A call for parents to be involved in the education of their children is not a modern phenomenon at all. It is increasingly a call which invites parents to be involved in every sphere of their children‟s lives, including their health. Children of South Africa, like many other children in Africa, are engulfed with health issues. These problems range from drug abuse, teenage pregnancy, obesity, violence, suicide, alcohol, etc. Therefore, it is crucial to engage parents in an effort to promote the health of their children in school and together with schools. Various parental roles were established during the early part of the century when parents were obliged to raise their children according to the set standard. As time went by, schools clearly drew a line to distinguish their role from parents‟ roles. Later on a need for parental involvement in schools arose again and a call for parents to attend to their obligations was a necessity, although parents were seen as problems by teachers. This allowed a space for barriers to grow between parents and teachers to such an extent that there was no collaboration in addressing problems affecting children in schools. To investigate the issue of parental roles and health promotion in schools thoroughly, qualitative measures were applied. The analysis indicated that there is indeed a great need for parents to be involved in promoting the health of their children in schools. However, a lack of knowledge amongst parents and a lack of skills to work with parents amongst teachers hamper the possibility of preventing most of the health issues affecting many children of South Africa. Indeed parental participation in schools and health promoting schools can yield positive results not only for the children, but for the schools and parents as well. Therefore, the government must employ practical strategies to involve parents in promoting the health of children in schools. / Thesis (M.Ed.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2011

A shool-based support programme for the intermedediate learner wuth depression This study is aimed at determining whether a school-based support programme can aid the intermediate learner with depression in decreasing his depression levels. It focuses on: the world of experience of the intermediate learner with depression; the role of the school as an overall health-promoting environment; and the creation of a school-based support programme for the intermediate learner with depression. The learner (the intermediate learner included) spends most of the day at school, so the educator can play an important role in identifying and following up problems and getting the school to function as a health-promoting environment. South African schools are focused mainly on primary and tertiary intervention, while secondary intervention reveals a serious deficiency. In the empirical investigation, 16 intermediate learners who were identified with depression were, involved in a purposeful convenience test sample by means of the CDI questionnaire. There was an experimental and a control group of eight members respectively. According to the results of the pretestposttest, the school-based support programme in which the experimental group participated caused their depression levels to decrease significantly. The need for a school support programme for the intermediate learner with depression was validated from this point of view. / Thesis (Ph.D. (Education))--North-West University, Vaal Triangle Campus, 2005.

The purpose of this study was to determine, by means of a review of literature and empirical research, the impact of dietary interventions on the classroom health promotion of Foundation Phase learners with ADD. In order to reach this goal, it was imperative to illustrate the meaning of the concepts health, wellness, health promoting schools, nutrition and Attention Deficit Disorder (ADD). The objective of the empirical research was to determine whether dietary interventions would promote the health of Foundation Phase learners with ADD in the classroom by focusing on decreasing their levels of hyperactivity, increasing their concentration and improving their social behaviour. In conclusion, the following are some of the findings of this study. Dietary interventions impacted positively on: the hyperactivity level of participating foundation phase learners with ADD in the classroom; the ability of participating foundation phase learners with ADD to concentrate in the classroom; and the social behaviour of participating foundation phase learners with ADD in the classroom. / Thesis (M.Ed.)--North-West University, Vaal Triangle Campus, 2005.

Syftet med studien är att analysera och beskriva äldre personers (65 +) syn på hälsa och hälsobeteende. Studien avser också att undersöka huruvida kunskap om hälsofrämjande levnadsvanor styr deras hälsobeteende. Till sist görs jämförelsen om äldre personer (65 +) tänker och agerar på annat sätt än andra vuxna (18 - 64 år) när det gäller hälsa och hälsofrämjande levnadsvanor. Mixad metod har använts för att analysera enkäter och strukturerade intervjuer från studien ”Hälsa och Ansvar”, som utgick från Jönköpings universitet 2011 - 2012. Resultatet visar att möjlighet att fungera i vardagen blir en viktig hälsofaktor för äldre personer men att äldre och andra vuxna inte beskriver hälsa på annat sätt i övrigt. Äldre personer lägger större vikt vid hur de mår än om de har sjukdomar när de bedömer sin hälsa. Det ser inte ut att finnas något samband mellan hur hälsofrämjande levnadsvanor beskrivs och hur kunskapen används i det dagliga livet i någon av åldersgrupperna. Slutsatser: det föreligger en liten skillnad mellan hur äldre och andra vuxna ser på hälsa. Kunskap om hälsofrämjande levnadsvanor ser inte ut att styra hälsobeteende i det dagliga livet. / The purpose of the study is to analyze and describe how elderly people (65+) perceive health and health behaviors. The study also intends to explore whether knowledge about healthy living habits controls their health behaviors. Finally, a comparison is made between how elderly people (65+) think and act as opposed to younger adults (18 - 64 years old) in terms of health and healthy lifestyles. The Mixed Method has been used to analyze the questionnaires and structured interviews from the study "Health and Responsibility" which emanated from the Jönköping University 2011 - 2012. The results show that the ability to function in everyday life becomes an important health factor for elderly people, but elderly and younger adults do not otherwise describe health differently. When assessing their health, the elderly put more emphasis on how they feel than whether they suffer from any diseases.  There does not appear to be any correlation between how healthy lifestyles are described and how the knowledge is used in daily life in any of the age groups. Conclusions: there is a slight difference between how younger and older adults describe health. Knowledge of healthy lifestyles does not seem to control health behavior in daily life.

