Enligt Socialtjänstlagen (SOL) är det av yttersta vikt att hemtjänsten strävar efter att främja äldres känsla av mening, delaktighet och socialt välbefinnande. Samtidigt ökar ensamheten bland äldre och syftet med denna studie var att utforska hemtjänstpersonalens erfarenheter av ofrivillig ensamhet bland äldre som får hemtjänstinsatser. Två gruppintervjuer med hemtjänstpersonal genomfördes, och resultatet analyserades med hjälp av KASAM och systemteori. Resultatet visade att hemtjänstpersonalen uppfattade att ensamheten bland äldre främst kommer till uttryck genom en känsla av meningslöshet, en önskan om längre besök samt en längtan efter relationer. Svårigheter av fysiska eller psykiska orsaker angavs som främsta anledningarna till ensamhet, medan ett mer anpassat besöksschema, ett mer relationsorienterat arbete och mer visad omtanke sågs som det främsta som hemtjänsten kan göra för att förebygga ensamhet. Avslutningsvis diskuterades betydelsen av ledningens och personalens engagemang samt kunskap för att förebygga ensamhet bland äldre.

The present study's purpose was to investigate the home care staff's experiences of working as key workers, which factors they consider is relevant to key working and what obstacles and opportunities they experience in their work as a key worker. The study also focused on how the home care staff perceive that key working can enable user influence. A qualitative approach was used and the material for the study was collected through semi-structured interviews. The result shows that there are areas for improvement that may develop key working. The study shows that the staff generally feel that working as a key worker works well and that it can enable user influence in many areas. The study finally illustrates factors such as continuity, working relationship oriented, and taking responsibility, as significant for key working to work as successfully as possible. / Föreliggande studies syfte var att undersöka hemtjänstpersonalens upplevelser av att arbeta med kontaktmannaskap, vilka faktorer de anser är av betydelse för ett fungerade kontaktmannaskap samt vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt arbete med kontaktmannaskap. Därtill fokuserade studien på hur hemtjänstpersonalen upplever att ett kontaktmannaskap kan möjliggöra brukarinflytande. En kvalitativ ansats användes och materialet till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det finns hinder som kan påverka personalen att uppnå det som är syftet med kontaktmannaskapet samt att det finns förbättringsområden som kan utveckla kontaktmannaskapet. Studien visar att personalen överlag upplever att arbetet med kontaktmannaskapet fungerar bra samt att de upplever att ett kontaktmannaskap kan möjliggöra brukarinflytande inom många områden. Studien åskådliggör slutligen faktorer såsom kontinuitet, att arbeta relationsorienterat samt att man tar sitt ansvar som kontaktman som betydande, för att ett kontaktmannaskap ska fungera så framgångsrikt som möjligt.

<p>Studiens syfte är att kartlägga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och läkemedel m.fl. är bland funktionshindrade vuxna som är biståndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet är att kartlägga vilka handlingsmöjligheter som finns när personalen vill hjälpa eller får hjälp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingått 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 är enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 är enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar. Metoden är till största delen kvantitativ där enhetscheferna har fått svara på enkätfrågor angående hur situationen ser ut för brukare inom deras enheter när det gäller missbruksproblem. Begreppet ”missbruk” har i förväg definierats av den anledning att dess innebörd kan vara skiftande både med tid och mellan olika individer eller även kulturer. Resultatet på undersökningen visar att missbruk av alkohol, narkotika och mediciner förekommer bland människor med funktionshinder även om inte i samma omfattning som det gör i de utländska studier jag har jämfört med. För de individer som berörs av ett missbruk handlar enheternas stöd om ett utrednings och motivationsarbete där individen informeras om den hjälp han/hon kan få på en missbruks-/behandlings/vuxenenhet. Förutsatt att individens missbruk inte går överstyr till den punkten att han/hon blir en fara både för sig själv och omgivningen, måste den berörda själv vilja delta i behandlingen för att den överhuvudtaget ska kunna påbörjas eller äga rum.</p>

