Vi har undersökt den verksamhet Stadsmissionen i Malmö utför för de hemlösa i staden. De centrala frågeställningarna vi har utgått ifrån har varit hur Stadsmissionen i Malmö ser på sin roll i samhället och hur det offentliga ser på Stadsmissionen i Malmös roll i samhället. Stadsmissionen i Malmö är knuten till det offentliga genom entreprenader. Det offentliga ser Stadsmissionen i Malmö i huvudsak som en entreprenör åt dem och att deras verksamhet inte är oersättlig. Det offentliga ser dock att Stadsmissionen i Malmö har egenskaper som gör att de kan erbjuda sina besökare det lilla extra och att de därför har en jätteviktig roll för de hemlösa i staden. Stadsmissionen i Malmö menar också att de inte är oersättliga, men att det kan vara svårt för andra aktörer att skapa den goda stämning och den helhetssyn som man har på Stadsmissionen i Malmö.

<p>Homeless adolescents are in Sweden rather invisible, as a group. There is no established definition or description of the problem, nor any uniform terms regarding it. The purpose of this study is to investigate how four different organizations, based on their basic principles, describe the group homeless adolescents. We discuss why the organizations reason as they do, and what it leads to. In order to do so we have performed qualitative interviews with representatives from each organization. The study relies on a social constructivist theory, which focuses on how knowledge and different phenomena are constructed. To analyze the constructions concerning the group homeless adolescents we used Kitsuse & Spector’s (1973a; 1973b; 1977) social constructivist theory about social problems. To operationalize our theory and determine how the phenomena is constructed we used Rose’s (1999) dimensions of analysis. Our results show that governmental organizations don’t recognize this as a problem of homelessness, but as a family problem. Only one organization offers a different description. This indicates that there is a public description of the problem, and one claims-making process. According to the public description the solution to the problem is family treatment which means that the basic condition is that the adolescents return home, otherwise the group can’t be helped.</p>

Homeless adolescents are in Sweden rather invisible, as a group. There is no established definition or description of the problem, nor any uniform terms regarding it. The purpose of this study is to investigate how four different organizations, based on their basic principles, describe the group homeless adolescents. We discuss why the organizations reason as they do, and what it leads to. In order to do so we have performed qualitative interviews with representatives from each organization. The study relies on a social constructivist theory, which focuses on how knowledge and different phenomena are constructed. To analyze the constructions concerning the group homeless adolescents we used Kitsuse &amp; Spector’s (1973a; 1973b; 1977) social constructivist theory about social problems. To operationalize our theory and determine how the phenomena is constructed we used Rose’s (1999) dimensions of analysis. Our results show that governmental organizations don’t recognize this as a problem of homelessness, but as a family problem. Only one organization offers a different description. This indicates that there is a public description of the problem, and one claims-making process. According to the public description the solution to the problem is family treatment which means that the basic condition is that the adolescents return home, otherwise the group can’t be helped.

Denna studie syftar till att undersöka vilka diskurser som framträder i massmedia om hemlösa, hur och var de framträder samt om det skett några förändringar gällande detta under de senaste 25 åren (1993–2018) och, i så fall, hur dessa förändringar sett ut. För att besvara detta syfte har 55 artiklar som publicerats i Dagens Nyheter under perioderna 1993-07-01–1993-12-31, 2005-07-01–2005-12-31 och 2018-07-01–2018-12-31 analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. Tillämpningen av den kritiska diskursanalysen har inneburit analyser (också kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys) av tre olika nivåer av texten har genomförts: text (textens innehåll), diskursiv praktik (textens produktionsmönster) och social praktik (textens potentiella effekter).  I studien framkommer att framställningarna av den hemlösa individen i Dagens Nyheter under de tre årtalen har utgått från fyra olika diskurser som varit återkommande under samtliga årtal. Dessa har i studien benämnts som: De svåra förhållandenas diskurs, Sympatiernas diskurs, De ovärdiga samhällsmedborgarnas diskurs och Uteliggarnas diskurs. Hur den hemlösa individen framställs beror i viss mån på vilken av diskurserna som aktualiseras då de hemlösa diskuteras. Det finns emellertid även antaganden om de hemlösa som är så vedertagna att de återkommer i alla diskurserna. Samtliga fyra diskurser innehåller därtill antaganden som kan anses som problematiska för dem som befinner sig i hemlöshet vilka kan leda till stigma och ett epitet som avvikande, dock i varierande omfattning. Under två av årtalen (1993 och 2005) är det Sympatiernas diskurs som oftast framträder