<p> </p><p><strong><p>SAMMANFATTNING</p><strong><p>Inledning:</p></strong></strong>Trots gällande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag är många människor inte tillräckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen motionerar två gånger per vecka. Tidigare studier visar på vilka hinder som finns för regelbunden motion, även möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utsträckning.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong><strong><p>Syfte:</p></strong><p> </p><p>Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna på en hälsofrämjande nivå.</p><strong><strong><p>Metod:</p></strong><p> </p><p>Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys.</p><strong><strong><p>Resultat:</p></strong><p> </p><p>Fem subkategorier växte fram genom analys av det manifesta innehållet: "Har tidigare motionsvana", "Tillgång till socialt stöd", "Viktigt med tillgänglighet", "Önskan om självförbättring" och "Förmåga att prioritera träning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser".</p><strong><strong><p>Konklusion:</p></strong><p> </p><p>Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonåring är av stor betydelse när det gäller förmågan att motionera regelbundet i vuxen ålder. Socialt stöd, framför allt i form av en förstående familj, och egen vilja är två andra viktiga faktorer som framkom i studien. Studiens resultat tyder på att en stor del av det hälsofrämjande arbetet bör läggas på barn och tonåringar i skola och på fritiden.</p></strong></strong></strong></strong></p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong><p>SAMMANFATTNING</p><strong><p>Inledning:</p></strong><p> </p><p>Trots gällande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag är många människor inte tillräckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen motionerar två gånger per vecka. Tidigare studier visar på vilka hinder som finns för regelbunden motion, även möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utsträckning.</p><strong><strong><p>Syfte:</p></strong><p> </p><p>Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna på en hälsofrämjande nivå.</p><strong><strong><p>Metod:</p></strong><p> </p><p>Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys.</p><strong><strong><p>Resultat:</p></strong><p> </p><p>Fem subkategorier växte fram genom analys av det manifesta innehållet: "Har tidigare motionsvana", "Tillgång till socialt stöd", "Viktigt med tillgänglighet", "Önskan om självförbättring" och "Förmåga att prioritera träning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser".</p><strong><strong><p>Konklusion:</p></strong><p> </p><p>Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonåring är av stor betydelse när det gäller förmågan att motionera regelbundet i vuxen ålder. Socialt stöd, framför allt i form av en förstående familj, och egen vilja är två andra viktiga faktorer som framkom i studien. Studiens resultat tyder på att en stor del av det hälsofrämjande arbetet bör läggas på barn och tonåringar i skola och på fritiden.</p></strong></strong></strong></strong></strong></p><p> </p> / <p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong><p>ABSTRACT</p><strong><p>Introduction:</p></strong><p> </p><p>Despite current recommendations of 30 minutes of daily physical activity many people are not physical active enough. Merely 30 percent of the women and 23 percent of the men exercise twice a week. Previous studies indicate barriers to exercise on a regular basis, facilitators have not been studied to the same extent.</p><strong><strong><p>Aim:</p></strong><p> </p><p>To describe factors that enable regular exercise for adults on a health promoting level.</p><strong><strong><p>Method:</p></strong><p> </p><p>The study was carried out as semi-structured interviews with six persons. The interviews were analysed recording to manifest content analysis research approach.</p><strong><strong><p>Results:</p></strong><p> </p><p>Five subcategories evolved through analysis of the manifest content: "Previously habit of exercise", "Asset of social support", "Importance of accessibility", "Desire of self-improvement" and "Ability to prioritise exercise". These subcategories formed three categories; "Previously habit of exercise", "External stipulations" and "Internal stipulations".</p><strong><strong><p>Conclusion:</p></strong><p> </p><p>To have been physical active as a child or teenager is of great importance when it comes to ability to exercise on a regular basis as an adult. Social support, especially when it comes to an understanding family, and one’s own will are two other important factors that emerged in this study. The results of the study indicate that a great part of health promoting activities ought to be put on children and teenagers in school and at their leisure time.</p></strong></strong></strong></strong></strong></p><p> </p>

