Bakgrund: Vårdpersonal behöver kunskap och förståelse för vårdtagarens livsvärld för att kunna ge ett gott bemötande. En aspekt av en människas livsvärld är dennes sexuella läggning. Idag är diskriminering på grund sexuell läggning olagligt i Sverige. Upprätthållandet av detta försvåras dock av att heterosexualitet är den rådande normen vilket leder till att homosexualitet utgör ett normbrott. Dessa normer föreligger även inom hälso- och sjukvården. Syfte: Studiens syfte var att beskriva homosexuella vårdtagares upplevelse av bemötande från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på tio kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visade på att vårdpersonal brister i sitt bemötande av homosexuella vårdtagare. Bemötandet av de homosexuella vårdtagarna var heteronormativt. Vårdtagarna kände sig inte sedda som de personer de är samt upplevde att vårdpersonalen saknade kunskap om homosexuellas hälsosituation och livsvärld. Det upplevdes som ett risktagande att delge vårdpersonalen sin sexuella läggning. Slutsats: Heteronormen påverkade vårdgivarens syn på homosexuella vårdtagare. Vårdtagare antogs vara heterosexuella och kände sig därför osynliggjorda och marginaliserade. För att kunna skapa förutsättningar för ett fullgott bemötande behövs ökad kunskap och medvetenhet inom vården. / Background: In encountering patients, an understanding of the patients world view is necessary for the health care professional to provide good care. A basic aspect of a person‟s view of the world is sexual orientation. Discrimination based on sexuality is illegal in Sweden. The maintenance of this law is obstructed by the fact that heterosexuality is the current norm leading to homosexuality being in violation of this norm. These norms are also present in the health care system. Aim: The aim of this study was to describe homosexual patients‟ experience of encounters with health care professionals. Method: This literature study was based on ten qualitative studies. Results: Findings showed that patients experienced that the health care professionals were inadequate in their treatment of homosexual patients. Patients felt that they weren‟t seen and treated as their true self, the treatment was heteronormative and health care professionals lacked specific knowledge of their situation. It was expressed that to disclose their sexual orientation was perceived as a risk. Conclusion: Homosexual patients felt that heteronormativity influenced health professionals and how they perceived the patients. Patients were assumed to be heterosexual and therefore felt invisible and marginalized.

In Sweden, the language of norm critique has gained increasing influence over the past ten years in connection with queer theoretical thinking and norm critical pedagogy becoming part of gender equality work and equality work in the (pre)school system. In this essay I examine, through interviews, how people who use norm-critical language view the normativity in the Swedish language with the main purpose of seeing if it works and how it is achieved. The essay also examines how norm-critical language users try to change the language to become more inclusive and how all this can be understood from the perspective of Butler’s performativity theory and ideas about power and normativity. The results of the survey show that norm-critical language works and contributes to the goal; a world where everyone gets a place and recognition in both language and physical space. We can see how children become subjects and are included in norm-critical language and how the binary perception of gender is set in motion, which leads to greater scope for action and inclusion. Furthermore, it is stated that there is a danger in the goal’s new normativity which leads to the conclusion that norm-critical language is and has to be a constant process and under constant reflection. As it is a small study and a large topic, I urge further research on norm-critical language.

This thesis investigates the way lgbtq-adults are represented within contemporary early children's literature and asks: is their love and their relationships visible? Are lgbtq-adults represented in the way other adults are, or differently? Through a discourse analysis of twelve contemporary Swedish children's picture books and reviews of them on online blogs, this thesis is able to conclude that, as a result of lgbtq-peoples political reality, lgbtq-adults are represented only within a family dicsourse and thereby secluded from the rest of society. The homonormative discourse that rules the way in which lgbtq-adults are represented in picture books has consequences for how pre-school teachers in Sweden perform part of their job; namely the task to transfer democratic values of human rights and equality into children's lives. Since lgbtq-picture books make up a great part of the material which pre-school teachers use when working with lgbtq-equality, the content of these books, as well as pre-school teachers opinions of it informed by the homonormative discourse, shape the way pre-school teachers work.

