<p>Antologin syftar till att belysa olika boendeförhållanden i välfärdsstaten Sverige. Utifrån aspekter som, Miljonprogramsförorter, unga vuxnas och hemlösas boendesituation har vi belyst de olika boendeförhållandena. Vi vill lyfta fram boende som ett livsvillkor och dess betydelse för en individs identitetsskapande. För att få en förståelse för detta har vi utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod, då vi använt oss av fältobservationer och forskningsintervjuer. Det insamlade datamaterialet har vi analyserat utifrån Grundad teori som är en induktiv analysmetod där forskaren utgår förutsättningslöst och inte har en på förhand given teori. Denna analys har vi kopplat till teorier om identitetsskapande, socialisation och Bourdieus teorier kring habitus och smak. För att få en djupare förståelse av boendesituationen har vi givit ett historiskt perspektiv på boende i Sverige. En viktig slutsats i alla fyra bidrag är att ekonomin spelar en avgörande roll för individens möjlighet på bostadsmarkanden. Individens tidigare erfarenheter präglar hans eller hennes val av boende senare i livet. Den centrala slutsatsen i studien är att boende är ett livsvillkor som är viktigt för individens identitetsskapande, då boendesituationen är en markör för individens position i samhället.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur en svensk dagstidning framställer hemlösa kvinnor. Materialet i undersökningen bestod av 58 tidningsartiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden första januari 1993 och sista december 2003, tidningsartiklarna hämtades genom sökverktyget Presstext. Metoden som använts vid analysen av artiklarna är innehållsanalys med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Materialet analyserades med stöd av teorin symbolisk interaktionism. Studien visade att det i de undersökta artiklarna till stora delar inte skrivs nyanserat om hemlösa kvinnor. Dock tenderar artiklarna att inte enbart skriva om hemlösa kvinnor i sammanhang som missbruk, prostitution och psykisk sjukdom/ohälsa. Vidare resulterade undersökningen i att det i 15 artiklar skrevs på ett sätt som kan ge läsaren möjlighet att känna empati för hemlösa kvinnor. I 12 av det totala antalet artiklar skrevs det stigmatiserande om undersökningsgruppen. Ytterligare framkom i analysen att olika aktörer som arbetar med hemlösa kvinnor får skiftande utrymme i tidningen. Därtill visar studien att de aktuella artiklarna som handlar om hemlösa kvinnor inte följer en jämn ström över månader och år. Undersökningen påtalar även medias vikt i att belysa sociala problem så att dessa får möjlighet att ta plats på den politiska arenan.

Antologin syftar till att belysa olika boendeförhållanden i välfärdsstaten Sverige. Utifrån aspekter som, Miljonprogramsförorter, unga vuxnas och hemlösas boendesituation har vi belyst de olika boendeförhållandena. Vi vill lyfta fram boende som ett livsvillkor och dess betydelse för en individs identitetsskapande. För att få en förståelse för detta har vi utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod, då vi använt oss av fältobservationer och forskningsintervjuer. Det insamlade datamaterialet har vi analyserat utifrån Grundad teori som är en induktiv analysmetod där forskaren utgår förutsättningslöst och inte har en på förhand given teori. Denna analys har vi kopplat till teorier om identitetsskapande, socialisation och Bourdieus teorier kring habitus och smak. För att få en djupare förståelse av boendesituationen har vi givit ett historiskt perspektiv på boende i Sverige. En viktig slutsats i alla fyra bidrag är att ekonomin spelar en avgörande roll för individens möjlighet på bostadsmarkanden. Individens tidigare erfarenheter präglar hans eller hennes val av boende senare i livet. Den centrala slutsatsen i studien är att boende är ett livsvillkor som är viktigt för individens identitetsskapande, då boendesituationen är en markör för individens position i samhället.

