<p>Studies show that children’s and adolescents health decreases, especially the mental health. There are today many health methods that flourish in the school area. Methods that is external and used as individual interventions and methods that have the intention to integrate health in all aspects of the school curriculum.</p><p>Research on health projects often show what the intervention or method has produced. Few studies have been found who discuss the pupil’s own experience regarding health projects. How much consideration does the health projects take regarding the adolescents needs? The aim of this study was to examine pupil’s experiences of their participation in health projects, in consideration of 1; which view pupil’s have on health projects in school, 2; how pupils experience the methods that are included in health projects and 3; in what way health project can contribute to changes of pupil’s lifestyle. To achieve the aim of this study a qualitative interview-study was chosen. A stratified sample was used in this study and a total number of nine interviews were made. The interviews were carried out with help from an interview guide that contained four themes with open questions. The analysis procedure resulted in three themes based on the aim of the studies three questions. In every theme different shades could discern.</p><p>The result of the study shows that the experiences are mainly positive. The pupil’s vision of the health project showed that the information was good in some aspects and in other aspects insufficient. The methods that were included in the health project, physical tests and health conversation, were considered as relevant. Physical tests contributed in both positive feelings as for example curiosity and negative feelings as nervousness and anxiety. The health conversation was considered as a good sum up of the physical tests and the children’s lifestyle. Changes took place partly in the pupil’s action and partly in their ponderings where an awareness of their life situation grew.</p> / <p>Studier visar på att barns och ungdomars ohälsa ökar, framförallt den psykiska ohälsan. Många hälsometoder florerar idag i skolan. Det finns externa metoder som används som hjälpmedel och enskilda insatser samt metoder som har för avsikt att implementera hälsa i alla aspekter av skolarbetet och läroplanen.</p><p>Forskning gjord på hälsoprojekt visar ofta vad interventionen eller metoden har genererat i. Få studier har hittats vilka behandlar elevens egna upplevelser av hälsoprojekt. Hur mycket utgår hälsoprojekt från barns behov? Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers upplevelser av sitt deltagande i hälsoprojekt med avseende på 1; vilken syn elever har på hälsoprojekt i skolan, 2; hur elever upplever metoder som ingår i hälsoprojekt och 3; på vad sätt hälsoprojekt kan bidra till förändringar av elevers livsstil. För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ intervjustudie. Ett strategiskt urval gjordes och totalt genomfördes nio stycken intervjuer. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide vilken innehöll fyra stycken teman med öppna frågor. Analysförfarandet resulterade i tre stycken teman utifrån syftets tre forskningsfrågor. I varje tema kunde olika nyanser urskiljas.</p><p>Resultatet av intervjustudien visar att elevernas upplevelser av hälsoprojekt i huvudsak är positiva. Elevernas syn på hälsoprojekt var att informationen var bra i vissa avseenden och ibland otillräcklig. Metoderna som hälsoprojektet bestod av (fysiska tester och motiverande samtal) upplevdes som väsentliga. De fysiska testerna genererade både i positiva känslor som nyfikenhet och negativa känslor som nervositet och oro. Det motiverande samtalet ansågs av eleverna vara en bra sammanfattning av de fysiska testerna och elevernas livssituation. Det motiverande samtalet tog även upp många faktorer ur vardagslivet. Förändring skedde dels med utgångspunkt i elevernas handlande som till exempel fysisk aktivitet, kost och stress och dels utifrån elevernas tankeverksamhet där en medvetenhet om livssituationen växte fram.</p>