Meningsfulla aktiviteter ingår i arbetsterapeutens kompetens och något som arbetsterapeuter bör grunda sina interventioner i. Syftet med examensarbetet var att beskriva upplevelse av möjlighet och hinder till meningsfulla aktiviteter hos äldre med hemtjänst i ordinärt boende. Examensarbetet hade en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Tio deltagare intervjuades. En kvalitativ innehålls-analys resulterade i faktorer som både möjliggjorde och hindrade meningsfulla aktiviteter. Tre kategorier identifierades; ”Den fysiska miljöns betydelse”, miljön kring den äldre påverkade utförandet beroende på om den var anpassad eller inte, om man hade närhet till aktivitet, om man hade möjlighet till transport samt att den varma årstiden möjliggjorde. ”Hindrande Personfaktorer”, kroppsliga begränsningar och mentala begränsningar påverkade möjlighet till utförande av meningsfulla aktiviteter. ”Organiserade sociala aktiviteter”, kyrkan möjliggjorde aktivitet, hemtjänsten stöttar till viss del och organiserade aktiviteter har lagts ned. Temat ”Det handlar inte om hur gammal man är, utan hur man är gammal” framkom. Samhällets syn på äldre samt äldres internaliserade syn på sig själva påverkar möjlighet till utförande av meningsfulla aktiviteter. Slutsatsen var att möjlighet till meningsfulla aktiviteter påverkas av omgivningsfaktorer och personfaktorer. Denna kunskap bidrar till att arbetsterapeuter kan arbeta för att äldre ska kunna utföra meningsfulla aktiviteter genom att uppmärksamma de hinder och möjligheter som den äldre upplever. / Meaningful occupations are part of the occupational therapist’s competence and should be the foundation in interventions. The aim was to describe the experience of the possibilities and hindrance to meaningful activities for elderly in ordinary living who has support from home care. The thesis had a qualitative design with semi structured interviews with ten participants. The result showed factors that enabled and disabled the possibility to perform meaningful activities. “The importance of the physical environment”, the environment around the elderly affected the performance due to if it was adapted or not. Activities nearby, transportation as well as light and warmth enabled meaningful activities. “Obstructive personal factors”, physical body factors and mental body factors affected the ability to perform meaningful activities. “Organized social activities”, the church enabled activities, the home care support to some extent and organizations have cancelled activities. The theme “It´s not about how old you are, but how you are old” emerged. Society’s opinion about the elderly and elder’s internalised opinion about themselves affect the possibility to meaningful activities. The conclusion showed that environmental factors and individual factors affected the ability to perform meaningful activities. This knowledge contributes to occupational therapists work to enable meaningful activities for the elderly.

Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetare inom hemtjänsten i en Mellansvensk kommun i Sverige attraherades till en arbetsplats, vad som motiverade dem i arbetet samt vad som motiverade dem till att stanna kvar på arbetsplatsen. Ett ytterligare syfte var att kunna belysa medarbetarnas upplevelser kring detta i förhållande till hur de olika aktörerna inom hemtjänsten arbetade med att attrahera, motivera och behålla sin personal. Nio semi-strukturerade interjuver genomfördes med hemtjänstpersonal från fem aktörer. Materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Ur analysen framkom fyra temaområden: Kundens betydelse, En känsla av trygghet, Det goda ledarskapet samt Att bli uppskattad. I studien framkom att den viktigaste faktorn för att attraheras till en arbetsgivare var arbetsgivarens goda rykte. Den viktigaste faktorn för vad som motiverade deltagarna i arbetet var kundkontakten och de viktigaste faktorerna till varför deltagarna stannade kvar var arbetsgivarens bemötande och erbjudandet om en tillsvidareanställning. / The aim of this study was to investigate how employees in home care services in a municipality in central Sweden was attracted to a workplace, what motivated them to work, and what motivated them to remain in the workplace. A further aim was to highlight the employees' experiences of this in relation to how the various companies in home care worked to attract, motivate and retain their staff. Nine semi-structured interviews were conducted with home care staff from five companies. Data was analyzed by an inductive thematic analysis. The analysis revealed four thematic areas: Customer significance, A sense of security, Good leadership, and To be appreciated. The study revealed that the most important factor to be attracted to an employer where the employer's reputation. The most important factor for what motivated the participants at work was customer relationship and the main factors why participants chose to remain was the employer's treatment and a permanent employment.

