Uppsatsens syfte är att belysa hur samhällsutvecklingen avspeglas i barnbilderböcker och hur barn och vuxna inom sjukvården framställs. De barnböcker som ingår i undersökningen är När Lasse Larsson åkte ambulans av Ann Mari Falk och Tord Nygren (1966), Emma hos doktorn av Gunilla Wolde (1977), Malin på besök hos doktorn av Bengt Fahlström (1983), Aj! eller när jag hamnade på sjukhus av Ann Forslind (1994) och Händiga Hanna lagar pappa av Titti Knutsson & Lisen Adbåge (2007). Utifrån metoden och teorin kritisk diskursanalys belyses böckerna, och textanalyserna kompletteras med analys av bild och grafisk form. Resultatet visar att budskapet framförs allt mer i bilderna. Olika former av påverkan från medier i det omgivande samhället, och samverkan mellan bild, text och grafisk form blir tydligare än i de tidigare böckerna. Det omgivande samhället och dess värderingar avspeglas i barnböckerna genom tidstypiska familjekonstellationer, hemmiljöer och arbetslivsskildringar och i relationen mellan barn och vuxna i sjukvården.

Bakgrund: Antalet patienter med cancerdiagnos i världen, förväntas öka med 70 % under de kommande 20 åren. Minst en av tre som lever i Sverige idag, kommer någon gång under sitt liv att få en cancerdiagnos. Många patienter med cancer vill leva sin sista tid och slutligen dö i sitt hem. Hemmiljön representerar trygghet och möjlighet att råda över sin tillvaro. En god eller dålig livskvalitet speglar i stora drag människors tillfredsställelse med livet. Syftet var att beskriva upplevelser i hemmiljön som har betydelse för livskvalitet hos patienter med cancersjukdom i livets slutskede. Metod: Litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar gjorda i Sverige. Resultat: Patienternas upplevelser presenteras som en huvudkategori med fyra subkategorier. Att det fanns en framtid, att allt var som vanligt, omgivningens stöd samt egenkontroll, var upplevelser i hemmiljön som hade betydelse för livskvaliteten och kan leda till inre frid. Slutsats: Varje patient är unik och har olika behov som tar sig olika uttryck, och som omgivningen måste ta hänsyn till. Med personcentrerad vård och fokus på de resurser som finns kvar hos individen, ökar vårdens kvalitet och säkerhet. / Background: The number of patients diagnosed with cancer in the world, is expected to increase by 70 % over the next 20 years. At least one of 3 persons living in Sweden today will sometime, during his life receive a cancer diagnosis. Many patients want to spend their final days in their home. The home environment represents security as well as the opportunity to decide in daily matters. A good or bad quality of life, reflect people's satisfaction with life. The aim was to single out those vital elements in the home environment that contribute most to the quality of life in patients with end - stage cancer. Method: A literature study, based on eight scientific studies, originating in Sweden. Results: Patients experiences present as a main theme with four subcategories. A sense of normality and of having a future, having support from their environment and being able to decide for oneself in daily matters, were important factors deciding the quality of life and peace of mind. Conclusions: Each patient has unique needs that must be considered by the environment. A person- centered care focusing on the patient´s remaining abilities increases the quality and safety of treatment.

In-Home Occupational Performance Evaluation [I-HOPE] är ett aktivitetskort baserat bedömningsinstrument som utvecklats i USA för att mäta både aktivitetsutförande och aktivitetshinder för äldre över 65 år i ordinärt boende. En pilotgrupp legitimerade arbetsterapeuter i Sverige har testat den svenska versionen av bedömningsinstrument I-HOPE [I-HOPE/S] i kliniskt arbete under hösten 2017. Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuternas erfarenheter av att använda bedömningsinstrument I-HOPE/S i det kliniska arbetet. Metod: Datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Metoden som användes var en manifest kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats.  Resultat: Studiens resultat visade som helhet att I-HOPE/S är ett bra bedömningsinstrument som främjade arbetsterapeuten att få ett bra underlag för vidare åtgärder och ansågs vara personcentrerad.  Aktivitetskorten ansågs vara centrala i bedömningsinstrument I-HOPE/S och lyfte fram bortglömda aktiviteter. En begränsande aspekt för användandet av I-HOPE/S var att flertal arbetsterapeuter visste inte hur de skulle kunna använda poängen de fick fram och hur siffrorna skulle tolkas. Bedömningen med I-HOPE/S var tidskrävande. Slutsats: Bedömningsinstrumentet I-HOPE/S har potential att användas av arbetsterapeuter i det kliniska arbetet. / In-Home Occupational Performance Evaluation [I-HOPE] is an activity card-based assessment instrument developed in USA to assess in-home activity performance and activity barriers for people above 65 years. A pilot group of registered occupational therapists in Sweden has tested the Swedish version of the assessment instrument I-HOPE [I-HOPE/S] in clinical work during the autumn, 2017. Objectives: The objectives of the study were to describe the occupational therapists’ experiences of using the assessment instrument I-HOPE/S in clinical work. Method:  The data sampling was performed through semi-structured interviews. The method applied in the present study consists of a manifest qualitative content analysis with a deductive approach. Results: The results of the study showed that overall I-HOPE/S is a person-centered assessment instrument that promoted satisfactory support to the occupational therapists for further actions. The activity cards were found central in the assessment instrument I-HOPE/S and were helpful in exposing forgotten activities. A limiting aspect of using I-HOPE/S was that a majority of the occupational therapists did not understand how to use the accumulated scores or how assess them. The assessment with I-HOPE/S was time-consuming. Conclusions: The assessment instrument I-HOPE/S has the potential to support occupational therapists in their daily clinical work.