<p>Social and emotional learning is getting more and more common to work with in Swedish schools today. That has made it more actual to do studies of how you best can implement a method in health prevention and promotion in schools and how you do for to keep the work sustainable. There are some American studies that describe implementation of methods in schools and a few studies that describe implementation of methods for social and emotional learning in schools. It is important to see implementation as a process and not as an individual event. The process never end but continues as a cycle in three phases; readiness phase, planning phase and implementation phase.</p><p>The aim of this study was to describe teachers and principals experiences of obstacles and possibilities at implementation of an evidence based program for social an emotional learning in compulsory school as a part of the schools health promotion activities. From these aim three questions has been composed:</p><p>· What distinguish the f-6 schools experiences from the implementation from the 7-9 schools experiences?</p><p>· What distinguish the teachers’ experiences from the principals?</p><p>A qualitative study with interviews was chosen as a method. Three interviews were made individual with the principals at three schools in Örebro County and three group interviews were made with the teachers at the same schools.</p><p>The results assume from the three phases and obstacles and possibilities are presented for each part. It shows that the implementation been different at the three schools and the 7-9 school is most unlike. An action plan is missing general at the schools, which can make the implementation easier. At the 7-9 school the principal support are missing. The study shows that it’s important to give SEL-work time at the schedule, to give the teacher education in the subject and that teachers’ engagement and interest are high for to get a good implementation process. Conclusions that are taken are that we need more Swedish studies and it’s important that the research reach the teachers.</p><p>Keyword: Implementation, school, social and emotional learning, obstacles and possibilities.</p> / <p>Socialt och emotionellt lärande blir idag allt vanligare att arbeta med i landets skolor. Detta har också gjort att det har blivit allt mer aktuellt att studera hur man får ett program eller metod för förebyggande eller hälsofrämjande arbete i skolan att implementeras på ett bra sätt så att detta arbete vidmakthålls. Det finns en del amerikanska studier som belyst implementering av program/metoder i skolan och några få som belyst implementering av program/metoder för socialt och emotionellt lärande i skolan. Det är viktigt att inte se implementering som en enskild händelse utan som en process. Processen tar egentligen aldrig slut utan fortsätter som en cykel i tre faser; beredskapsfas, planeringsfas och införande fas.</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva lärare och rektorers upplevelser av vilka hinder och möjligheter som förelåg vid implementering av en metod (SET) för social emotionellt lärande i grundskolan som en del av skolans hälsofrämjande arbete. Utifrån detta syfte fanns följande frågeställningar formulerade:</p><p>· Hur skiljer sig F-6 skolornas och 7-9 skolans upplevelser av implementeringen?</p><p>· Hur skiljer sig rektorernas syn och pedagogernas upplevelser av implementeringen?</p><p>En kvalitativ intervjustudie valdes som metod. Tre intervjuer genomfördes enskilt med rektorer på tre olika skolor i Örebro Län och tre gruppintervjuer hölls med pedagoger på samma tre skolor.</p><p>Resultatredovisningen utgår från de ovan nämnda faserna och där redovisas hinder och möjligheter för varje del. Det visar att implementeringen har sett ganska olika ut på skolorna och att 7-9 skolan är den som utmärker sig mest. Det saknas generellt sett en tydlig handlingsplan vilket kan underlätta implementeringen. För 7-9 skolan saknas det också stöd från ledningen i själva införandet av SEL. Att lägga in tid på schema för SEL, att få utbildning och engagemang och intresse från pedagogerna är enligt studien viktiga delar för implementeringsprocessen och för att få arbetet att fungera. Ett par av de slutsatser som dras är dels att det behövs mer svensk forskning inom implementering i skolan men också vikten av att forskningen når ut till skolpersonalen.</p><p>Nyckelord: Implementering, skola, social och emotionellt lärande, hinder och möjligheter.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>Background:</p><p>To work irregular hours, so called shift work, involves a greater risk to develop bad health compared to work daytime. The society today requires availability 24-hours per day which makes shiftwork necessary. We have to find a way to make shift working people remain at a good health.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this study was to examine the self estimated health of shift workers. This study concerns significant differences between self estimated health and: main reason for shiftwork, possibility to decide what to do at work and possibility to decide how to perform work tasks.