<p>I Stockholm finns idag cirka 3000 hemlösa människor. Socialtjänsten är det yttersta sociala skyddsnätet i vårt samhälle och den instans som många av dessa människor är hänvisade till, andra instanser är exempelvis frivilligorganisationer. Idag förekommer många olika definitioner och orsaksförklaringar inom hemlöshetsforskningen. Hemlöshet skildras i hög grad av en stereotypisk beskrivning, att den som är hemlös är missbrukare och/eller psykiskt sjuk. Denna studie fokuserar på den hemlösa individen och på det sociala nätverket runt omkring. Målgruppen är hemlösa män i Stockholm. Syftet är att beskriva några hemlösa mäns nätverk: hur stora nätverken är, vilka personer som ingår i nätverket samt hur relationerna till personerna i nätverket ser ut. Två teorier har använts, social nätverksteori och stämplingsteori. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer och under intervjuerna har nätverkskartor använts. Intervjupersonerna är tre försäljare av tidningen situation Stockholm. Resultaten som har framkommit är att socialtjänsten utgör en viktig del i informanternas nätverk. Kritik mot socialtjänstens bemötande och hjälpinsatser har också framkommit. Det har också visat sig att det finns bra och dåliga nätverk, att det finns olika syn på boende samt att dessa människor har en handlingskraft och ambitioner. Även stämpling från samhället har tagits upp.</p>

I Stockholm finns idag cirka 3000 hemlösa människor. Socialtjänsten är det yttersta sociala skyddsnätet i vårt samhälle och den instans som många av dessa människor är hänvisade till, andra instanser är exempelvis frivilligorganisationer. Idag förekommer många olika definitioner och orsaksförklaringar inom hemlöshetsforskningen. Hemlöshet skildras i hög grad av en stereotypisk beskrivning, att den som är hemlös är missbrukare och/eller psykiskt sjuk. Denna studie fokuserar på den hemlösa individen och på det sociala nätverket runt omkring. Målgruppen är hemlösa män i Stockholm. Syftet är att beskriva några hemlösa mäns nätverk: hur stora nätverken är, vilka personer som ingår i nätverket samt hur relationerna till personerna i nätverket ser ut. Två teorier har använts, social nätverksteori och stämplingsteori. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer och under intervjuerna har nätverkskartor använts. Intervjupersonerna är tre försäljare av tidningen situation Stockholm. Resultaten som har framkommit är att socialtjänsten utgör en viktig del i informanternas nätverk. Kritik mot socialtjänstens bemötande och hjälpinsatser har också framkommit. Det har också visat sig att det finns bra och dåliga nätverk, att det finns olika syn på boende samt att dessa människor har en handlingskraft och ambitioner. Även stämpling från samhället har tagits upp.

The aim of this project is to examine the needs and problems that exists amongst homeless people and to develop a solution that will help them in their everyday life. Since the homeless are a relatively large vulnerable group i Sweden, their everyday lives could be made easier in many ways. A clear definition of the target group is put together to create a good starting point. What state and help orginazations do to help the homelss and the society’s view of the homeless is also relevant and has been documented. Four personal stories have been put together to desicribe cases of clear problems existing in everyday life. Several interesting problems has been defined from the research and acceptance in the communtiy, desire to be seen and heard and a lack of confidence were the main needs. Second hand stores also gave a lot of inspiration. The implementation results in a business suggestion where a thermal pillow will be made by the homeless, then sold and spread in society. Supplies from second hand stores will be used in the manufacturing process to take advantage of an already existing business. Tables, functional analysis, sketches and simpler tests have been done to develop clear and reasoned choices. This process has led to the finished prototype, a solution that will make it easier for homeless people in their everyday life.

