This study examines how four history textbooks from two different textbook series presents the use of historical sources. Primarily the chapters, sections and exercises in the textbooks that explicitly deals with sources or source criticism as the main content i studied. The didactic design, the represented knowledge types and view on sources and source criticism of the identified parts are analysed to illustrate the overall knowledge perspective in relation to historical sources. The applied knowledge types is retrieved from a knowledge typology for the purpose of identifying the overall perspectives on historical knowledge connected to sources and source criticism. The findings show that the represented perspective primarily contains of establishing and explanatory knowledge types and the focus is source evaluation and credibility analysis. Knowledge types of analyzing and reflective kind mainly appears in recesses and outside of the main chapters. Source interpretation and historical reasoning is found outside of the parts and sections where sources are the main theme. The results indicate that textbooks needs to incorporate these aspects of source analysis in a more distinct way to avoid the perception that sources only are relevant for evaluating already established narratives and to contribute in a greater degree to the development of a historical reasoning. / Denna studie undersöker hur fyra läroböcker i historia från två olika läroboksserier presenterar arbetet med historiska källmaterial. Det primära fokuset för studien är de kapitel, avsnitt och övningar som explicit nämner källor eller källkritik som huvudsakligt innehåll i läroböckerna. De identifierade delarnas didaktiska design, representerade kunskapstyper och syn på källor och källkritik analyseras för att kunna belysa läroböckernas övergripande kunskapsperspektiv i förhållande till historiska källor. Kunskapstyperna som används hämtas från en kunskapstypologi med syfte att kunna urskilja övergripande perspektiv på historisk kunskap kopplad till källor och källkritik. Resultatet visar att perspektivet som representeras i första hand är av konstaterande och förklarande typ och har ett fokus på källvärdering och trovärdighetsanalyser. Den analyserande och reflekterande typen framträder främst i fördjupningar och utanför huvudkapitlen vilket gör att tolkandet och det historiska resonerandet utifrån källor lämnas utanför de delar där källor utgör huvudtemat. Resultatet pekar mot att läroböcker skulle behöva föra samman dessa aspekter av arbetet med källmaterial tydligare för att undvika en uppfattning att källor endast är relevanta för värderingen av redan etablerade narrativ och för att i högre grad kunna bidra till en utveckling av ett historiskt resonerande.

Studien består av en idealtypsanalys av fyra historieläroböcker för svenska gymnasieskolan i syfte att undersöka om ett liberalt eller marxistiskt narrativ om införandet om allmän rösträtt dominerar i dessa. Den marxistiska idealtypen, baserad på strukturalist-marxistisk teori, visar sig stämma väl överens med böckernas narrativ. Den liberala idealtypen, baserad på moderniseringsteori, visar sig nästan inte över huvud taget stämma överens med böckernas narrativ.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare tänker kring genusperspektiv i mellanstadiets historieundervisning. Då läroboken ges stort utrymme som läromedel i undervisningen utgår vår undersökning även från vilken syn lärarna har på historieläroboken som en del i undervisningen. Vi tagit reda på detta genom att besvara frågan huruvida och på vilket sätt det finns ett genusperspektiv i historieundervisningen på mellanstadiet. Svaret kom vi fram till genom bearbetning och analys av fem semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i historia på mellanstadiet. De genusteorier som ligger till grund för hur man väljer att se genusperspektivet är avgörande för vad som innefattas. Genusperspektiv i historieundervisningen kan på så sätt lyfta de som tidigare i historieskrivningar blivit osynliggjorda och då ge alla elever, oavsett genusidentitet, utrymme. Slutsatserna vi kunde dra av vår studie var att lärarna menade att ett genusperspektiv innebär att arbeta för jämställdhet i klassrummet samt att genusperspektivet grundas i könstillhörighet, det vill säga att utgångspunkterna i historieundervisningens ämnesinnehåll är att män och kvinnor särhålls och att vissa av lärarna då genom tillägg önskar belysa kvinnor eller flickors perspektiv. Utifrån detta säger de sig använda genusperspektivet på olika sätt och i olika stor utsträckning i undervisningen. Så som vi har valt att definiera genusperspektivet utifrån våra valda genusteorier, har lärarna i stort sett inget genusperspektiv i sin undervisning, eftersom de inte ser fler positioner än kön i genusbegreppet.

<p>The aim of this thesis is to examine how secondary teachers in the subject of history are using the textbook in their teaching. Four questions are being dealt with in this thesis. What importance is being placed on the use of history textbooks by the secondary teachers? What priorities do the secondary teachers have? How do they deal with student interests? And what is the importance of the secondary teachers’ work experience? </p><p>I have interviewed four secondary teachers with different work experience to complete this thesis. A Dictaphone has been used in all the interviews. </p><p>Research has shown that textbooks now have a central role in teaching and the lack of alternative materials and reduction of teaching hours has made it difficult to replace. </p><p>The main conclusions of the thesis are that the history textbook has a dual role depending on the teacher you ask, and that the history book is used differently by the teachers. The priorities vary depending on the students that are currently enrolled and their interests are. Teachers with less work experience have a rather negative attitude to the textbook and believe that it can be rigid, while teachers with more experience see it as a tool for engaging the weaker students. However, the history textbook is required, and even the teachers who are not using the history textbook can all confirm that: because even a teacher who is not using it has the history textbook for the students to have something to refer to if needed.</p>

The aim of this thesis is to examine how secondary teachers in the subject of history are using the textbook in their teaching. Four questions are being dealt with in this thesis. What importance is being placed on the use of history textbooks by the secondary teachers? What priorities do the secondary teachers have? How do they deal with student interests? And what is the importance of the secondary teachers’ work experience?  I have interviewed four secondary teachers with different work experience to complete this thesis. A Dictaphone has been used in all the interviews.  Research has shown that textbooks now have a central role in teaching and the lack of alternative materials and reduction of teaching hours has made it difficult to replace.  The main conclusions of the thesis are that the history textbook has a dual role depending on the teacher you ask, and that the history book is used differently by the teachers. The priorities vary depending on the students that are currently enrolled and their interests are. Teachers with less work experience have a rather negative attitude to the textbook and believe that it can be rigid, while teachers with more experience see it as a tool for engaging the weaker students. However, the history textbook is required, and even the teachers who are not using the history textbook can all confirm that: because even a teacher who is not using it has the history textbook for the students to have something to refer to if needed.

In this master thesis we aim to answer the question: “which are the most prominent attitudes thathistory teachers have towards history educational textbooks” and “what kind of teaching materials are history teachers using when they choose to relinquish the educational textbook”. There are quite a fewstudies regarding the content in educational textbooks however, studies aimed at exploringteachers’ views and attitudes towards these textbooks are few. In northern Europe we havethe luxury as teachers to have a say in what kind of teaching material and what sources weuse in our history teaching; in contrast, many other countries’ where the teaching materialare strictly monitored and the curriculum states exactly what should be taught. This may bewhy we almost exclusively have found studies regarding our subject within the Swedish historical community. However, none of these researchers have done any major survey with aquantified research method within this field of knowledge. That is where we aim to focusour research for this master thesis. Furthermore, what we have found through our researchis that teachers’ attitudes towards and usage of educational textbooks are far more diversethan prior research have shown. Within this thesis we also aim to widen the field ofknowledge regarding how teachers seek and collect teaching materials outside the educational textbooks. Based on a survey with answers from a total of 85 teachers we quantify which parts of thehistory textbooks these teachers find problematic in their everyday use regardless ofwhether it is about historical content or historical doing. We also investigate whether thereare differences in the answers based on professional years.