</p><p>Method:</p><p>A cross sectional study was performed in four companies in industrial manufacturing, printing business and service business in the community of Örebro. 113 questionnaires were delivered and 71 persons filled the questionnaires and returned them, the reply fervency were 65 %.</p><p>Results:</p><p>In this population almost 80 % of the participants declared their health good, very good or excellent and no one declared their health as poor. No significant differences was found between self estimated health and: main reason for shiftwork, possibility to decide what to do at work and possibility to decide how to perform work tasks.</p><p>Keywords: Shift work, self estimated health, Effort-control, Effort-reward, SOC.</p>

<p>The purpose of this study was to examine young women’s perception and fear of sexual assault. An additional aim was to analyze the women’s view on guilt and responsibility in rape related questions. Two focus group interviews were executed with undergraduate women aged 22-32 years. The questions focused on the women’s understanding of rape and their fear of sexual assault. Questions about responsibility for rape and risky behaviour were also asked. The main results showed that the women are more likely to fear violent stranger rape outdoors than acquaintance rape indoors. They also use constrained behaviour at some level to avoid riskfull situations and to lower their fear of rape. The women were aware of the fact that most rapes occur indoors and are executed by someone known to the victim. Despite this knowledge they did not feel that acquaintance rape was a threat to them. A strong sense of ambivalence among the</p><p>women was also found. They felt that the reality is different from the ideal world. In reality women have to consider risk factors and take responsibility for a sexual assault at some level. In the ideal world women would not have to constrain their behaviour and the responsibility for a rape would rest on the male perpetrator. The results were discussed from a feminist perspective and the main conclusion was that rape prevention should question the patriarchal ideology and attempt to affect men’s attitudes instead of encouraging women to constrain their behaviours and live their lives in fear.</p>

<p>I Sverige är ca två tredjedelar av alla vuxna måttligt fysiskt aktiva en halvtimme per dag.Trots ökade motionsvanor lever vi idag ett allt mer stillasittande liv som bland annat bidragittill försämrad folkhälsa. Eftersom studier visat att fysisk aktivitet påverkar den psykiskahälsan positivt, och reducerar stress, har vi valt att undersöka hur människors inställning och motivation till fysisk aktivitet påverkar detta samband. Syftet är att undersöka hur inställningoch motivation till fysisk aktivitet är relaterat till upplevd stressnivå hos administrativ personal. Undersökningen är gjord med kvantitativ metod där 177 anställda i tre skånskakommuner svarat på en elektronisk enkät, med en svarsfrekvens på ca 54 procent. Avresultatet framkom att 61 procent av deltagarna tränade minst några gånger i veckan, ochatt 11 procent aldrig tränade. Det framkom också att stress var mer förekommande i arbetetän i hemmet. Signifikanta skillnader uppvisade psykisk ohälsa som mer förekommande blanddem som sällan eller aldrig tränade jämfört med de som ofta var fysiskt aktiva. De fysiskt aktiva uppvisade även större motivation till fysisk aktivitet och var mer benägna att förbättrahälsan långsiktigt. Bland dem som sällan eller aldrig var fysiskt aktiva upplevde en störreandel stress, tidsbrist och brist på både energi och motivation som hinder för fysisk aktivitet.Vår slutsats är att fysisk aktivitet bidrar till minskad stress och att motivation är enkomponent som är viktig både för fysisk aktivitet och reducerad stress på arbetsplatsen.</p>

<p>Det finns flera studier idag som beskriver hur ohälsan inom vården har ökat. Fokus har länge legat på att lyfta fram de faktorer som bidrar till ohälsa i arbetslivet. Istället för att enbart tänka preventivt är det även av betydelse att fokusera på friskfaktorerna och det som gör att människor bibehåller en god hälsa och vill stanna kvar på sin arbetsplats. Arbete och hälsa hänger ihop då människor tillbringar stor del av sina liv på sin arbetsplats. För att utvecklas på både det organisatoriska och individuella planet krävs det att arbetsplatsen bidrar till stödjande miljöer, delaktighet, socialt stöd, gott ledarskap och kunskapsutveckling. Syftet med studien var att undersöka hälsofrämjande och hälsobevarande faktorers betydelse för skapandet av en trivsam och utvecklande arbetsplats med personalen som