Ett av skolans uppdrag är att lära elever att kritiskt granska könsmönster och begränsande normer. Elever i högstadiet formar sina identiteter och påverkas av vad de ser och hör i olika typer av skolmaterial. Det gör det relevant att undersöka hur genus och relationer uttrycks i läromedel. Syftet med studien är att undersöka hur manligt och kvinnligt uttrycks i ett urval läroböcker i moderna språk och hur dessa uttryck etablerar, reproducerar och/eller utmanar normer. Det teoretiska ramverket handlar om genus och förståelsen av kön som en social konstruktion. I analysen används framför allt ett queerteoretiskt perspektiv och som komplement objektifieringsteorin. Den kvalitativa analysen av läroböckernas texter och bilder är inspirerad av kritisk diskursanalys och genom att studera hur kvinnligt och manligt och relationer mellan människor skildras samt uppmärksamma det som inte finns med i materialet tolkar jag vilka normer som framträder och utmanas. Slutsatserna av analysen är att det finns en större mångfald och mindre stereotyp gestaltning av kvinnligt och manligt i det nyaste materialet men även detta är präglat av heteronormativitet och endast på ett ställe i finns ett uttalat exempel på en samkönad relation. Icke heterosexuella relationer och alternativa familjebildningar lyser med sin frånvaro. I mina tolkningar ser jag heller ingen uttalad representation av könsövergripande identiteter. Studien synliggör just frågan kring representation och dess betydelse för ungdomars identifikation med innehållet. Genom att synliggöra hur genus och relationer framställs i läroböckerna och hur heteronormen upprätthålls i materialet finns en förhoppning om en ökad förståelse för behovet av kritisk granskning av läroböcker samt normkritiska diskussioner mellan elever och lärare.

This thesis takes its point of departure in the research field of intergenerational touch in Physical Education (PE). Previous research in the field have mainly been conducted from a teacher’s perspective and has shown that teachers of PE have become more cautious about using physical contact in recent years. The reasons for this more cautious attitude concerning physical contact is above all, the risk f being falsely suspected of sexual harassment. Previous research has, in a general way, also shown that physical contact in PE is a gendered issue with heteronormative points of departure The overall aim of this thesis is to investigate intergenerational touch in PE from a student perspective. More specifically the aims are to investigate physical contact between teachers and students in PE from a student perspective (paper I), and to investigate which discursive resources students draw on to conceptualize physical contact between teacher and student in PE in relation to heteronormativity (paper II). Six focus group interviews using photo elicitation have been conducted with students at an upper secondary school in Sweden. In paper I it is the concept of the didactic contract that is the theoretical starting point. The results show that, generally, the students support physical contact as a pedagogical tool if the physical contact has a good purpose according to the students. An implicit didactic contract is formed when student and teacher agree on when, how or why physical contact is used as a pedagogical tool. In paper II, the theoretical inspiration comes from Foucault and his work with discourses. The results show that the students’ talk is colored by the heteronormative discourse in society. This is especially expressed when young female students talk about male PE teachers. Heteronormativity is taken for granted and is not really challenged. Students generally support physical contact as a pedagogical tool in PE, however it is a very complex issue and puts high demands on PE teachers’ professionalism.

This thesis aims to analyze and trace gender normativities and stereotypes in the testimoniesfrom the #metoo call #nödvärn (2017) and #nödvärn 2.0 (n.d) in Sweden within the policedepartment. This thesis includes a qualitative thematic analysis of the material combined witha positioning theory. The analysis is based on testimonies from #nödvärn and #nödvärn 2.0regarding harassments inside the Swedish police force. The theoretical framework in thisthesis are based on queer theory with concepts like gender norm, normativities andstereotyping that are illuminating in the material. The thesis also includes an intersectionalapproach to understand the hierarchical perspective between gender and sexuality that areconsisting through the material. This thesis contributes to research due to the missing LGBTQperspective. The analysis shows clearly stated gender stereotypes in both genders, but alsodifferent stereotypes according to status and sexuality in the testimonies. This with a strongconnection to the macho norm that are consisting throughout the previous research andanalysis, with other normativities illustrated such as gender normative and heteronormativity.Finally, there is a hierarchical level illustrated in the analysis related to inclusion andexclusion by categorization.