vilket innebär att den hemlösa individen främst befästs med en förståelse av att vara i behov av andras medlidande, sympati, stöd. Detta gör vidare att den hemlösa tillskrivs en betydelse av att vara ett passivt offer som inte klarar av att hantera eller ta sig ur sin situation utan andras hjälp. Under 2018 är det istället De svåra förhållandenas diskurs som oftast framträder. Detta leder till att den som befinner sig i hemlöshet främst beskrivs utifrån de besvärliga omständigheter ett liv i hemlöshet innebär. Diskursen bidrar vidare till en förståelse av individen som i första hand en hemlös person, de övriga egenskaper individen besitter ges en underordnade betydelse. Även om skillnader årtalen emellan således uppdagats under studiens förfarande uppfattas dessa inte som särskilt omfattande. Denna studie argumenterar därför för att sättet för att beskriva de hemlösa och de diskurser som strukturerar språkbruket om dem i Dagens Nyheter mellan 1993 och 2018 inte genomgått några omfattande förändringar. / The purpose of this study is to explore media discourses regarding the homeless individual, who they are, how and where they appear and if there´s been any changes regarding this since 1993.  55 articles from the newspaper Dagens Nyheter who were published during three different periods of time (1993-07-01–1993-12-31, 2005-07-01–2005-12-31 and 2018-07-01–2018-12-31) were examined to answer this purpose. The form of examination has been critical discourse analysis which, in this study, means that examination (also with the help of qualitative and quantitative content analysis) has taken place in three different levels of the text: text (the content of the text), discursive practice (the production pattern of the text) and social practice (the potential effects of the text). The study shows that four different types of discourse has been framing the language use in Dagens Nyheter regarding the homeless individual and all of them appears during each of the three studied years. The discourses have, in this study, been named as follows: The discourse of hardships, The discourse of sympathies, The discourse of the unwanted citizen and The discourse of the vagrants. How the homeless individual is represented depends, to some extent, on which of the four discourses the authors in Dagens Nyheter base their statements on. There is, however, also some general assumptions about the homeless that can be found in all of the four discourses. All four of them also contain assumptions that, to a different degree, can lead to a view of the homeless as an outsider and thereby to stigmatization. During two of the years (1993 and 2005) most of the authors statements were based on The discourse of sympathies which lead to a representation of the homeless individual as a person in need of pity, sympathy and support from others. This forms an understanding of the individual as a passive victim that needs help from others to cope with the situation and/or to get to another place in life. During 2018 most of the authors statements instead derives from The discourse of hardships. This leads to a representation of the homeless individual as a person that is surrounded by difficult conditions. The discourse also forms an understanding of the individual as first and foremost homeless, all other attributes and aspects of the homeless persons life comes second to the homelessness. Even though some differences have been noticed between the three years throughout the course of the study the study argues that these should be viewed as fractional. This also leads to a standpoint that the representations of the homeless individual in Dagens Nyheter hasn´t gone through much change during the studied period of time (1993-2018).

<p>Studiens syfte har varit att få kunskap om hemlösa klienters syn på sin boendesituation. Samt att få fördjupad kunskap om klienternas upplevelse av möjlighet till förändring och hur de beskriver att de bemöts och behandlas på Beroendeverksamhetens gruppboenden. En kvalitativ metod har använts för att besvara syftet. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju personer som för närvarande bor på ett kommunalt gruppboende. Tolkningsramen har utgjorts av teorier och forskning kring förändringsprocesser och strategier för att motverka hemlöshet. Rollteori har också använts för att ge en djupare förståelse för interaktionen mellan individer och mellan individ och organisation.</p><p>Resultaten visar att det är svårt att trivas på en institution. Det har mycket att göra med den maktstruktur som präglar en sådan inrättning. I studien framkom att det skapas motståndsstrategier för att värja sig i en sådan situation. Resultatet visar också att motstånd skapas när man inte känner sig delaktig i sin egen förändringsprocess. Det är viktigt för de boende att kunna påverka sin boendesituation. Boende som tycker de får hjälp på boendet anser att de kan använda vistelsen till något positivt.