Bakgrund: Att leva som hemlös kan innebära hälsoproblem. Forskning visar att hemlösa på grund av dåligt bemötande inte söker sig till vården. Mötet med hemlösa personer ska bygga på respekt och omtanke. Vårdpersonal behöver därför vara medvetna om och reflektera över beroendet av varandra i mötet. Kunskap och förståelse för hemlösa personers problematik kan bidra till att förbättra omvårdnaden. Syfte: Att beskriva mötet mellan hemlösa personer och vårdpersonal. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och tretton vetenskapliga studier granskades, analyserades och delades in i tre kategorier. Resultat: Resultatet visade att respekt för värdighet och integritet, upplevelser av tillit och respekt för självbestämmande påverkade mötet mellan hemlösa personer och vårdpersonal. Slutsats: En ökad kunskap om problematiken i mötet mellan hemlösa personer och vårdpersonal behövs för att kunna förverkliga målet om lika vård på lika villkor. / Background: Living as a homeless person may cause health problems. Research shows that persons who are homeless avoid seeking health care due to bad attitudes experienced in health clinics. Interaction with homeless people should be based on respect and caring. Healthcare providers thus need to be aware of and reflect upon interdependence when interacting with homeless people. Knowledge and understanding homeless people´s predicaments can contribute to improving care. Purpose: To describe the interaction between homeless people and healthcare providers. Method: The study conducted is a general literature review, including thirteen scientific studies that were reviewed, analyzed and subsequently divided into three categories. Result: The result illustrate that respect for dignity and integrity, as weel as perceptions of trust and respect for autonomy affect the interaction between homeless people and healthcare providers. Conclusion: Increased knowledge of the various problems concerning the interaction between homeless people and healthcare providers is necessary to achieve the vision of equal care on equal terms.

Background: Homelessness is increasing, and health care is still difficult for many homeless people to achieve. If they get sick, it is both technically challenging to get a clinic they can go to, but also an economic problem because most of the homeless have no gainful employment. The fact that many homeless people experience bad attitudes of health care professionals is one reason why they don’t seek healthcare until an emergency arises. In the profession as a nurse, all people should be given equal treatment regardless of background. A nurse's obligation is to provide equal care to all.Aim: The aim of this study was to describe how homeless persons experience the encounter with health care providers.Method: The study was designed as a literature review with aim to critically review and compile the results from the found articles results. Five articles from CINAHL, two from PubMed and two from an unsystematic review were analyzed from their results of homeless person’s experience of the encounter with health care providers.Results: Four different themes were revealed in the analysis of the articles: Communication, Involvement, Subject – Object and Attitudes. Both positive and negative feelings perceived by the homeless persons emerged. Not being treated with respect because being homeless and not listened to where frequently mentioned. Even a wish that health care providers would be more human in the encounter with the homeless persons was a desire.Conclusion: Many homeless persons experience bad treatment from health care providers. Few studies has been done on this subject, wich needs to be explored to give health care providers a better understanding for a vulnerable group of people.Keywords: Encounter, experience, Halldorsdottir, health care provider, homeless

Bakgrund: Från internationell forskning finns det i dagsläget kunskap om synen på hemlösa, deras egna upplevelser av sina villkor, sitt identitetsskapande, sin livssituation, och om de hemlösas brist på hälsa och vård. Forskning på samma område saknas dock i svensk kontext. Syfte: Studiens syfte var att i svensk kontext beskriva hemlösas upplevelser av sin vardag och erfarenheter från vård och omvårdnad - från de hemlösas perspektiv och omvårdnadens perspektiv. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats som baserades på samtal och dialoger med hemlösa, och på en interaktiv intervju med en sjuksköterska som arbetade med hemlösa. Deduktiv innehållsanalys, modifierad efter Malterud (2009), som baserades på omvårdnadens metabegrepp. Resultat: Analysen resulterade i 14 subkategorier som i diskussionen sattes i syntes med omvårdnadens fyra metabegrepp. Slutsats: Analysen resulterade i ny kunskap som visar att den hemlöse lever i en miljö som innebär en stor risk för att vara i lidandets grepp och ha ohälsan som ständig följeslagare, även om den enskildes mål är hälsa. Den nya kunskapen har också visat att de hemlösa sitter inne med en paradoxal styrka och en vilja att skapa god relation med omvårdnaden. För att denna relation verkligen ska stödja den hemlöse mot hälsa, krävs av omvårdnaden att låta den hemlöse bli sedd, att bejaka den hemlöses människovärde och värdighet, samt från sin sida bygga relationen på etik, moral och ansvar; genom det hjälps den hemlöse till ett gott