<p>Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av hypertoni. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur hälsofrämjande åtgärder kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni. Litteraturstudiens resultat bygger på en genomgång av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte och problemformulering. De hälsofrämjande åtgärder som kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni belyses i resultatet. Dessa åtgärder handlar om viktminskning, fysisk aktivitet, kost, alkohol, rökning, stress och stöd. Effekten av de hälsofrämjande åtgärderna har visat att en blodtryckssänkning kan ske vid livsstilsförändringar. En bromsning i utvecklandet av hypertoni kan leda till hälsoekonomiska besparingar för samhället. Nationella riktlinjer samt vårdprogram för behandling av hypertoni bör utvecklas för att en bromsning av hypertoni ska kunna ske.</p> / <p>Hypertension is common in today's society and is therefore considered to have become a national disease. An estimated 1.8 million of Sweden's adult population have hypertension. Hypertension accounts for about 13 percent of the total mortality in the world, and is seen as a risk factor for numerous cardiovascular diseases. Today there are international guidelines for the treatment of hypertension in, England and USA. However, there are no specific Swedish guidelines for treatment of hypertension. The purpose of this study was to elucidate how health interventions can influence blood pressure in people with hypertension. The results of this literature study are based on a review of 16 scientific articles which was based on literature review and order problem. The health-promoting interventions that can affect blood pressure in people with hypertension are highlighted in the results. Such interventions are weight loss, physical activity, diet, alcohol, smoking, stress and support. The effect of health promotion interventions has shown that lowering blood pressure can occur if lifestyle changes are implemented and carried out. A braking in the development of hypertension can lead to health-economic benefits to the community. National guidelines and care programs for the treatment of hypertension should be developed to a braking of hypertension to happen.</p>

<p>Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus på ”grön omsorg” /utemiljö i vården av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvårdnadsåtgärder och eventuella effekter på de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes välbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, två studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i två delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design. Studierna var publicerade under åren 1992-2006 och vanligast förekommande datainsamlingsmetod var observationer av funktionsförmåga/beteende hos de boende. Granskningen av artiklarna indikerade positiva förändringar, framförallt minskat aggressivt beteende och förbättrat välbefinnande vid vistelse i utemiljöer hos personer med demens. Personalen och närstående var i stort positivt inställda till dessa utemiljöer i omvårdnaden av personer med demens.</p> / <p>The aim of the review was to describe studies that have been done with focus on “green care”/exterior environment in the care of people with dementia. Another aim was to describe the staff member’s experience of these arrangements and contingent effects, on the patients. Literature search was made in Medline and Chinal databases, and resulted in nine included studies. The results indicated that a majority of these studies had outdoor environment and effects on the residents’ well being and behavior as a study purpose. Six studies had a non-experimental design, two studies had a quasi-experimental design and one study was divided into two parts of which the first part had a non-experimental design and the second part had a quasi-experimental design. The studies were published between 1992- 2006 and the most common method of collecting data was observations of functionality/behaviour of the residents. The review of the studies focusing on the exterior environment indicated positive changes in subjects with dementia. In particular a decrease of aggressive behaviour and improved well being was seen. The staff and the subjects’ relatives were all in all positive to the outdoor environments in the care of subjects with dementia.</p>

<p>Denna studie berör skolor som är medlemmar i nätverket European Network of Health Promoting Schools och benämner sig som hälsofrämjande skolor. Syftet var: Att identifiera, beskriva, förklara och förstå de metoder som används inom undervisningen i hälsofrämjande grundskolor i Norden och Storbritannien. Metoden var litteraturgranskning då detta är en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar och utvärderande material användes och ett totalt antal av 13 artiklar som berörde flera skolor i ett land presenteras i studien. Resultatet visade att eleverna skulle vara mer självständiga i sitt kunskapsinhämtande och skolorna använde metoder såsom egna undersökningar eller diskussioner. Detta var något som hörde ihop med skolornas grundtankar då de ville uppfostra självständiga människor. I analysarbetet bearbetades resultatet med John Dewey´s och Lev Vygotskijs´s synsätt och teorier. Trots att inga teorier uttalades i resultatet kunde dessa anknytningar göras och slutsatsen kunde dras att skolorna har influeras av de två perspektiven.</p>

Thesis (M.Ed.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2007.

Thesis (Ph.D. (Education))--North-West University, Vaal Triangle Campus, 2005.