</p><p>Personalens roll inskränker sig för de boendes del till att vara behjälpliga med praktiska saker, ett slags yttre förändring. Någon tycker att personalen även kan vara ett socialt stöd i en inre mening, att hjälpa de boende med strategier som gör att de kan fortsätta att leva ett drogfritt liv. Studien visar vidare att man både önskar mer av socialt stöd samtidigt som några upplever att man själv är det bästa verktyget i en förändringsprocess. Resultatet visar slutligen att institutionens strikta regler blir en viktig förändringsfaktor i klienternas liv. Kravet på drogfrihet gör att de boende får upp ögonen på ett alternativt sätt att leva. Slutsatsen är att institutionen bidrar till att förmedla känslan av att en förändring är möjlig.</p> / <p>ABSTRACT</p><p>Title: ”It’s not supposed to be a bloody hangout where you bring people and stuff” A study on how homeless clients feels about living in communal group homes provided to them by the social services.</p><p>The purpose of this paper has been to gain knowledge about homeless clients view on their housing situation. And also to learn more about how clients perceive the possibility to change and how they feel they are being treated at the social services collective housing facilities. A qualitative approach has been used in order to answer these questions. The empirical material consists of seven interviews with people currently staying at the communal homes mentioned above. The study’s frame of interpretation has consisted of theories and research about changing processes and strategies to counteract homelessness. Role theory has also been used in order to provide a deeper understanding of the interaction between individuals and between individual and organisation.</p><p>The results in general show that it is hard to feel at home in an institutional setting. This has mainly to do with the unequal power structure that exists in such places. The study shows that under such circumstances oppressed people develop resistance strategies in order to cope. Furthermore the results points to the fact that resistance is more likely to occur when you’re feeling that you have no influence on your own future life situation. It is vital for the residents’ well being to be able to have an active part in their living situation. Those who feel they get adequate help in the institution are most likely to see the stay as a positive experience.</p><p>The role of the staff is primarily limited to helping out with practical things. This can be seen as a way of helping the residents to adapt to society’s rules. Someone thinks that the staff also can function as a social support that helps them rethink their attitude towards their drug abuse. The results are somewhat ambiguous in that respect. The clients do want more of social support from the staff. At the same time they emphasises that the best agent in a successful changing process is the own self. The results finally show that the strict rules of the institution turn out to play an important role as a changing factor in the lives of the clients. The demand for total abstinence from drugs and alcohol helps in demonstrating for the clients an alternative way to live. The conclusion of this is that the institution contributes in conveying the message that change is in fact possible.</p>

Syftet med denna studie har varit att få en förståelse för hur situationerna för äldre i hemlösa situationer kan se ut samt bidragande orsaker till varför de blir kvar i hemlösheten. För att uppfylla syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med organisationer som kommer i kontakt med de äldre i hemlösa situationer. Utifrån deras erfarenheter har det gått att urskilja teman som beskriver den rådande situationen för de äldre i hemlöshet utifrån bidragande orsaker och tillvaron i den hemlösa situationen. Temana beskriver bland annat hur de äldre exkluderas från olika hjälpinsatser och hur det, vi benämner som, slitsamma livet kan se ut men också förslag på förebyggande åtgärder. Temana tolkades utifrån en individuell, en strukturell perspektiv, samt normer, normalisering och kategorisering. Studiens slutsats belyser vikten av vidare studier inom området, specifikt i relation till den biologiska ålderns betydelse i relation till det sociala stödsystemets kategoriseringar. Det är även av vikt att studera förekomsten av skillnader mellan långvarig och kortvarig tid i att vara äldre i en hemlös situation. / The purpose of this study is to develop a thorough understanding of the representation of homeless older people and an insight into contributing factors as to why they remain homeless. To meet the purpose of the study, qualitative interviews have been conducted with organizations that come into contact with older people in homeless situations. Themes have been identified based on the experiences that describe the current situation of the elderly in homeless situations including the contributing factors and the amount of time spent in homelessness. The themes detail how the elderly are excluded from various relief efforts and how the backbreaking life can be, and also suggestions for homelessness preventive measures. These themes were interpreted on an individual basis and a structural approach and standards, normalization, and categorization. The study's conclusion highlights the importance of further study in this area, specifically in relation to the biological age significance in relation to the social support system categorizations. Another important factor is to study the differences between long and short-term homelessness in older people.