Det finns idag en problematik med arbetsbelastningen i svensk hemtjänst. Studier visar att personalen upplever mycket stress på arbetet. Samtidigt beräknas antalet personer i 80-års åldern öka från en halv miljon till en miljon mellan år 2018 och 2052, och personalbehovet inom äldreomsorgen antas tredubblas. Med hjälp av videokommunikation är det möjligt att arbetet kan effektiviseras och arbetsbördan underlättas. En grundläggande förutsättning för det är däremot att tekniken inte upplevs som svåranvänd, varken för personal eller för vårdtagare.  Studier visar att äldre personer ofta har en längre inlärningprocess, samt mindre erfarenhet av teknik. Sju intervjuer genomfördes med deltagare med en medelålder på 68 år. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys där sex olika teman hittades. Temana innefattar Ersättning av korta visiter inom hemtjänst, Tillämpning inom vårdcentralen, Svårigheter, Inkludera anhöriga, Rädslor och Förhållning till teknik. Resultaten från intervjuerna bearbetades sedan till personor, scenarier och användarberättelser. Baserat på detta skapades ett designförslag för hur en minsta gångbar produkt (MVP) för videosamtal mellan vårdgivare och vårdtagare kan se ut. Designförslaget fokuserar på kommunikation mellan hemtjänst och äldre vuxna vårdtagare.

Bakgrund:  Det senaste seklet har antalet äldre över 65 år ökat stadigt bland den svenska befolkningen. Alltfler av våra äldre bibehåller också sina egna tänder kompletterade med olika protetiska ersättningar.  Ökningen i medelålder såväl som antal tänder innebär ett ökat behov av god förebyggande munvård, vilket innebär att omsorgspersonal erhåller en nyckelroll i att hjälpa dessa äldre individer att bibehålla en god oral hälsa livet ut. Syfte: Att kartlägga vilka kunskaper som finns hos hemtjänstpersonal kring munvård hos äldre. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en enkät som underlag. Urvalet bestod av hemtjänstpersonal vid fem slumpmässigt utvalda kommunala hemtjänstgrupper och kunskapsnivån graderades efter antalet korrekt angivna svar på enkätens kunskapsfrågor.. Resultat: Av 119 tillfrågade omsorgspersonal valde 95 att delta i studien. Fyra enkäter exkluderades och 91 ifyllda enkäter utgjorde grunden för vidare dataanalys. Bland respondenterna var 66 % undersköterskor, 31 % vårdbiträden och 3 % tillhörde annan yrkeskategori. Majoriteten av respondenterna (54%) hade medelgod kunskap om äldres munvård, 37 % hade låg kunskap och resterande 9% hade en god kunskapsnivå. Slutsats: Studien visar att det finns ett behov hos hemtjänstpersonal av utbildning inom munvård för äldre. Detta för att bidra till bättre allmänhälsa och välbefinnande hos de äldre brukarna. / Background: During the  last century, the number of elderly over the age of 65 has increased  among the Swedish population. Elderly maintain their own teeth with different prosthetic replacements. The increased average age as well as individuals maintain their own teeth longer increase the  need for a good preventive oral care. This will give  the caregivers  a key-role to support the elderly to maintain a good oral health throughout life. Purpose: To study the   caregivers  knowledge  concerning  oral care in elderly. Method: A quantitative cross-sectional study was performed using a questionnaire.. The sample consisted of caregivers in five randomly selected municipal homecare groups and the level of knowledge was graded by the amount of correctly given answers on the questionnaire’s knowledge questions. Result: Of 119 surveyed caregivers, 95 chose to participate in the study. Four questionnaires were excluded and 91 completed questionnaires constituted the basis for further data analysis. Among the caregivers, 66% were assistant nurses, 31% nurse’s assistant and 3% belonged to another profession. Majority of the caregivers(54%) had an average good knowledge about the elderly’s oral care, 37% had low knowledge and the remaining 9% had a good level of knowledge. Conclusion: The study shows that there is a need for an education on oral care among caregivers for the elderly. This is to contribute for a better general health and well-being among the elderly.