Bakgrund: Begreppet hemlöshet innefattar flera situationer. Det är svårt att veta hur många hemlösa personer som befinner sig i Sverige då hemlöshet även innefattar de som lever utan uppehållstillstånd, papperslösa och asylsökande. Hemlösa personer löper en högre risk av att drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa och dåliga erfarenheter av vården kombinerat med en begränsad ekonomi och oklarheter vart i vården de ska vända sig kan göra att hemlösa inte uppsöker vården. Sedan 2013 har både asylsökande och papperslösa rätt till vård som inte kan anstå och enligt hälso-sjukvårds lagen ska vården ges med respekt på lika villkor. Trots detta sker det att papperlösa och asylsökande nekas vård. Syfte: Att beskriva sjukvårdspersonals upplevelse av att vårda patienter som lever i hemlöshet. Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar som valdes ut från databasen Cinahl Complete, Swepub, Pubmed, PsycINFO och Academic Search Complete. Åtta var av kvalitativ karaktär och en använde kvantitativ metod. Dessa analyserades och sammanställdes till tre huvudkategorier och fem underkategorier. Resultat: Litteraturöversikten innefattar följande kategorier: Vårdpersonalens känslor inför hemlösa patienter, Utmaningar av att vårda hemlösa patienter, Hinder i vårdandet, Hinder vid kommunikation och dokumentation, Hinder och utmaningar inför hantering av komplexa vårdbehov, Förhållningsätt i mötet med hemlösa patienter, Ett öppet sinne och en vilja att vårda och Att skapa en vårdrelation med hemlösa patienter. Resultatet visar att vårdpersonalen kan ha både positiva och negativa känslor inför den hemlösa patienten och att det uppkommer hinder i vården av hemlösa. Vårdpersonalen förhållningsätt i vården av hemlösa och skapandet av en vårdrelation kan vara svårt men anses viktigt.  Diskussion: Här diskuteras delar av alla kategorier ifrån resultatet i relation till forskning och Katie Erikssons teori om att ansa, leka och lära och konsensusbegreppet vårdande.

Johansson, K. "Kissnödig mellan 9-19". En kvalitativ intervjustudie med hemlösa kvinnor i Lund. Magisterexamen i folkhälsovetenskap 10 poäng. Malmö högsko-la: Hälsa och Samhälle, enheten för Biomedicinsk laboratorievetenskap, Folkhäl-sovetenskap och Omvårdnad, 2005.Syftet med denna studie är att undersöka hur hemlösa kvinnor i Lunds kommun upplever sin situation samt hur de upplever det stöd som erbjuds. Stämmer det stöd kvinnorna erbjuds överens med kvinnornas behov? Vem formulerar de behov som styr det stöd kvinnorna erbjuds? Tidigare studier visar att begreppet hemlös-het är svårt att definiera och det stöd som erbjuds inte alltid stämmer överens med det behov kvinnorna anser sig ha. En kvalitativ intervjustudie med fyra hemlösa kvinnor i Lunds kommun genomfördes. I resultatet framkommer dels informan-ternas personliga erfarenheter, dels deras generella uppfattning om andra hemlösa kvinnors situation samt konkreta förslag utifrån formulerade behov. Sammanfatt-ningsvis visar denna studie att hemlösa kvinnor inte uppfattar att socialtjänsten ger stöd efter behov utan oftare ställer krav och utgör en kontroll. Kvinnorna upp-lever att de är rättslösa, inte har något samhällsvärde och är dömda på förhand. Resultatet visar även att kvinnornas situation inte på något positivt sätt kan relate-ras till det nationella folkhälsomålet och dess målområden. / Johansson, K. “A need to pee between 9 am – 7 pm”. A qualitative interview study with homeless women in Lund. Thesis for Master of Public Health, 10 cred-its. Malmö University: Health and Society, Institution for Biomedical Laboratory Science, Public Health and Nursing, 2005.The aim of this study is to find out how homeless women in Lund experience their situation in life and the offered support. Does the offered support correspond with their needs? Who determines the needs that form the basis of the offered support? Previous studies show that homelessness is difficult to define, and that offered support not always matches the needs of the women. A qualitative interview study with four homeless women was performed. The results show on the one hand per-sonal experiences of the informants and on the other hand their opinion in general about the situation for other homeless women and also tangible suggestions in accordance with formulated needs. In summary, this study shows that homeless women do not experience Social Services to give support in accordance with their needs but more often make demands and exercise control. The women feel them-selves to be without legal rights, to have no value or social status and in general judged inadvance. The results also show that the situation of those women can in no positive way connect to the Public Health programme and its strategies.