Studiens syfte har varit att få kunskap om hemlösa klienters syn på sin boendesituation. Samt att få fördjupad kunskap om klienternas upplevelse av möjlighet till förändring och hur de beskriver att de bemöts och behandlas på Beroendeverksamhetens gruppboenden. En kvalitativ metod har använts för att besvara syftet. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju personer som för närvarande bor på ett kommunalt gruppboende. Tolkningsramen har utgjorts av teorier och forskning kring förändringsprocesser och strategier för att motverka hemlöshet. Rollteori har också använts för att ge en djupare förståelse för interaktionen mellan individer och mellan individ och organisation. Resultaten visar att det är svårt att trivas på en institution. Det har mycket att göra med den maktstruktur som präglar en sådan inrättning. I studien framkom att det skapas motståndsstrategier för att värja sig i en sådan situation. Resultatet visar också att motstånd skapas när man inte känner sig delaktig i sin egen förändringsprocess. Det är viktigt för de boende att kunna påverka sin boendesituation. Boende som tycker de får hjälp på boendet anser att de kan använda vistelsen till något positivt. Personalens roll inskränker sig för de boendes del till att vara behjälpliga med praktiska saker, ett slags yttre förändring. Någon tycker att personalen även kan vara ett socialt stöd i en inre mening, att hjälpa de boende med strategier som gör att de kan fortsätta att leva ett drogfritt liv. Studien visar vidare att man både önskar mer av socialt stöd samtidigt som några upplever att man själv är det bästa verktyget i en förändringsprocess. Resultatet visar slutligen att institutionens strikta regler blir en viktig förändringsfaktor i klienternas liv. Kravet på drogfrihet gör att de boende får upp ögonen på ett alternativt sätt att leva. Slutsatsen är att institutionen bidrar till att förmedla känslan av att en förändring är möjlig. / ABSTRACT Title: ”It’s not supposed to be a bloody hangout where you bring people and stuff” A study on how homeless clients feels about living in communal group homes provided to them by the social services. The purpose of this paper has been to gain knowledge about homeless clients view on their housing situation. And also to learn more about how clients perceive the possibility to change and how they feel they are being treated at the social services collective housing facilities. A qualitative approach has been used in order to answer these questions. The empirical material consists of seven interviews with people currently staying at the communal homes mentioned above. The study’s frame of interpretation has consisted of theories and research about changing processes and strategies to counteract homelessness. Role theory has also been used in order to provide a deeper understanding of the interaction between individuals and between individual and organisation. The results in general show that it is hard to feel at home in an institutional setting. This has mainly to do with the unequal power structure that exists in such places. The study shows that under such circumstances oppressed people develop resistance strategies in order to cope. Furthermore the results points to the fact that resistance is more likely to occur when you’re feeling that you have no influence on your own future life situation. It is vital for the residents’ well being to be able to have an active part in their living situation. Those who feel they get adequate help in the institution are most likely to see the stay as a positive experience. The role of the staff is primarily limited to helping out with practical things. This can be seen as a way of helping the residents to adapt to society’s rules. Someone thinks that the staff also can function as a social support that helps them rethink their attitude towards their drug abuse. The results are somewhat ambiguous in that respect. The clients do want more of social support from the staff. At the same time they emphasises that the best agent in a successful changing process is the own self. The results finally show that the strict rules of the institution turn out to play an important role as a changing factor in the lives of the clients. The demand for total abstinence from drugs and alcohol helps in demonstrating for the clients an alternative way to live. The conclusion of this is that the institution contributes in conveying the message that change is in fact possible.