livssammanhang. / Background: From international research, there is knowledge about the perception of homeless people, their own experiences of their condition, their identity formation, their life situation, and about their lack of health care. Research in this field is deficient in the Swedish context. Objective: The purpose of this study was to describe homeless experiences of their everyday lives and experiences of care and attention - from the perspective of homeless and nursing perspectives, in a Swedish context. Method: An empirical study with a qualitative approach, based on conversations and dialogues with the homeless, and an interactive interview with a nurse who worked with homeless people. Deductive content analysis, modified by Malterud (2009), which was based on nursing meta-concepts. Results: The analysis resulted in 14 subcategories, and in the discussion the subcategories was put in relation to the four meta-concepts of nursing. Conclusion: The analysis resulted in new information showing that the homeless are living in an environment that poses a major risk to be in the grip of suffering and have poor health as a constant companion, even if the individual goal was health. These new findings have also shown that the homeless have a paradoxical strength and a willingness to create good relationship with nursing care. It is required of nursing, for this relationship to really support the homeless to health, to allow the homeless to be seen, to affirm the homeless human worth and dignity, and to build the relationship of ethics, morality and responsibility; and by this help the homeless to a good life.

Bakgrund: Hemlöshet är ett ökande problem i världen och beroende på land så hanteras och uppfattas fenomenet på olika sätt. Olika faktorer påverkar huruvida en person hamnar i hemlöshet och dessa kan kategoriseras in i individuella, relationella, institutionella och strukturella faktorer. Hemlösa personer är en utsatt grupp i samhället och hemlösheten påverkar en persons livskvalitet och hälsa. Hemlösa personer uppvisar liknande medicinska tillstånd som den allmänna befolkningen men i större utsträckning och löper större risk att dö i förtid. Hemlösa personer uppsöker oftare akutmottagningar och har längre vårdtid än personer som inte är hemlösa. Syfte: Att beskriva vuxna hemlösa personers upplevelser av sin hälsosituation och kontakt med vården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, där nio stycken vetenskapliga originalstudier granskades. Åtta av dessa hade kvalitativ metod och en hade mixad metod. Dessa hämtades från Cinahl Plus with Full Text och PubMed samt hittades genom manuella sökningar efter att studerat tidigare genomförda litteraturöversikter. Studierna analyserades och data kategoriserades in i olika teman. Resultat: Litteraturöversiktens resultat innehåller följande teman; Bemötande, Påverkan på självbild, Behov av vård och Praktiska hinder för kontakt med vården. Litteraturöversiktens resultat visade att hemlösa personer känner sig stigmatiserade samt illa och annorlunda bemötta i mötet med vårdpersonal. Detta hade negativ påverkan på självbild och identitet samt utgjorde ett hinder för att kontakta vården. Hemlösa personer i denna litteraturöversikt beskrev även förslag på förbättringar för hälso- och sjukvården. Diskussion: Resultatet ställs emot litteraturöversiktens bakgrund och ytterligare forskning samt diskuteras utifrån konsensusbegreppet hälsa och Antonovskys hälsoteori. / Background: Homelessness is an increasing problem in the world and the phenomenon is perceived and managed in different ways depending on country. Various factors can influence whether a person fall into homelessness and these can be categorized into individual, relational, institutional and structural factors. Homeless people are a vulnerable group in the society and homelessness affect a person's quality of life and health. Homeless people have similar medical conditions as the general population but to a greater extent and are at greater risk of dying prematurely. Additionally, homeless people often seek emergency rooms and have a longer hospital stay than people whom are not homeless. Aim: To describe adult homeless persons experiences of their health status and contact with health care. Method: A literature review was conducted, where nine original scientific studies were reviewed. Eight of these used a qualitative method and one used a mixed method. The studies were taken from Cinahl Plus with Full Text, PubMed and through manual searches. The studies were analysed and the data were categorized into different themes. Results: The result in the literature review generated four themes: Response, Impact on self-image, The need for care and Practical obstacles for contact with health services. The result in this literature review shows that homeless people feel stigmatized and are treated different in the meeting with health care professionals. These aspects had a negative impact on self-image and identity as well as being obstacles for contacting health care. Homeless people in this literature review described some suggestions for improvements in health care. Discussions: The result is compared to the background of this literature review and other academical articles. The result is further discussed in relation to the consensus concept of health and Antonovsky´s theory of health.

