisals between supervisor and co-workers. The question we asked ourselves before the study was; <em>could staff appraisals be seen as health promoting?</em> The <em>aim </em>with the study was to investigate how co-workers and supervisors at a hospital feel about health questions in the staff appraisal and on the basis of that, study what possibilities for learning and change there is. <em>Method </em>for the collection of data was an interview study containing four co-workers and five supervisors on the basis of a half structured interview guide. The <em>Result, </em>based on qualitative content analysis, showed that both co-workers and supervisors where positive to the staff appraisal but the supervisors felt lack of competence with the health questions and co-workers experienced the health questions as tending to be to judging. Out of a health promotion and education perspective the <em>conclusion </em>is that proposals and boundaries for the health questions get explained and clear to achieve a health promoting effect. This requires a more open climate in the staff appraisal where both co-worker's and supervisor's knowledge is accepted and noticed, aiming to learn and develop by each other.</p><p> </p>

Arbetet utgör en stor del av våra liv och har stor betydelse för den personliga hälsan. Hälsofrämjande insatser som riktar sig mot arbetslivet kan på så sätt påverka den nationella folkhälsan. Ett sätt att skapa delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är att årligen genomföra individuella samtal mellan chef och medarbetare. Frågan vi ställde oss inför studien var Om medarbetarsamtal kan ses som hälsofrämjande? Syftet var att undersöka hur medarbetare och chefer på ett sjukhus upplever hälsofrågor i medarbetarsamtal och utifrån detta studera vilka möjligheter till lärande och förändring som finns. Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med fyra medarbetare och fem chefer utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet, genom kvalitativ innehållsanalys, visade att både medarbetare och chefer var positiva till medarbetarsamtal men att cheferna upplevde brister i sin kompetens med hälsofrågorna och medarbetarna upplevde att hälsofrågorna tenderade till att vara bedömande. Ur folkhälsopedagogisk synvinkel dras slutsatsen att syften och gränser för hälsofrågorna bör klargöras för att åstadkomma en hälsofrämjande effekt. Det krävs ett öppnare klimat i medarbetarsamtalet där både medarbetares och chefers kunskaper accepteras och uppmärksammas i syfte att lära av varandra och utvecklas tillsammans. / Work means a lot to the human being in life and it has a huge importance on the individual health. Health promotion interventions directed towards the working life could in a way affect the national public health. One way to create involvement and influence at the workplace is to annually implement individual appraisals between supervisor and co-workers. The question we asked ourselves before the study was; could staff appraisals be seen as health promoting? The aim with the study was to investigate how co-workers and supervisors at a hospital feel about health questions in the staff appraisal and on the basis of that, study what possibilities for learning and change there is. Method for the collection of data was an interview study containing four co-workers and five supervisors on the basis of a half structured interview guide. The Result, based on qualitative content analysis, showed that both co-workers and supervisors where positive to the staff appraisal but the supervisors felt lack of competence with the health questions and co-workers experienced the health questions as tending to be to judging. Out of a health promotion and education perspective the conclusion is that proposals and boundaries for the health questions get explained and clear to achieve a health promoting effect. This requires a more open climate in the staff appraisal where both co-worker's and supervisor's knowledge is accepted and noticed, aiming to learn and develop by each other.

Bakgrund: Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hälsa samt deras hälsorelaterade levnadsvanor försämras med åldern. Elevers trivsel och påverkansmöjligheter i skolan minskar också med stigande ålder. Hälsofrämjande arbete i skolan kan därför vara värdefullt för att förbättra ungas hälsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: Hälsodiplomerad gymnasieskola. I Västerås är Carlforsska gymnasiet en hälsodiplomerad skola. Syfte: Att studera om den hälsodiplomerade skolans hälsofrämjande arbete medfört någon förändring gällande elevers hälsa i årskurs två mellan åren 2004 och 2008. Metod: En resultatutvärdering genomfördes innefattande; en kvalitativ och en kvantitativ metod. Kvalitativ studie omfattade fyra intervjuer med skolpersonal. Underlag för den kvantitativa studien var ett insamlat material från undersökningen "Liv- och hälsa- Ung i Västmanland". Resultat: Skolpersonal upplevde att förbättringar skett gällande elevers hälsorelaterade levnadsvanor och ökad trivsel i skolan. Båda könen rapporterade förbättrad psykisk hälsa avseende minskad nervositet och ökad skoltrivsel. Pojkar hade också förbättrade resultat gällande; livskvalitet, irritation, stress, alkoholintag och snusvanor. Flickor rapporterade förbättrade resultat rörande; fysisk aktivitet, frukostintag och utökad arbetsro i skolan. Slutsatser: Skolans hälsofrämjande arbete har troligtvis bidragit till att förbättra elevers hälsa. Det är ett långsiktigt arbete och fler studier inom området behövs för att utläsa dess egentliga effekter på hälsa. / Background: Studies have shown that young people's experienced- and psychological health and their health related habits declines with age. Student's comfort and influence opportunities in school also weaken with age. Health promotion work in school might therefore be valuable to increase young people's health. This could for instance be achieved through Korpen - the Swedish exercise union's concept: Health certified school. Västerås, a city in the county of Västmanland, has one health certified high school, Carlforsska. Aim: To study if the health certified school's health promotion work has resulted in any change concerning the second grade student's health, between the years 2004 and 2008. Method: A outcome evaluation has been conducted including both qualitative and quantitative method. The qualitative method included four interviews with school staff. The foundation for the quantitative study was a collected material from a survey called "Liv och hälsa- Ung in Västmanland". Result: School staff experienced improvements concerning student's health related habits and increased comfort in school. Both boys and girls reported improved psychological health such as lower feelings of nervousness and improved comfort in school. Boys had also improved results in; self reported quality of life, irritation, stress and alcoholand snuff use. Girls improved their results in; physical activity, breakfast habits and improved feelings of better working conditions in school. Conclusion: The school's health promotive work has probably contributed to the student's improved health results. Working with health in school is a longterm process and more studies are needed to assure the detailed influence by health promotive work on young people's health.