"KISSNÖDIG MELLAN 9-19" En kvalitativ intervjustudie med hemlösa kvinnor i Lund.Syftet med denna studie är att undersöka hur hemlösa kvinnor i Lunds kommun upplever sin situation samt hur de upplever det stöd som erbjuds. Stämmer det stöd kvinnorna erbjuds överens med kvinnornas behov? Vem formulerar de behov som styr det stöd kvinnorna erbjuds? Tidigare studier visar att begreppet hemlös-het är svårt att definiera och det stöd som erbjuds inte alltid stämmer överens med det behov kvinnorna anser sig ha. En kvalitativ intervjustudie med fyra hemlösa kvinnor i Lunds kommun genomfördes. I resultatet framkommer dels informan-ternas personliga erfarenheter, dels deras generella uppfattning om andra hemlösa kvinnors situation samt konkreta förslag utifrån formulerade behov. Sammanfatt-ningsvis visar denna studie att hemlösa kvinnor inte uppfattar att socialtjänsten ger stöd efter behov utan oftare ställer krav och utgör en kontroll. Kvinnorna upp-lever att de är rättslösa, inte har något samhällsvärde och är dömda på förhand. Resultatet visar även att kvinnornas situation inte på något positivt sätt kan relate-ras till det nationella folkhälsomålet och dess målområden. / ”A NEED TO PEE BETWEEN 9 AM - 7 PM” A qualitative interview study with homeless women in Lund.The aim of this study is to find out how homeless women in Lund experience their situation in life and the offered support. Does the offered support correspond with their needs? Who determines the needs that form the basis of the offered support? Previous studies show that homelessness is difficult to define, and that offered support not always matches the needs of the women. A qualitative interview study with four homeless women was performed. The results show on the one hand per-sonal experiences of the informants and on the other hand their opinion in general about the situation for other homeless women and also tangible suggestions in accordance with formulated needs. In summary, this study shows that homeless women do not experience Social Services to give support in accordance with their needs but more often make demands and exercise control. The women feel them-selves to be without legal rights, to have no value or social status and in general judged inadvance. The results also show that the situation of those women can in no positive way connect to the Public Health programme and its strategies. Keywords: deprived, determination factors, homeless, needs, Public Health Strategies, women.

Bakgrund: Hemlöshet är ett växande problem i Sverige och idag lever cirka 34 000 personer som hemlösa. Det finns olika faktorer som bidrar till att en person lever i hemlöshet där ett sämre hälsotillstånd med fysiska hälsoproblem är vanligt förekommande. Hemlösa personer lever i närhet till smittsamma sjukdomar med en lägre hygienstandard. Detta leder till att hälsan påverkas negativt och att hemlösa har ett större behov av sjukvård. Sjuksköterskor har erfarenheter av att det är en utmaning att vårda personer som lever i hemlöshet på grund av att de anser att det är svårt att inte ha en dömande inställning grundat i förutfattade meningar. Syfte: Syftet var att belysa hemlösa personers erfarenheter av vårdande och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där elva vetenskapliga artiklar valdes. Tio artiklar visade sig vara baserad på forskning av kvalitativ design och en artikel använde sig av både kvalitativ och kvantitativ datainsamling. Resultat: Hemlösa personer hade erfarenheter av att de fick ett annorlunda bemötande jämfört med andra patienter när de sökte sjukvård. De hade erfarenheter av att bli åsidosatta och vara lägre prioriterade än andra patienter i sjukvården. Majoriteten av de hemlösa personerna väntar med att söka sjukvård tills smärtan är outhärdlig på grund av att sjukvårdpersonalen bemöter dem på ett respektlöst sätt. Det fanns också hemlösa personer som hade positiva erfarenheter av vårdande där sjukvårdspersonalen visade engagemang och var vänliga och hjälpsamma mot dem. Diskussion: I detta avsnitt kommer en metoddiskussion att presenteras som utvärderar styrkor och svagheter samt en resultatdiskussion som kommer att diskuteras med Joyce Travelbees omvårdnadsteori samt nytillkomna artiklar. Nyckelord: Hemlösa personer, erfarenheter, vårdande, sjukvårdspersonal.