Background: A group severely affected by health issues, the experiences of homeless alcohol and drug abusers in the coverage of their medical care needs is not satisfactory. Aim: The aim of the study is to explore which factors experienced by homeless alcohol and drug abusers in Uppsala in regards to their living situation affected their health, their perception of access to healthcare, the character of treatment received and coping strategies used outside of the healthcare system. Method: Nine people who had experienced both homelessness and substance abuse problem were recruited for the study during their visit to Stadsmissionens facilities for the homeless. Data was collected through qualitative, semi-structured interviews including two women and seven men. Data was analyzed using qualitative content analysis according to Giorgi modified by Malterud.Results: Among homeless substance abusers interviewed experiences of unwelcoming and prejudiced healthcare were described. However, this negative treatment was in some cases explained as one-time occurrences related to that persons attitude at the time. The homeless substance abusers describe a life situation that is regarded as having a great affect on their health. Vulnerability in this situation is described by the homeless as sometimes leading to increased substance abuse. Discontent concerning the structure of the healthcare system or the feeling of not being worthy of treatment fuels the idea of a limited or even non-existent accessibility in this group. Due to the lack of accessibility, a situation arises where the homeless people consider themselves being left without help. To cope with this situation, self-medicating is sometimes practiced.Conclusion: Stigma and prejudice in treatment is not only affecting the quality of medical caring interaction but affects the extent to which homeless substance abusers choose to contact healthcare. / Bakgrund: Hemlösa missbrukare tillhör en sjukdomsbelastad grupp vars vårdbehov inte upplevs tillgodoses på tillfredsställande vis.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i hemlösheten som hemlösa missbrukare i Uppsala upplevde påverka deras hälsa, hur de upplevde sin tillgänglighet till sjukvård, vilket bemötande de där upplevde sig erhålla samt hur de hanterade hälsoproblem utanför sjukvården.Metod: Nio personer med erfarenhet av hemlöshet och missbruk rekryterades för intervju i samband med deras besök vid Stadsmissionens inrättning för hemlösa i Uppsala. Intervjuerna genomfördes kvalitativt och semistrukturerat och innefattade två kvinnor och sju män. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Giorgi modifierad av Malterud.Resultat: Bland de intervjuade hemlösa missbrukarna förekommer upplevelser av ett bemötande från sjukvården som på flera sätt bidrar till bilden av en något fördomsfull och ovälkomnande vård. Detta negativa bemötande har emellertid i vissa fall beskrivits som undantagsfall kopplade till den vårdande individens attityder. De hemlösa missbrukarna beskriver en livssituation vilken upplevs ha stor åverkan på hälsan. Den utsatta situationen upplevs i vissa fall leda till ett förvärrat missbruk. Ett missnöje kring sjukvårdssystemets utformning eller känslan av att inte vara värd vård leder till att tillgängligheten upplevs vara begränsad eller rent av icke-existerande. Den bristande tillgängligheten skapar en upplevelse av att man som hemlös får klara sig själv, vilket bl.a. hanteras genom självmedicinering.Slutsats: Stigmatisering och fördomsfullhet i bemötandet påverkar inte enbart mötets vårdande kvaliteter utan i förlängningen även i vilken mån hemlösa missbrukare väljer att söka vård.