This study, written by Fredrica Eurén and Linnea Skoglund, is about how prison guards who work in a detention department in Stockholm experience the treatment of homeless people who are taken into care due to intoxication. The captive homeless often receive an extra favorable treatment from the prison guards that differs from the standardized work routines. The motivations for special treatment are based on the meeting that takes place between the homeless person in care and the prison guard. The deviations that are made, as well as extra benefits that are given to the homeless in care, include food and drink and also the opportunity to stay longer in custody so that the homeless person can spend a little more time inside. The results are analyzed using two theories: emotional work and street level bureaucracy. These theories partly explain how employees in certain professions cope with emotions, and partly how employees at street level within government organizations use their discretion in decision making. Similar studies have been carried out in prison, but not in arrest as examined in this study. The results suggest that the prison guards, to some extent, feel a kind of civil courage towards the homeless, which in turn means that they provide more favorable treatment to the homeless in custody. / Denna studie av Fredrica Eurén och Linnea Skoglund, handlar om hur kriminalvårdare som arbetar på arrestavdelning i Stockholm upplever hanteringen av hemlösa som omhändertas på grund av berusning. De omhändertagna hemlösa erhåller många gånger en extra förmånlig behandling av kriminalvårdarna, vilket skiljer sig från de standardiserade arbetsrutiner som finns inom myndigheten. Avstegen från rutinerna som görs, samt även motiveringarna till denna specialbehandling, baseras i grunden på det möte som sker mellan den omhändertagna hemlöse och kriminalvårdaren. De avsteg samt extra förmåner som ges till omhändertagna hemlösa, är bland annat mat och dryck samt möjligheten till att få stanna längre på arresten för att den intagne ska få spendera lite mer tid under tak. Resultatet analyseras med hjälp av två teorier: emotionellt arbete och gräsrotsbyråkrati. Dessa förklarar dels hur medarbetare inom vissa yrken arbetar med känslor på arbetet samt hur de hanterar dessa, dels hur medarbetare på gatunivå inom myndighetsorganisationer agerar inom ett visst handlingsutrymme som ges dem. Liknande studier har genomförts på anstalter, men inte på arresten såsom denna studie undersöker. Resultatet talar för att kriminalvårdarna till viss del känner en typ av civilkurage gentemot de hemlösa, vilket i sin tur gör att de ger mer förmånlig behandling till omhändertagna hemlösa.

Detta är en kvalitativ studie om hur socialsekreterare arbetar med barnperspektivet i mötet med hemlösa barn. Genom fyra semi-strukturerade intervjuer med anställda på socialtjänstens boendeenhet undersöks hur handläggaren beskriver att hen arbetar med barnperspektivet utifrån delvis Barnkonventionen men även hur handläggaren tillgodoser barns rättigheter och medborgarskap. Det insamlade materialet kommer analyseras med hjälp av Theory of citizenship (Lister 2008) men även barndomssociologiska begrepp human being och human becoming samt agency (Qvortrup 1990; Lee 2001). Som ett komplement används Annika Staafs (2011) definition av rättssäkerhet för att utöka förståelsen för barns medborgarskap och rättssäkerhet. Resultatet visar på bristande arbete med barns rättigheter samt att organisationens struktur har betydelse för vilka möjligheter handläggaren har att tillgodose barns rättigheter och säkra barns medborgarskap. I den avslutande diskussionen tas upp att socialsekreterarnas arbetsmiljö leder till att barn inte får komma till tals i den utsträckning som anses vara nödvändigt samt att en väg framåt i arbetet med barns rättigheter vore att Barnkonventionen blir svensk lag. Detta skulle medföra att Konventionen om barns rättigheter får en starkare ställning i Sverige. / This is a qualitative study of how social workers work with the children's perspective in the meeting with homeless children. This will be investigated through four semi-structured interviews with employees at the social housing unit. The purpose of the study is to investigate how the practitioner describes how they work with the child perspective based partly on the Children's Convention, but also investigate how the prosecutor caters for children's rights and citizenship. The collected material will be analysed using Theory of citizenship (Lister 2008), but also childhood sociological concepts human being and human becoming as well as agency (Qvortrup 1990; Lee 2001). As a complement, Annika Staaf's (2011) definition of legal certainty is used to expand the understanding of children's citizenship and legal certainty. The result shows the lack of work with children's rights, and the structure of the organization is important for the ability of the prosecutor to meet children's rights and secure children's citizenship. In the final discussion it is stated that the social security staff's working environment means that children can not be heard in so far as is considered necessary, and that a way forward in the work on children's rights would be that the Children's Convention becomes Swedish law. This would mean that the Convention on the Rights of the Child gained a stronger position in Sweden.

