No description available.

Andelen äldre personer i Sveriges befolkning ökar, vilket leder till större behov av väl fungerande äldreomsorg. Kommunerna har ansvar för äldreomsorgen oberoende om den utförs i offentlig eller privat regi. Den 1 januari 2009 trädde lagen om valfrihet i kraft som bland annat syftar till att öka individens möjlighet att välja hemtjänstutförare. Idag har privata aktörer större möjligheter att etablera sig inom hemtjänsten. Kontrakten som tecknas mellan kommunen och en privat utförare är den enda direkta legala möjligheten för den ansvariga kommunen att påverka kvaliteten i verksamheterna. Därför är det viktigt att kraven som ställs i kontrakten tydligt beskriver vad kommunen vill att de privata aktörerna ska utföra och vilken kvalitet dessa tjänster ska ha. Syftet med studien var därför att undersöka om och hur kommunernas kontrakt med de privata utförarna fångar upp centrala aspekter av omsorgskvalitet inom hemtjänsten. En kvalitativ deduktiv ansats användes och en innehållsanalys genomfördes för att besvara frågeställningarna. Med hjälp av en utformad analysmodell besvarades vilken typ av kvalitetskrav som ställs i kontrakten. Resultaten visade att majoriteten av de identifierade kvalitetskraven i kontrakten beskrev hur omsorgstjänsterna ska utföras. Kraven utifrån de sex kategorierna, som ingick i analysmodellen, diskuterades i kontrakten. De flesta av kraven som ställdes i kontrakten var specificerade och uppföljningsbara. Dock visade det sig att det inte gick att mäta i vilken grad kraven var uppnådda. Utifrån studiens resultat verkar svårigheterna för kommunerna vara att formulera tillräckligt omfattande och mätbara krav, vilket kan försvåra styrningen av kvaliteten inom äldreomsorgen. / The elderly population in Sweden is growing, which means that more efforts by the home care services are needed. The municipality is responsible to ensure that their population gets the services they need by public or private home care agencies. In January 2009 the law of system of choice was introduced. One aim of the law was to give the individual more freedom to choose home care provider. The only legal way for the municipality to control the quality in private services is to establish a contract between them. Therefore it is important that the contract is well written, and that the municipality clearly expresses what quality they expect the home care provider to perform. The aim of this study was to examine how the contracts are written and what kind of quality the text expresses. A qualitative deductive approach was used and a content analysis was made to examine the contracts. A model for analysis was developed with the purpose to examine the contracts. The results showed that the majority of the text about the quality in the contracts described specific how the services should be performed. The six categories, included in the model of analysis, were represented in the contracts. However, the requirements described in the text were not designed to be measurable. The results showed that it seems difficult for the municipality to formulate requirements that are measurable. This can be a reason for the difficulties for the municipality to control the quality in the elderly care.

En meningsfull tillvaro Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull tillvaro utifrån beviljade hemtjänstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt biståndshandläggare och analyser av empirin har utgått från symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som är centralt för den enskilde för att känna meningsfullhet är den sociala interaktionen tillsammans med andra människor, att boendemiljön är trivsam och önskvärd samt att den enskilde har en känsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, påverkar dessa aspekter är studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med känslan av meningsfullhet. / A meaningful existence The purpose of this study was to examine the degree to which a care recipient is experiencing a meaningful existence by established homecare services. The study was conducted through a structured, qualitative interview method with care recipients, carers and care managers, analysis of empirical data has been based on symbolic interaction and dramaturgical perspective. We have found that crucial for the individual to feel meaningfulness is social interaction with other people, that the living environment is satisfying and desirable, and that the individual also possesses a sense of security. Despite the fact that the home care services, to varying degrees, affect these aspects, the study's main conclusion is that individuals usually do not associate the granted proceedings with the sense of meaningfulness