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om skolors elevhälsoarbete utifrån beskrivningar från medlemmar i tre elevhälsoteam. Det är medlemmarnas berättelser om elevhälsoarbetets organisation, meningsskapande insatser och utvecklingsområden som är utgångspunkten i studien. I undersökningen ingår tre skolors elevhälsoteam kallade X, Y och Z. Skolorna kommer från tre olika kommuner. Det är en undersökning med kvalitativ data från observationer, intervjuer och dokumentanalys av tre elevhälsoplaner. De teoretiska utgångspunkterna är teorin om praktikgemenskap samt det kommunikativa relationsskapande perspektivet, som är ett specialpedagogiskt perspektiv. Båda har sin grund i den sociokulturella teoribildningen, där samspel och kommunikation utgör grunden i lärandet. I den föreliggande studien visar resultatet både likheter och variationer i medlemmarnas beskrivningar av skolornas elevhälsoarbete. Det framkommer i undersökningen att tydliga mål, uppdrags- och ansvarsfördelning, samt samspel i elevernas lärmiljö är några av förutsättningarna för ett framgångsrikt elevhälsoarbete, vilket också överensstämmer med tidigare forskning. / The aim of this study is to increase the knowledge about schools' student health care work based on the experiences of members in three student health teams. The core of this study is the members' stories about the student health care´s organization, intentional actions and the areas of development. The study includes three schools' student health care teams called X, Y and Z. The schools are from three different municipalities. The empirical research consists of qualitative data from observations, interviews and document analysis of three student health plans. The theory of community of practice and the communicative relational perspective are the theoretical foundations in the study. Both of them are founded on the socio-cultural theory in which interaction and communication are basis for learning. In the study, the results show both similarities and variations in the members' stories of the schools' student health care work. The results show that clear goals, distribution of roles and responsibilities, as well as interaction in the students' learning environment are some of the conditions or a successful student health care, which is in line with previously conducted research.

Bakgrund: Antalet nyanlända barn och ungdomar har stadigt ökat i Sverige under åren 2000 till 2015 och har därefter minskat. Även om antalet nyanlända har minskat har de inte haft och har inte tillgång till hälso- och sjukvård i samma utsträckning som svenskfödda barn och ungdomar. Elevhälsan är en samhällsfunktion där skolsköterskans hälsofrämjande arbete är en viktig del i att främja nyanlända elevers hälsa. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse av att arbeta hälsofrämjande med nyanlända elever i skolan. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats, där fem skolsköterskor intervjuades. Datamaterialet analyserades enligt innebördsanalys. Resultat: Resultatet består av fyra innebördsteman; förståelse för nyanlända elevers livsvillkor, känslan av meningsfullhet i enskilda möten, känslor av otillräcklighet skapar frustration samt viljan att göra mer för elever. Slutsats: Skolsköterskorna upplever sitt arbete meningsfullt och de har en förståelse för elevers livssituation och livsvillkor. Brist på resurser skapar frustration hos skolsköterskorna men det finns även en glädje och stolthet för det arbetet de utför. / Background: The number of newly arrived children and young people has steadily in-creased in Sweden from 2000 until 2015 and has subsequently declined. Although the num-ber of new arrivals has decreased, they have not had and do not have access to health care to the same extent as Swedish-born children and adolescents. Student health is a social function in which the school nurse's health promotion work is an important part of promoting newly arrived students' health. Aim: To describe the school nurses' experience of working with health promotion with newly arrived students. Method: The study was conducted using a qualitative method with a phenomenological approach, in which five school nurses were interviewed. The data was analyzed by means of descriptive meaning analysis. Results: The results of the analysis are four themes; understanding the newly arrived student's life conditions, the sense of meaningfulness in individual meetings, feelings of inadequacy create frustration, and the desire to do more for the students. Conclusion: The school nurses experience their work as being meaningful and they have an understanding of the students' life situations and living conditions. Lack of resources creates frustration among the school nurses, but there is also joy and pride in the work they do.