Bakgrund: Sjuksköterskorna behövde vara flexibla för att kunna hjälpa patienterna med sitt vardagliga liv. Det är viktigt att sjuksköterskan är redo att tillhandahålla palliativ vård på ett professionellt sätt och för att uppnå detta krävs det att sjuksköterskan har ett bra bemötande samt att patienten ges bästa möjliga omvårdnad. Sjuksköterskans arbete inom den palliativa vården är krävande och därför efterfrågas kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till vuxna patienter som ges palliativ vård i hemmet, samt att beskriva hur de valda artiklarna beskriver undersökningsgruppen. Metod: En deskriptiv litteraturanalys. 11 artiklar granskades och sammanfattades.  Huvudresultat: Att handskas med ett arbete nära döden och anhöriga som ofta hellre vill ha sin egen röst hörd istället för patientens röst är svårt för sjuksköterskan. Sjuksköterskor upplevde palliativ vård som emotionellt påfrestande. Sjuksköterskor beskriver att de genom professionella gränser och kollegialt stöd hanterar arbetet. Slutsats: Att upprätthålla de professionella gränserna är viktigt för sjuksköterskan, samt att kunna få kollegialt stöd. Att få läkaren att förstå vikten av situationen är inte alltid lätt, men är viktigt för sjuksköterskan att kunna göra för att ge patienten den bästa vården och minska patientens lidande.

Bakgrund: Både nationellt och internationellt väljer allt fler patienter att dö isitt eget hem. Vården av svårt sjuka och döende patienter har successivt flyttatsfrån sjukhus till särskilda boende eller till det egna hemmet. Palliativ vård byggerpå ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter ochderas närstående i samband med livshotande sjukdom.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård ihemmiljö.Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt och baserades på 16vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar inhämtades från databaserna CINAHL ochPubMed och var publicerade mellan år 2011–2021.Resultat: Tre huvudkategorier framkom; samverkan med annan vårdpersonal,närhet och samarbete med patient och närstående och utmaningar i arbetet. Utifråndessa huvudkategorier formades 6 underkategorier; samarbete med läkare,samarbete med andra sjuksköterskor, relationen med närstående, relationen medpatienter, behov av kunskap och känslomässig påverkan.Slutsats: Palliativ vård i hemmiljö ökar världen över då fler patienter vill dö isitt eget hem. Det framkommer att kunskapen behöver öka för sjuksköterskornaför att de ska känna sig säkrare. En stor del av den palliativa vården innebär att haen god relation med patient och närstående. För att lyckas är kontinuitet i vårdenoch att ge stöd och trygghet viktiga delar. Ett bra samarbete med andrasjuksköterskor och läkare gör att patienten får en god och säker vård. Denkänslomässiga påverkan för sjuksköterskorna visar på stress, hög arbetsbelastning,bristande återhämtning i vissa fall även hot och våld från patienter och närstående.Arbetsmiljön behöver förbättras för att kunna tillhandahålla en säker vård. / Background: Both nationally and internationally, more and more patients arechoosing to die in their own homes. The care of seriously ill and dying patients hasgradually moved from hospitals to nursing homes or patients´ own homes.Palliative care is based on an approach that aims to improve the quality of life forpatients and their relatives in connection with life-threatening illness.Aim: The aim is to study the nurse´s experiences of palliative care in a homeenvironment.Methods: The thesis was conducted as a literature review based on 16 scientificarticles published between 2011–2021.Results: Three main categories emerged; collaboration with other care staff,closeness and collaboration with patients and relatives and challenges at work.Based on these main categories, 6 subcategories were formed; collaboration withdoctors, collaboration with other nurses, the relationship with family members, therelationship with patients, the need for knowledge and emotional impact.Conclusion: Palliative care in a home environment is increasing worldwide asmore patients want to die in their own home. It emerges that knowledge needs toincrease in order for nurses to feel more secure in their professional role. A largepart of palliative care involves having a good relationship with the patients andrelatives. To succeed in this, continuity in care and providing support and securityare important parts. A good collaboration with other nurses and doctors means thatthe patient receives good and safe care. The emotional impact on the nurses showsstress, high workload, lack of recovery and in some cases even threats andviolence from patients and relatives. The working environment needs to beimproved in order to provide safe care.