Enligt forskning ökar alkoholkonsumtionen bland personer som är 65 år och äldre. Detta antas innebära att hemtjänstpersonal kommer att stöta på alkoholberoende allt oftare i arbetet. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad kunskap om hur arbetet kring äldre vårdtagare med problematisk alkoholkonsumtion bedrivs inom hemtjänsten. Som teoretisk grund för studien användes makt, ålderism, synen på människan som objekt/subjekt samt synsätt på alkoholmissbruk. En kvalitativ metod bestående av åtta intervjuer med hemtjänstpersonal genomfördes. Resultatet visar att respondenterna tycker det är viktigt att vara värderingsfri i arbetet. De beaktar även vårdtagarnas rätt till privatliv. Enligt socialtjänstlagen ska verksamheter inom socialt arbete bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet, något som respondenterna beaktar i sitt arbete. Svårigheter som respondenterna stöter på i arbetet löser de bland annat genom att diskutera med kollegor, något som nämndes som strategier. Det framkom också att respondenterna anser att de ibland inte har de förutsättningar som krävs för att möta den berörda gruppen. / According to research, alcohol consumption among people aged 65 and over increases. This is supposed to mean that homecare staff will encounter alcohol addiction more and more frequently at work. The purpose of this study is to contribute to an increased knowledge of how work on elderly patients with problematic alcohol consumption is conducted within homecare. As a theoretical basis for the study, power, ageism, the view of man as object / subject, and approach to alcohol abuse were used. A qualitative method consisting of eight interviews with homecare staff was conducted. The result shows that the respondents find it important to be value-free at work. They also take into account the patients’ right to privacy. According to the Social Services Act, activities within social work must be based on respect for people's self-determination and integrity, something that the respondents consider in their work. Difficulties encountered by the respondents in the work are solved, among other things, by discussing with colleagues, something that was mentioned as strategies. It also emerged that the respondents believe that they sometimes don’t have the conditions required to meet the relevant group.

Vi ser idag en alltmer åldrande befolkning. Detta ställer allt större krav på äldreomsorgen och inte minst hemtjänsten när en målsättning är att fler ska kunna bo kvar hemma längre. Statistiska rapporter tyder på en kraftig brist på arbetskraft inom just äldrevården, och allt mer hopp och förtroende ställs till tekniska och digitala lösningar för att effektivisera verksamheterna. På uppdrag av Phoniro, en av Sveriges största leverantörer av välfärdsteknologiska lösningar till äldreomsorgen, har det här arbetet syftat till att undersöka hur det administrativa arbetet med digital nyckelhantering kan förbättras och effektiviseras med ett uppdaterat gränssnitt. Genom en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer har en större förståelse för användarnas arbete i och kring administrationssystemet Phoniro Care genererats. Insikterna har sammanställts i användarberättelser för att vägleda framtida designarbete med Phoniro Care. Resultaten visar på behovet av en design som stödjer flera olika användartyper, och som ger bättre verktyg för översikt och hantering av information i systemet. Vidare så väcker berättelser om de olika organisationernas struktur och anpassning till digital nyckelhantering frågor om vilken kompetens som finns i verksamheterna när det gäller att förstå effekten av nya digitala lösningars implementation. Det väcker i sin tur frågor om hur företag som Phoniro kommer att behöva anpassa sig i takt med att den kompetensen växer i verksamheterna. / What we are witnessing today is an increasingly older population. This change in demographics will drastically change the demands of elder care and especially home care services to ensure that more people will be able to stay at home for larger parts of their lives. In addition, statistical projections suggest a critical lack of manpower in home care services in the coming decade, and an increasing amount of faith is put into technical and digital solutions to streamline the organizations. On behalf of Phoniro, one of the largest distributors of welfare technologies for elder care in Sweden, this thesis has investigated how the administrative work attending to digital key management can be improved and streamlined with an updated interface. Through use of an online survey and semi structured interviews a more comprehensive understanding of the users working with the administrative system Phoniro Care have been acquired. The findings have been modelled in user stories meant to guide future design work in the development of Phoniro Care. The results indicate the need for a design that supports multiple user types and better tools for overviewing the information available in the system. Furthermore, the differences in organizational structure between different organizations implementing digital key management raises questions regarding digitization competences in public sector organizations and understanding the effect of implementing new digital tools. In turn, that raises questions regarding a possible future need for adaptation for companies like Phoniro in handling an increasing digital competence in the organizations that constitutes their clients.

<p>The aim of the study has been to gain an increased understanding of the sense of participation and influence that the enrolled nurses, working with home-help services within the purchaser – provider model, feel and how this participation and influence affect them. Five enrolled nurses in three of Stockholm's districts related their experiences of participation and influence at work in the qualitative interviews that were conducted. The result was then analyzed with the help of two theories, Karasek's and Theorell´s Demand- Control Model and Antonovsky's theory regarding ”a Sense of Coherence (SOC)”. The analyzes show that the enrolled nurses have a low sense of participation and influence regarding decisions relating to their work situation. Decisions that affect the enrolled nurses are made by politicians, directors, and care managers of the city districts (biståndshandläggare). On the other hand, the enrolled nurses felt strong support from their peers at work. They could socialize and discuss issues with them. The analyzes show that without their peer support, they would have a lower sense of participation and influence. Furthermore the analyzes show that the interview subjects possess knowledge and competence that they are unable to make use of in their work.</p>