Sexualitetens historia präglas av en stor ojämlikhet beträffande sexuellt handlingsutrymme mellan kvinnor och män. Med denna studie ämnar vi att utforska eventuella ojämlikheter mellan killar och tjejers sexuella handlingsutrymme i Sverige, världens fjärde mest jämställda land enligt World Economic Forum. Vår studie bygger på två fokusgrupper med totalt 13 deltagare i åldern 16-17 år. Empirin i vår studie har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Vår studie visar att samma handlingar och beteenden som ger killar status som kungar ger tjejer stämplar som horor. Studien påvisar de ideal som råder gällande hur en tjej och hur en kille ska vara. Tjejer förväntas kontrollera sin sexualitet och vara lagom, till skillnad från killar som förväntas ta större plats och få utlopp för sin sexualitet. Det framgår tydligt i vår studie att det finns stora ojämlikheter mellan tjejer och killars sexuella handlingsutrymme, där tjejers utrymme är betydligt mer begränsat än killars. / The human history of sexuality is characterized by vast inequalities regardingsexual maneuver between women and men. With this study, we intend to explorethe potential inequalities between boys and girls' sexual maneuver in Sweden, theworld's fourth most equal country. Our study is based on two focus groups with atotal of 13 participants in the age of 16-17 years old. The empirical data in ourstudy have been analyzed from a social constructivist perspective. Our studyshows that the same actions and behaviours that give boys the status of kingsgives girls rumours of being whores. Our study also demonstrates the ideals thatexists regarding how a girl and how a guy should be. Girls are expected to controltheir sexuality and not be “too much”. Boys on the other hand are expected to takemore space and act out their sexuality. Our study shows that there are greatdisparities between girls' and boys' sexual autonomy, where girls' space is muchmore limited than boys.

AbstractForskning har visat att kön spelar roll för hur ungdomar bedöms inom det sociala arbetet. Mot bakgrund av detta har ett intresse väckts för hur socialarbetare arbetar med och förhåller sig till den könade praktikens ojämlika villkor. Uppsatsens syfte är att utforska om, och i så fall hur, tjejers sexualitet görs till sociala problem inom några delar av det sociala arbetet, med hjälp av socialarbetares egna berättelser. Inledningsvis diskuteras centrala frågor som vad ett socialt problem är, vem som har makt att definiera detta, hur tjejers sexualitet historiskt har gjorts till problem i högre grad än killars samt vilken betydelse kön har för det sociala arbetet. Genom djupintervjuer med olika socialarbetare utforskas vidare föreställningar och konstruktioner av problem, förhållningssätt till dessa och förändringspotential för arbetet. Socialarbetarnas egna tankar knyts här till teori och sätts därigenom i ett större sammanhang. Att det finns skillnader för hur tjejers och killars sexualitet bedöms i socialt arbete med ungdomar blir genom undersökningen uppenbart, men också socialarbetarnas försök att på ett bra sätt jobba under dessa förutsättningar, och till viss del tänka utanför ramarna. Ungdomsarbetet utgår i hög grad från heteronormativa föreställningar om önskvärd och icke önskvärd sexualitet, enligt vilka tjejer bedöms enligt snävare ramar än killar. Tjejer förväntas vidare ta ansvar för både sin egen och killars sexualitet genom att inte klä eller bete sig på ett sätt som kan misstolkas, och fortfarande är det tjejers sexualitet som problematiseras medan killars sexualitet ses som ”naturlig” och därmed oproblematisk. Arbetet är inget försök att på ett allmängiltigt sätt förklara de komplexa, samhälleliga processer som skapar kön, sociala problem eller orättvisor inom det sociala arbetet, utan syftar istället till att ge en möjlig förståelse för hur man som socialarbetare kan förhålla sig till det sätt tjejers sexualitet görs till sociala problem i sitt eget arbete.