Bakgrund: När inte längre behandling eller läkemedel finns som kan bota eller bromsa sjukdomen hos en person övergår vårdens fokus till symtomlindring, minskat lidande och livskvalitet. Så kallad palliativ vård.  Idag finns 40 miljoner människor världen över som är i behov av palliativ vård. På grund av människans ökade livslängd kommer behovet av palliativ vård att öka.  Att som sjuksköterska vårda palliativa patienter i hemmiljö handlar om att ha en helhetssyn och arbeta utifrån ett personcentrerat sätt där patientens fysiska, psykiska och existentiella behov sätts i centrum.    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda palliativa patienter i hemmiljö.   Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts, där 12 artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats enligt Fribergs fem steg.   Resultat: Vad som framkom i resultatet var fyra teman; Vikten av att skapa en god relation, Vikten av samverkan mellan olika professioner, Det stora ansvaret och Vikten av att arbeta holistiskt, med tillhörande subteman. Temana belyser sjuksköterskans upplevelser av att vårda palliativa patienter i hemmiljö.   Slutsats: Att arbeta personcentrerat, känna stöd från kollegor samt ha kompetens är en stor del av vårdyrket. Strävan efter att tillgodose patientens önskan i livets slutskede var sjuksköterskans fokus i den palliativa vården. / Background: When there’s no longer any treatment or medicine that can cure or slow down a person's disease, the focus of care shifts to symptom relief, reduced suffering and quality of life. So-called palliative care. Today there are 40 million people worldwide who’re in need of palliative care. Due to the increased life expectancy of humans, the need for palliative care will increase. As a nurse, caring for palliative patients in a home environment is about having a holistic view and working from a person-centered way where you put the patient's physical, mental and existential needs at the center.   The aim: The aim was to describe nurse’s experience of palliative care in a home environment   Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted, 12 articles were quality reviewed and analyzed according to Frieberg’s five steps.   Results: What emerged in the result were four themes; The importance of creating a good relationship, The importance of collaboration between different professions, The great responsibility and The importance of working holistically, with appurtenant subthemes. The themes highlighted the nurse's experiences of caring for palliative patients at home.   Conclusion: Working person-centered, feeling support from colleagues and having competence is a large part of the care profession. The effort to satisfy the patient's desire at the end of life was the nurse's focus in palliative care.

Bakgrund: Cirka 1% av världens befolkning dör varje år, 70% av dem föredrar attdö hemma, men det är bara hälften som gör det. Vård i livets slutskede innebär enhelhetssyn genom att stödja patienten vid obotlig sjukdom genom största möjligavälbefinnande och livskvalité. Sjuksköterskan ska kunna stötta och stärka den sjukepatienten oavsett i vilken fas i livet hen befinner sig.Syftet: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livetsslutskede i hemmet.Metod: En litteraturstudie genomfördes och data analyserats med en integreradanalysmetod. Artiklar söktes genom databaserna Cinahl och PubMed och niovetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Artiklarna kvalitet granskades medhjälp av Malmö högskolas granskningsmall.Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier med sju underkategorier. I.Hemmet som vårdmiljö, II. samarbete och stöd, III. sjuksköterskors utmaningar avatt arbeta i hemmet, IV. professionellt perspektiv och V. möjligheter att bidra till engod död.Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde känslomässigt utmattning av att ge vård i livetsslutskede, trots detta ansågs det vara ett privilegium att vårda patienter i livetsslutskede. Sjuksköterskorna beskrev vikten av samarbete med andra professionersamt en god relation med patienter och deras närstående. De beskrev ocksåutmaningar som de stöter på när de arbetar i patientens privata hem.