This project regards animal rights and in this case homeless cats specifically in Sweden. The process has been determined by three keywords; documenting, narrative and artistic and with these words in mind I designed a book on the subject. I travelled to different places in the south of Sweden to see people who are passionate about rescuing cats and who constantly work to raise the status and the value of the cat. It is a visually interesting book filled with photographs of cats, surroundings and people and the stories these people shared with me. This report contains arguments regarding the design decisions that I made to create the book. / Det här projektet rör sig om djurrätt och i det här fallet hemlösa katter specifikt i Sverige. Med dokumenterande, konstnärligt och berättande som ledord genom processen har jag formgett en bok om hemlösa katter i Sverige. Jag har rest runt till olika ställen i södra Sverige för att hälsa på människor som brinner för att hjälpa katter och som ständigt kämpar för att höja dess status och värde. Boken är en visuell intressant gestaltning fylld med fotografier av katter, miljöer och människor och de berättelser dessa människor delat med mig. I denna rapport finns argument kring alla de designbeslut jag gjort för att skapa boken.

Hälso- och sjukvårdspersonal påträffar personer som lever i olika former av utsatthet i sitt arbete. Hemlösa personer är en utsatt grupp som kämpar mot unika svårigheter och har därmed även unika vårdbehov. Hemlösa personer är därför en utmanande samhällsgrupp att vårda. Hälso- och sjukvårdspersonal upplever en osäkerhet i att vårda hemlösa personer och behöver en ökad kunskap kring deras komplicerad hälsoproblem. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hemlösa personers upplevelser av hälso- och sjukvård. En kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes eftersom inifrånperspektiv med fokus på människors upplevelser studerades. Tolv vetenskapliga kvalitativa artiklar ingick i analysen. Resultatet visade att det var svårt att få tillgång till hälso- och sjukvård samt följa rekommendationer. Hemlösa personer kände sig stigmatiserade och blev behandlade som om de inte vore en människa samt att hälso- och sjukvårdspersonal kunde skapa en vårdmiljö som gav stöd och trygghet genom ett respektfullt bemötande. Hälso- och sjukvårdssystem behöver utvecklas för att hemlösa personer ska få tillgång till god individanpassad vård. Dagens hälso- och sjukvårdssystem är inte utformad för denna utsatta samhällsgrupp. I klinisk praxis behöver hälso- och sjukvårdspersonal reflektera över normer och värderingar samt ökad kunskap och utbildning om denna utsatta samhällsgrupp för att kunna arbeta med de unika utmaningar som medföljer.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur en svensk dagstidning framställer hemlösa kvinnor. Materialet i undersökningen bestod av 58 tidningsartiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden första januari 1993 och sista december 2003, tidningsartiklarna hämtades genom sökverktyget Presstext. Metoden som använts vid analysen av artiklarna är innehållsanalys med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Materialet analyserades med stöd av teorin symbolisk interaktionism. Studien visade att det i de undersökta artiklarna till stora delar inte skrivs nyanserat om hemlösa kvinnor. Dock tenderar artiklarna att inte enbart skriva om hemlösa kvinnor i sammanhang som missbruk, prostitution och psykisk sjukdom/ohälsa. Vidare resulterade undersökningen i att det i 15 artiklar skrevs på ett sätt som kan ge läsaren möjlighet att känna empati för hemlösa kvinnor. I 12 av det totala antalet artiklar skrevs det stigmatiserande om undersökningsgruppen. Ytterligare framkom i analysen att olika aktörer som arbetar med hemlösa kvinnor får skiftande utrymme i tidningen. Därtill visar studien att de aktuella artiklarna som handlar om hemlösa kvinnor inte följer en jämn ström över månader och år. Undersökningen påtalar även medias vikt i att belysa sociala problem så att dessa får möjlighet att ta plats på den politiska arenan.</p>