målgrupp. Målsättningen var att genom att lyfta fram de salutogena faktorerna, göra det möjligt att skapa ett användbart underlag som skulle kunna bidra till ett mer hälsofrämjande arbetsliv hos de anställda inom äldrevården. En kvantitativ tvärtsnittsstudie genomfördes på cirka 1000 anställda inom äldreomsorgen och svarsfrekvensen blev 23 %. Datainsamlingen bearbetades och analyserades med hjälp av statistikprogrammet, SPSS. Resultatet visade att medarbetare som var 40 år och äldre hade högre självskattad hälsa än den yngre åldersgruppen. Friskfaktorer i arbetslivet så som kunskap och utveckling, stödjande arbetsförhållanden, ledarskap, individuella upplevelser, självbestämmande var starkt relaterat till upplevelsen av hög självskattad hälsa. Arbetsplatser bör fokusera mer hälsofrämjande och lägga större vikt på kunskaps- och utvecklingsmöjligheter för de anställda.</p> / <p>There are several studies that describe how illness in health care has increased. The focus has long been on highlighting the factors that contribute to illness in the workplace. Instead of only thinking preventively, it is also important to focus on the health and the factors that contribute to maintain good health and make people stay at their workplaces. Work and health are related when people spend much of their lives at their workplace. In order to develop on both the organizational and individual level requires that the workplace contributes to supportive environments, participation, social support, health promoting leadership, personal skills and knowledge. The aim of this study was to investigate health promotion and maintaining factors in creating a pleasant and stimulating workplace with staff as target population. The aim was to highlight the salutogenic factors which would make it possible to create a useful base that could contribute to a more health-promoting work among employees in elderly care. A quantitative cross-sectional study was conducted on about 1000 employees in elderly care and the response rate was 23%. The data collection was processed and analyzed using statistical program, SPSS. The results showed that employees who were 40 years and older had higher self-rated health than the younger age group. Health factors in the workplace as knowledge and development, supportive working conditions, leadership, personal experiences, self-determination was strongly related to the perception of high self-rated health. Workplace health promotion should focus more on organization and personal skills and development opportunities for employees.</p>

<p>Smoking is a health problem with a negative impact on virtually all body organs. Smoking can cause, for example, lung cancer, cancers in other organs and cardiovascular disease. There is also a social aspect of smoking. If individuals have many smokers in their environment, the risk to start smoking is increased, and for those who already smoke the chance of quitting will be less. Many municipalities today face smoke-free working to reduce smoking and passive smoking adverse effects. The Kristianstad municipality has not introduced smoke-free working. The purpose of this study was to investigate the employees in Kristianstad municipality attitudes to smoke-free working hours as a basis for a change. The method used was a quantitative cross-sectional study by questionnaire. The data collection was conducted in four administrations with a web questionnaire and the number of respondents was 207. The results showed that a majority of the employees in Kristianstad municipality wants to introduce smoke-free working. It was concluded that smoke-free working has strong links with smoking habits, the social environment and education.</p><p>Keywords: Smoking, attitude, social, educational attainment, participation.</p>

<p>The aim of this essay is to investigate what is burnout and how women who are affected by it manage their condition. Furthermore, we have investigated stigma and whether or not those affected by burnout are in turn stigmatised.</p><p>A qualitative approach has been used to achieve our aims with this project. To support our analysis we have interviewed ten women who all have been diagnosed with fatigue syndrome along with studying relevant literature. The main theories used in this investigation are the symbolic interaktionism by G.H Mead, the term stigma by Erving Goffman and different theories on coping.