Digital medieanvändning ökar hos både barn och vuxna mer och mer i vår vardag, både i hemmet och utanför. Forskning tyder på att barnets språkliga utveckling påverkas av både den digitala miljön i hemmet men också av hur mycket och på vilket sätt föräldrar läser för och interagerar med barnet, det vill säga kognitiv, språklig och läsfrämjande stimulans i hemmiljön (KSL i hemmiljön). Denna studie ämnade, via en föräldraenkät, undersöka hur barnens digitala medieanvändning samt kognitiv, språklig och läsfrämjande stimulans i hemmiljön samvarierar med barnens språkutveckling. I studien deltog 166 föräldrar med barn i åldrarna 3-5 år (91 pojkar och 75 flickor). Föräldrarna fick svara på en skattningsenkät som undersökte digital medieanvändning (MAQ), kognitiv, språklig och läsfrämjande stimulans i hemmiljön (STIMQ-2) samt barnets språkliga utveckling (SECDI-III). Studiens resultat visar på flera intressanta samband hos barn i 3-5 årsåldern, bland annat mellan barns språkutveckling och deras medieanvändning. Barnets språk visar på signifikanta skillnader men också barnets användande av digitala media, som ökar signifikant från cirka 1 timme per dag vid 3 års ålder till nära 2 timmar per dag vid 5 års ålder. Genom hierarkiska regressionsanalyser med ålder, kön och föräldrars inkomst som kontrollvariabler kunde en del av den språkliga utvecklingen (5.2-11.6%) förklaras av en negativ påverkan av barnets medieanvändning och en positiv påverkan av föräldrars kognitiva, språkliga och läsfrämjande stimulans i hemmiljön. Resultaten indikerar att det är värdefullt att undersöka detta ämne ytterligare i en population med föräldrar som har en varierad utbildningsbakgrund.

Socialstyrelsen lyfter förskolan och dess pedagoger som en skyddande faktor och en viktig arena i att upptäcka barn i utsatt hemmiljö. Forskning inom området tenderar att fokusera på anmälningsplikten och förskolepedagogernas upplevelse gentemot deras arbete med utsatta barn ter sig relativt outforskat. Syftet med uppsatsstudien är att ge en inblick i vilken roll förskolepedagoger upplever sig kunna ha i ett utsatt barns liv för att minska risken för framtida social utsatthet. Studien ämnar utifrån detta besvara frågeställningarna ”vilka faktorer upplever förskolepedagoger är av vikt för att kunna stötta barn som lever i en utsatt hemmiljö” samt ”hur upplever förskolepedagoger att deras arbete gentemot barn i utsatt hemmiljö kan göra skillnad i barnets livssituation”. Uppsatsstudien är en kvalitativ intervjustudie som undersökt det studerade fenomenet via semistrukturerade djupintervjuer med 7 förskolepedagoger, samtliga med tidigare erfarenhet av arbete i förskola med barn som lever i utsatt hemmiljö. Studien har tagit avstamp i anknytningsteorin för att skapa en förståelse för anknytningens verkan i förskolepedagogers arbete. De primära resultaten visar att förskolepedagoger upplever sig ha goda möjligheter att göra skillnad för barn i utsatt hemmiljö och att viktiga faktorer i arbetet är att ge barnen en trygg tillvaro, goda relationer, möjlighet att bli sedda och lyssnade på samt sunda grundvärderingar om sig själva och andra. Resultaten visar att förskolepedagogernas arbete påverkas av deras kunskap och erfarenhet samt att de vid situationer bortom de egna möjligheterna att bidra till förbättring ser en möjlighet för barnet i att anmäla sin oro för barn i utsatthet till socialtjänsten

Som studerande på webbutvecklarprogrammar har intresse skapats för co-design och i rådande situation med Covid-19-pandemi, co-designs tillämpning på distans i hemmiljö. Termen co-design förklaras som ett koncept som används av utvecklare där en extern aktör, oftaen representant från den tänkta användargruppen är med i utvecklingsprocessen. Co-design pådistans, men framför allt på distans i hemmiljö är relativt outforskat och studien syftar såledestill att undersöka hur co-design kan göras i hemmiljö. Syftet med undersökningen med co-design på distans i hemmiljö är att försöka svara på hurco-design kan göras på distans i hemmiljö. Undersökningen försöker också ta reda på hursamspelet mellan co-designers fungerar och huruvida co-designers upplever att deras behovav en applikation tydliggörs. Undersökningsfrågorna är formulerade för att ta reda på hur rollen som co-designer upplevs i deltagarens hemmiljö, samt hur deltagandet i co-design bidrartill en klarare bild av tänkta applikationer för att slutligen ta reda på hur det upplevs att varainkluderad i skapandeprocessen. Studien använder sig av redan etablerade metoder för co-design där deltagarna var med iskapandeprocessen av en prototyp. Vid utförande av denna studie har explorativ forskningmed insamling av kvalitativa data genom observationer gjorts utöver de metoder som finnsetablerade för co-design. Resultatet från undersökningen har delats upp i tabeller som illustrerar hur skiss-sessionen hargått till, scenarier vilka deltagarna tagit fram, omarbetning av scenarier för att passa det tänktasyftet med applikationen som skulle tas fram, genomförande av scenarier, applicering av idéerpå prototyp samt diskussion. Resultatet är framtaget genom analys av de inspelade sessionerna med deltagarna i co-designen. De viktigaste fynden som hittades är att användandet avscenarier är användbart då det genererar idéer och förslag som kan appliceras på prototypen,att samarbetet med andra co-designers är gynnsamt då det erbjuder perspektiv till enskilde codesignern och att upplägget erbjuder design i en svåråtkomlig miljö.