I dagens samhälle där servicesektorn är väl utbredd aktualiseras begreppet bra bemötande då ingen individ vill uppleva att de inte blir lyssnad på eller att de får ett dåligt bemötande. Vårdyrket är ett serviceyrke som innefattar känslomässigt arbete då personalen och brukaren skapar en relation med varandra. Inom hemtjänsten är det på ytterligare en intimare nivå då arbetet sker i brukarens privata hem. Genom att Socialstyrelsen har utformat Nationell värdegrund efter regeringens direktiv har målet med bra bemötande formaliserats för all vårdpersonal i Sverige. I denna studie har det undersökts hur personal inom hemtjänsten i två västsvenska kommuner förhåller sig till begreppet bra bemötande och vilka strategier de använder sig av för att uppnå detta mål. För att kunna genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ metod och med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in empiri. Vi intervjuade sex respondenter, varav tre var män och tre var kvinnor. Resultatet visar att respondenterna använder sig av likartade strategier för att uppfylla målet om bra bemötande. Dock är det snarare förväntningarna från brukaren som påverkar respondenterna mest. För de manliga respondenterna anses det vara en fördel att manifestera maskulinitet genom att vara fysiskt stark eller lång.  Alla respondenter upplever att de kvinnliga brukarna hellre vill ha manlig personal för att konversera med än att de ska utföra sina arbetsuppgifter. De kvinnliga respondenterna upplever att det ställs högre krav på att de utför sina arbetsuppgifter. / In today's society, where the service sector is well-widespread, the concept of good treatment becomes actualized, since no individual wants to experience that they are not listened to or receive a bad response. Health care includes emotional work where the staff and the user create a relationship with each other. With in-home care, it is at an even more intimate level when work is done in the private home of the elder. Because the National Board of Health has formulated National Value Based on the Government's Directive, the goal of good treatment has been formalized for all health care professionals in Sweden. In this study, it has been investigated how home service personnel in two Western Swedish municipalities relate to the concept of good treatment and what strategies they use to achieve this goal. In order to complete the study we have used a qualitative method with the aid of semi- structured interviews. We interviewed six respondents, three of whom were men and three were women. The result shows that respondents use the same strategies to fulfill the goal of good treatment. However, it is rather the expectations of the elder that affect the respondents the most. For the male respondents, it is considered an advantage to manifest masculinity by being physically strong or long. All respondents perceive that the female elders would rather have male staff to converse with than to perform their duties. The female respondents perceive that higher demands are made on the performance of their duties.

Denna studie syftar till att undersöka hur skriftanvändningen ser ut inom äldreomsorgen år 2017, med fokus på i vilka situationer, i vilka funktioner och hur skrift används. Undersökningen har bestått av två observationer med kompletterande intervjuer. En anställd inom hemtjänsten och en anställd på ett permanent äldreboende har följts under två separata dagar. Resultatet visade att skriftbruket huvudsakligen fyller dokumenterande och orienterande/planerande funktioner, vilket stämmer överens med tidigare forskning, men att man idag använder sig av tekniska hjälpmedel i en större utsträckning. Slutsatserna man kan dra från denna undersökning är att det är de huvudsakliga arbetsuppgifterna, omvårdnaden av brukare, samt organisationen av arbetet som styr hur och till vad man använder skrift. Samtidigt begränsas och kontrolleras skriftens utformning av regler och riktlinjer från högre instanser inom verksamheten.

Syftet med denna uppsats är göra kommunikationen mellan kommun och medborgare mer lättillgänglig, genom att skapa en ny version av en redan befintlig hemtjänstbroschyr och sedan undersöka vad dess målgrupp anser om de två versionerna. Metoden består av en intervju med de ansvariga för den befintliga broschyren, två textanalyser, samt intervjuer med åtta målgruppsrepresentanter. Resultatet av undersökningen visar att fem av de åtta informanterna föredrog den nya broschyren på grund av dess mer lättlästa språk, luftigare layout och starkare rubricering. Många av informanterna saknade dock den befintliga broschyrens gruppbilder och tabeller. Något som de däremot ansåg var avskräckande var båda broschyrernas användning av kontinuitetsdata, samt statistik över de olika enheterna.