Enligt tidigare forskning upplever homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT) att de blir diskriminerade och osynliggjorda i vården till skillnad från heterosexuell befolkning. HBT-personer undviker delvis att uppsöka vården, samt att vara öppna med sin sexuella läggning av rädsla för negativt bemötande vilket får konsekvenser för deras hälsa. Därför efterfrågas mer HBT-kunskap i vården av dessa patienter. HBT-patienter efterfrågar en öppenhet för att kunna tala om livet i alla dess aspekter i vården. Studiens syfte var att undersöka vad sjuksköterskor innefattar i HBT-kunskap och hur det påverkar vården, bemötande för denna patientgrupp i praktiken. Studien genomfördes som en empirisk kvalitativ intervjustudie. Intervjuer gjordes med åtta legitimerade sjuksköterskor som har erfarenhet av HBT-patienter och/eller har genomgått kurs i HBT-kunskap. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalytisk ansats. Analysen resulterade i ett tema – förhållningssätt, två huvudkategorier – vård på lika villkor, kompetens och fyra underkategorier – att förhålla sig öppen, medvetenhet om heteronormativitet, att känna till HBT-personers hälsa/levnadsvillkor, att ha utbildning/erfarenhet om sexuell mångfald. Av studiens resultat framgår att viljan att ta till sig och behovet av HBT-kunskap är stort hos sjuksköterskor. Men det finns också en brist i hur vården uppfyller de ramlagar som finns, som säger att vård skall ges på lika villkor till hela befolkningen. / According to previous studies, lesbian, gay, bisexual and transgender persons (LGBT) feel discriminated and made invisible in the healthcare sector apart from the heterosexual population. They partly avoid seeking healthcare and being open with their sexuality for fear of negative reception, which has consequences for their health. Therefore more LGBT-knowledge is demanded in healthcare by this patients. LGBT-patients is asking for an openness from healthcare personnel so they can be able to talk about life in every aspect. The aim of the study is to examine what LGBT-knowledge means for nurse practitioners, how it affects healthcare for this group of patients. The study was carried out as an empirical interview study. Interviews were done with eight registered nurse practitioners who have experience of LGBT-patients or/and had taken a course in LGBT-knowledge. The analysis has an approach to qualitative content analysis. The analysis resulted in a theme – attitudes with two main categories – healthcare on equal conditions and competence – and four secondary categories – to be open minded, to be conscious of heteronormativity, to be aware of LGBT-persons health and living conditions and to have knowledge about sexual multitude. The result shows that there is a strong will to learn and a need for LGBT-knowledge among nurse practitioners. But there is also a lack of willingness to accept the general rules to provide equal healthcare to the entire population.

The aim of the study is to examine which present conceptions of sexuality there are in treatment of substance abuse for men. The intention is to examine how staff members in these environments perceive clients’ sex and sexuality as well as studying if and in that case how they work with sexuality in treatment. A qualitative method formed the methodological approach and semistructured interviews were carried out for the collection of data. Four staff members from two different treatment institutions for substance abuse were interviewed. To analyse the material constructionist theory and queer theory were used in relation to heteronormativity, sexuality and sex/gender. The analysis shows that sexuality was perceived as being in relation to addiction and problems which affects how the work with sexuality was carried out in the institutions. Among the staff members there are insecurity in how to work with and approach sexuality. However, preventing relationships was described as the main objective when working with sexuality. The clients’ sexuality was constructed based on sex and substance abuse. Furthermore heterosexuality was described by the staff as a homogeneus and normative group while homosexuality was described and perceived as problematic. Finally, homosexuality was regarded as a sexual identity while heterosexuality was not, which as a consequence maintains heterosexuality as the norm and starting point in treatments of substance abuse.