Swedish Instrument of Governance and Housing Sustention Responsibility state that everyone living in Stockholm County has the right to housing. This thesis deals with norms created by the first-, second-hand rental market and priority housing rules and regulations in the Stockholm County. Using a queer theoretical framework this thesis analyses the situation of young adults and students, elderly, homeless, LGBTQ and abused persons in housing market in relation to “housing for all” policy and suggests possible policy changes in order to make the rental housing market more inclusive. Queer theory asserts that subjects are precisely constituted by the existing power structures through socio-political arrangements that are based on assumptions. Urban planning by its nature also uses assumptions therefore it also reproduces accepted truths and risks generalizing heterogeneous social groups’ needs, these generalizations might also create cases that are insensitive to personal needs. According to queer theory identities change over time and individuals can belong to more than one category simultaneously and therefore rental housing market requires having awareness of fluidity. This study by using the queer theoretical framework, analyzes the situation of young adults and students, elderly, homeless, LGBTQ and abused persons in Stockholm’s rental housing market by using stories, interviews, policy documents, reports and statistical data to clarify how accepted truths/norms effects the constitution of housing categories, and how these housing categories, for that matter norms that are created by rules and regulations, exclude/include different social groups from the rental housing market. In order to fulfil the laws for “housing for all”, there is a need for more affordable rental housing units as well as regulation luxury renovations, supporting research that is related to housing prices and so on. The laws can also be fulfilled by changing in the norm for rental housing tenants; this can be done decreasing the demands for being eligible tenants including requirement on income for regular queue and requirement of study phase of 50 percent for students. For the second-hand rental housing there is a need of a system that minimizes possible discrimination, a database of accessible housing units could help those that need accessibility issue solved and a wider variety with a bigger housing stock for homeless could benefit homeless that want to change their realities. Concerning usage of housing stock in Stockholm, policy changes like “kompis kontrakt” make it possible to use the existing rental housing stock more efficiently. The conclusions of this study shows that the requirements set by the rules and regulations on first-hand rental housing excludes individuals that have record of non-payment related to housing, an income that is lower than the total of the monthly rent and 4 675 SEK, and that are not credit worthy. For many including homeless sensitiveness to personal needs are critical. The results show that there is number of shelters in Stockholm County is insufficient and the aid given by the social services to shelters reproduces gender binaries through laws. / Sveriges grundlag samt Bostadsförsörjninglag fastslår att alla boende i Stockholms län har rätt till bostad. Denna uppsats berör de normer som skapats av första- och andrahandsuthyrning på bostadsmarknaden samt regler om förtur i Stockholms län. Med ett queerteoretiskt ramverk analyserar denna uppsats situationen för unga unga vuxna och studenter, äldre, hemlösa, LBGTQ samt misshandlade personer i behov av skydd på bostadsmarknaden i relation till principen om "bostad för alla" och föreslår möjliga policyförändringar med syfte att att göra hyresmarknaden mer inkluderande.  Queerteori menar att subjekt är precist skapade av befintliga maktstrukturer genom sociopolitiska uppställningar baserade på antaganden. Även stadsplanering använder genom sin natur antaganden och reproducerar på detta sätta accepterade sanningar och riskerar på detta sätt att generalisera behoven hos heterogena sociala grupper. Dessa generaliseringar kan även skapa scenarion okänsliga för personliga behov. Enligt queerteori ändras identiteter över tid och individer kan tillhöra mer än en kategori samtidigt varför hyresmarknaden fordrar medvetenhet om denna fluiditet.  Denna studie undersöker bostadssituationen i Stockholm för unga vuxna, studenter, pensionärer, hemlösa, HBTQ och utsatta personer, ur ett queerteoretiskt perspektiv. Genom metoder som berättelser, intervjuer, dokument, rapporter och statistik är syftet att klargöra hur vedertagna sanningar och normer ligger till grund för boendekategorier, och hur dessa boendekategorier utesluter eller inkluderar olika sociala grupper från hyresmarknaden. För att nå målet ”bostad åt alla”, behövs prisvärda hyresrätter, åtstramning/minskning av renovering av lyxlägenheter samt forskning kring hyressättning, och så vidare. Lagarna kring ”bostad åt alla” kan även följas genom att ändra på normen för hyresvärden, bland annat genom att minska på kraven för vem som anses vara en lämplig hyresgäst (och stå i bostadskö) på basis av sin inkomst samt minimum 50 procent studiefart för studenter. När det gäller andrahandsuthyrning finns ett behov av att minska risken för diskriminering. En möjlig lösning är en databas med lediga lägenheter som finns tillgängliga för de som är i behov av tillgänglighetslägenheter och således nå grupper som, tex hemlösa, som vill ändra sina levnadsförhållanden. Ytterligare en lösning är möjligheten till ”kompiskontrakt” som skulle göra utnyttjandet av hyresbeståndet mer effektivt. Denna studie visar att reglerna kring förstahandskontrakt utesluter vissa individer/grupper som har ett förflutet av att inte kunna betala hyran, lägre inkomst än den totala månadshyran eller som inte är kreditvärdiga. Särskild hänsyn bör därför tas till många gruppers, även hemlösas personliga situation. Resultaten från denna studie visar även att antalet härbärgen i Stockholms län är för få och att Socialstyrelsens bidrag till dessa reproducerar könsbinärer.