Digitaliseringens utveckling inom hemtjänsten går framåt och förhoppningen är attkunna öka möjligheter och effektivitet i arbete och välfärd. Med hänsyn tillutvecklingen inom hemtjänsten, var en studie relaterat till hemtjänstpersonalsuppfattningar om digitalisering aktuellt. Därför är syftet med denna studie attanalysera hemtjänstpersonals upplevelser av digitaliseringen av verksamheten för attskapa en djupare förståelse för både positiva och negativa effekter av att införadigitalisering inom äldreomsorgen. Studien har sin utgångspunkt i hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats ochhar genomsyrats av ett induktivt förhållningssätt. Utgångspunkten för studien var enkvalitativ forskningsansats där sju semi-strukturerade intervjuer låg till grund för detempiriska materialet. Urvalet bestod av individer som arbetade inom hemtjänsten.Resultatet visade att det fanns positiva och negativa attityder gentemot digitaliseringoch att lärandet om de digitala verktygen kan påverkas av utbildning, erfarenhet,samarbete och användande. Resultatet visade även att digitaliseringen kan leda tillpositiva eller negativa effekter för tryggheten, säkerheten, kommunikationen,arbetsmängden och effektiviteten. En slutsats som framkom i studien var atteffekterna och attityderna till digitalisering kan påverkas beroende på om de digitalaverktygen är funktionella.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka organiseringsprocesser inom den kommunala förvaltningen som konstruerar och reproducerar ojämlikhet. Frågeställningen om hur ojämlikhet konstrueras och reproduceras i organiseringen av den kommunala hemtjänsten undersöks med utgångpunkt i betydelsen av kön/genus, sexualitet, klass och ”ras”/etnicitet. Mitt teoretiska ramverk utgörs av dessa teoretiska fält inklusive begreppet intersektionalitet samt genus- och organisationsforskaren Joan Ackers teori om organisationer som ojämlikhetsregimer. För att undersöka organisationernas ojämlikhetsregimer har jag intervjuat fem undersköterskor inom den kommunala hemtjänsten i en svensk storstadsregion för att åskådliggöra de praktiska aktiviteterna som organiserar arbetet. Mina resultat visar bland annat på några av de organisationsprocesser som skapar ojämlikhet, att ojämlikheterna nästan uteslutande är obegripliga för organisationen och att dessa därför legitimeras. Ett exempel är hemtjänstens begär efter femininitet som osynliggörs och på så vis fastställer yrkets låga position i organisationens hierarki. Jag visar även att hetero- och cisnormativitet råder i de informella interaktionerna medan en ”gör jobbet” och som därför verkar osynliggörande och exkluderande för dem som bryter mot dessa normer. Rasism genomsyrar samtliga undersökta delar av organisationernas ojämlikhetsregimer. Jag synliggör även den hegemoniska maskuliniteten som en faktor som skapar och upprätthåller den könssegregerade arbetsmarknaden (och organisationen) där hemtjänsten som kvinnodominerande arbetsplats erbjuder en trygg frizon. / The purpose of this essay is to investigate, through an intersectional perspective, organizational processes within the municipal administration that construct and reproduce inequality. The question of how inequality is constructed and reproduced in the organization of the municipal home care service is examined on the basis of the significance of sex/gender, sexuality, class and race/ethnicity. My theoretical framework consists of these theoretical fields including the concept of intersectionality and the gender and organizational researcher Joan Acker's theory of organizations as inequality regimes. In order to investigate the organizations' inequality regimes, I interviewed five assistant nurses within the municipal home care service in a Swedish metropolitan region to illustrate the practical activities that organize the work. My results show, among other things, some of the organizational processes that create inequality, that the inequalities are almost entirely incomprehensible to the organization and that these are therefore legitimized. One example is the home care service's desire for femininity that is invisible and thus determines the profession's low position in the organization’s hierarchy. I also show that hetero- and cisnormativity prevail in the informal interactions while "doing the work" and which therefore exclude and make those who do not conform to these norms invisible. Racism permeates all the investigated parts of the organizations' inequality regimes. I also highlight the hegemonic masculinity as a factor that creates and maintains the gender-segregated labor market (and the organization) where home care service as a women-dominated workplace offers a safe zone.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka konkurrensutsatthet och etiska dilemman i arbetet för enhetschefer inom privat hemtjänst. Materialet inhämtades genom en kvalitativ webbenkät (n=16) med öppna svarsalternativ som besvarades utifrån två vinjettfall samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer (n=4). Studien undersökte konkurrensutsatthet och etiska dilemman ur moralfilosofiska perspektiv med fokus på pliktetik och konsekvensetik, där självbestämmandeprincipen och rättviseprincipen var ledande i analysarbetet. Resultatet påvisade en komplex situation för enhetscheferna. Genom respondenternas svar identifierades tre huvudteman med underteman: 1) rättvisa med undertemana likabehandling, behov och betalningsförmåga, 2) respekt med undertemana brukarens önskemål och självbestämmande, och personalens mångfald, samt 3) marknadslogik med undertemana konkurrens och värderingskonflikter. Enhetscheferna upplevde en situation där deras lojalitet mot personal och brukare/kunder kunde komma i konflikt med de egna värderingarna kring att vilja hjälpa, upplevd rättvisa samt uppfylla krav från den egna verksamheten. Vidare forskning inom området behövs för att tydliggöra komplexiteten i enhetschefernas arbete vad gäller konkurrensutsatthet.