Bakgrund: Hemlösa personer har i större utsträckning sämre hälsa än den övriga befolkningen i ett land, vilket gör att de har ett stort eller större behov av hälso- och sjukvård. För ett gott bemötande krävs att vårdpersonal kan identifiera patientens grundläggande behov utifrån den enskilda individen med respekt för värdighet, integritet och autonomi. Dessvärre har få studier undersökt hur mötet mellan vårdpersonal och hemlösa personer har upplevts ur patientens synvinkel. Syfte: Syftet är att genom granskning av vetenskapliga artiklar undersöka hur hemlösa personer upplever bemötandet från vårdpersonal. Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Sökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed, totalt valdes tio kvalitativa originalartiklar ut för granskning. Artiklarnas kvalité bedömdes med hjälp av en kvalitetsmall med poängsystem. Återkommande kategorier identifierades och sammanställdes under lämpliga rubriker. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar samstämmigt på att hemlösa patienter upplever ett negativt bemötande inom hälso- och sjukvården. I de flesta artiklarna upplevdes bemötandet från vårdpersonal vara empati- och respektlöst samt diskriminerande. I ett fåtal av artiklarna redogjorde deltagarna för positiva upplevelser av bemötande. Resultaten från de olika studierna inordnades i följande kategorier; avsaknad av medkänsla, brist på respekt, diskriminering och att känna sig välkommen. Slutsats: Majoriteten av de hemlösa patienterna var missnöjda över hur de upplevde sig bli bemötta av vårdpersonal. Mer forskning behövs för att öka kunskapen om hur hemlösa upplever bemötandet inom vården.

Bakgrund: Hemlöshet är ett globalt problem och endast i Sverige lever över 30 000 människor i hemlöshet. Hemlöshet är ett vittomfattande begrepp som inkluderar olika situationer och kan bero på varierande orsaker. Hemlösa har större risk att utveckla sjukdomar och hamna på sjukhus jämfört med befolkningen i stort. Sjuksköterskan bör sträva efter att arbeta med ett öppet förhållningssätt samt skapa en vårdrelation byggd på tillit, empati och respekt där patienten är i centrum.   Syfte: Syftet var att undersöka hemlösa patienters upplevelser av hälso- och sjukvård. Metod: Metoden var en litteraturöversikt vars resultat grundar sig på tio vetenskapliga artiklar. Använda databaser var PubMed och Cinahl Complete. Nio artiklar var av kvalitativ metod och en av mixad metod innehållande både kvalitativa och kvantitativa inslag.  Resultat: Resultatet presenteras i fyra identifierade kategorier. Kategorierna är Negativa upplevelser av hälso- och sjukvården, Upplevelser av att känna sig orättvist behandlad av hälso- och sjukvården, Hindrande faktorer inom hälso- och sjukvården och Positiva upplevelser av hälso- och sjukvården. Sammanfattning: Hemlösa patienter hade både negativa och positiva upplevelser vid kontakt med hälso- och sjukvården. De negativa upplevelserna påtalades genom bristande kommunikation och dåliga attityder från vårdpersonalens sida. De positiva upplevelserna beskrevs vara ett professionellt bemötande samt engagemang från vårdpersonalens sida. / Background: Homelessness is a global problem and in Sweden over 30,000 people live in homelessness. Homelessness is a versatile concept that includes different situations and can be due to various reasons. Homeless people are at greater risk of developing diseases and ending up in hospitals compared with the general population. The nurse should strive to work with an open approach and create a care relationship based on trust, empathy and respect where the patient is at the center. Aim: The aim was to investigate homeless patients´ experiences of healthcare. Method: The method was a literature review based on ten scientific articles. The used databases were PubMed and Cinahl Complete. Nine articles were of a qualitative method and one were a mixed method with both qualitative and quantitative elements. Results: The results are presented in four identified categories. The categories are Negative experiences of health care, Experiences of feeling unfairly treated by health care, Obstacle factors in health care and Positive experiences of health care. Summary: Homeless patients had both negative and positive experiences of healthcare. The negative experiences were pointed out by lack of communication and attitude on the part of the healthcare staff. The negative experiences resulted in that homeless people avoided to seek healthcare. The positive experiences were described as a professional approach and committed healthcare staff.