</p><p>The results show that the majority of women in the study had suffered from burnout due to work related stress and changes in their working environment. How they coped with and recovered from the condition depended on their own activity and how it related to their own support system. Moreover, we can see how nature plays a significant part for many of the affected women to return to a healthy life. We can observe that both the term stigma and how it manifests itself is complex and difficult to define. The majority of the women in this study could not themselves define the term stigma.</p><p>We have discovered that women suffering from burnout experience major changes in their lives and that there is much to learn from these women about both life in general and a person’s working life. From a social worker’s point of view, it is imperative to acknowledge the risks of always meeting the needs of others and the importance of recovery and reflection.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad tio deltagare i ett rehabiliteringsprojekt med inriktning på natur, har för uppfattning av naturen och stadsmiljön utifrån en hälsoaspekt. Intervjuer valdes som metod då det ansågs att det var den mest lämpliga metoden för att svara på syftet. Med intervju som metod fanns möjlighet att fördjupa sig i individens syn och tankar kring området natur. Intervjuerna analyserades med inspiration från Steinar Kvales meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna mår bra av att vistas i naturen och i dess omgivning bland växter och djur. Deltagarna upplever att stadsmiljön är en plats där stress och buller från trafik är framträdande men trots det ser många staden som sin naturliga miljö. Flertalet av respondenterna framhåller ett lugn i naturen och en möjlighet att koppla av samt en tystnad som inte finns i samma utsträckning som i staden. Det är inte ansträngande att vistas i naturen och där det finns möjlighet att hämta kraft för att klara av vardagen.</p> / <p>The purpose with this paper is to examine the view of nature and the urban environment from a health point of view, from ten individuals in a rehabilitation Program, with focus on nature. Interview was chosen as method due to it was considered to be the most appropriate method to respond to the purpose of the paper. Using interview as method made it possible to understand the insights and thoughts of the individuals about the nature. The interviews where analyzed with inspiration from Steinar Kvale and his “meningskategorisering”. The result showed that the majority of the individuals experienced wellbeing when visiting the nature and its environment among plants and animals. The individuals experienced that the urban environment is a place where stress and noise from traffic is frequent. Despite that, many individuals feel that the natural environment for them is the urban environment. Most of the individuals points out that there is calm in the nature and a possibility for relaxation that does not exist in the urban environment in the same extent. The individuals describe the possibility to cope with the everyday life through the strength they receive from the nature.</p>

<p>Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hälsofrämjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrån två frågeställningar:</p><p> På vilket sätt uppfattar elever att de är delaktiga i hälsofrämjande skola?</p><p> Hur uppfattar elever deras inflytande i hälsofrämjande skola?</p><p>Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden är den mest brukbara för oss då vi är ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp. Eleverna som deltog var från årskurs 7 och 9.</p><p>Vi har inspirerats av en fenomenografisk ansats vid analys av vårt empiriska material som går ut på att dela in materialet i kategorier.</p><p>Resultat: Vi anser att vi har lyckats få en bild av hur den undersökta elevgruppen uppfattar delaktighet och inflytande. De kategorier som genom analys successivt trätt fram är följande:</p><p> Direktinflytande på individnivå – Uppfattningarna i denna kategori rör inflytande som rör en elev eller några i dennes närhet.</p><p> Aktiv delaktighet som förutsättning för elevinflytande – Denna kategori innefattar uppfattningar om olika sätt att påverka med förutsättning att eleverna är delaktiga på ett aktivt sätt.</p><p> Hierarki som begränsning för elevinflytande – I denna kategori ryms uppfattningar om hur den hierarkiska ordningen som råder på skolan begränsar elevinflytande.</p><p> Elevers uppfattning om delaktighet i mindre skala – Uppfattningar i denna kategori rör delaktighet i den form då elever exempelvis samarbetar och löser problem med förutsättning att alla är delaktiga.</p><p> Insatser för att främja delaktighet och inflytande i skolan – Denna kategori innefattar de insatser som vi tolkat främjar delaktighet och inflytande i skolan.</p>