Syftet med den här studien är att fördjupa förståelsen för elevers uppfattningar av läromedel i historieundervisning och därigenom identifiera deras ämnesförståelse i historieämnet. En av anledningarna till syftet var att få en förståelse över vilka läromedel som gör historieämnet intressant. Med hjälp av intervjuer med elever från årskurs nio har studiens frågor om vilka läromedel som gör historieämnet intressant och vilka läromedel de enskilda eleverna vill använda sig av i historieämnet, och på vilket sätt, besvarats. Resultaten diskuteras även i förhållande till tidigare forskning som behandlar elevers uppfattningar om läromedel och olika arbetssätt.

Denna studie utforskar potentialen för historieundervisning med interkulturella perspektiv i grundskolans lägsta årskurser, genom intervjuer med åtta verksamma lärare. Syftet är att genom undersökning och tolkning av vad som framträder i empirin, identifiera vad interkulturella perspektiv innebär för lärarna i deras undervisning. Frågeställningarna behandlar vad lärare anser gör historieämnet relevant, relaterbart och tillgängligt för eleverna, hur och i vilken utsträckning lärarna möjliggör perspektivskiften i undervisningen samt vilken förståelse av interkulturella perspektiv som lärarna ger uttryck för. Tidigare forskning visar både utmaningar och potential för interkulturellt historiskt lärande. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med lärarna, varefter transkriberingarna har analyserats i en metodkombination av tolkningsfenomenologisk analys och kvalitativ textanalys. Teoretiska utgångspunkter har tagits i tidigare etablerade idéer om interkulturellt historiskt lärande.  Resultaten visar stor potential för interkulturella perspektiv i undervisningen, men också att det finns outnyttjad potential och utvecklingsmöjligheter. Lärarna ger uttryck för en ambition att undervisa med interkulturella perspektiv, men synsätt, förekomst och tillvägagångssätt varierar. Studien sammanfattas med förslag på vägledande principer. Där framhålls vikten av att inte se interkulturella perspektiv kvantitativt utan som ett förhållningssätt, att se förhållningssättet som så pass inkluderande att det inte innebär konflikt med lärarens objektivitet, samt att omsätta perspektiven i konkret utveckling av förmågor hos eleverna.

No description available.

Syftet med den här studien var att se ifall elevers uppfattning av historia påverkas av det arbetssätt som används i skolan. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning, tre gruppintervjuer med elever och tre enskilda intervjuer med lärare. Eleverna som deltog gick i årskurs 9 på två skolor som har olika arbetssätt. Den ena arbetar ämnesintegrerat medan den andra har en mer traditionell ämnesuppdelad undervisning. Studien genomsyras av de tre begreppen intresse för historia, historiemedvetande samt arbetssätt, och svaren från undersökningen jämfördes både mellan de två skolorna och utifrån variablerna kön och etnicitet.Resultaten visar att elevernas uppfattning av historia skiljer sig åt en del beroende på vilken skola de går på, men skillnader i attityd kan även ses mellan pojkar och flickor och mellan elever med olika etnisk bakgrund. Den viktigaste skillnaden är dock att eleverna som går på skolan som arbetar ämnesintegrerat i högre grad än eleverna på den andra skolan anser att historia har något med dem och deras liv att göra. Detta kan delvis bero på att eleverna på den förstnämnda skolan har större möjligheter att själva välja vad de vill läsa om i historia. Undersökningen visar emellertid också att elevernas inställning till ämnet inte enbart kan bero på arbetssättet då resultaten ibland skiljer sig åt även mellan klasser som har samma lärare och samma arbetssätt.

SammanfattningNy skollag och nya ämnesplaner är några av de förändringar som står för dörren. För den svenska gymnasieskolan väntar en ny vardag. Historiemedvetande har funnits med i de gamla kursplanerna men lyfts fram än tydligare i de nya ämnesplanerna. Utifrån de nya förutsättningarna som Gymnasieskola 2011 ger har ett undervisningsavsnitt planerats, genomförts och utvärderats. Uppsatsen är ett utvecklingsarbete som syftar till att fördjupa elevernas historiemedvetande. Den pedagogiska utgångspunkten är att använda skönlitteratur i historieundervisningen. Utvecklingsarbetet har genomförts på en gymnasieskola i södra Sverige. Planeringen har utgått från fem lektioner á 90 minuter rörande andra världskriget, avsnittet är en del av undervisningen om världskrigen och nationalism. De frågeställningar som har legat till grund för arbetet är: på vilket/vilka sätt kan skönlitteratur integreras i undervisningen i Historia 1a1? På vilket/vilka sätt kan denna undervisning fördjupa elevernas historiemedvetande? Resultat som har framkommit under genomförandet och utvärderingen är att skönlitteraturen kan bidra med ett ökat historiemedvetande samt, kanske tydligast i detta arbete, att skönlitteratur kan väcka ett historieintresse.

Burman Anders. Sanningen utgår från Europa? – En analys av två läroböcker i historia med utgångspunkt i eurocentrismen (Engelsk titel) Individ och Samhälle, Historievetenskap och lärande, Lärarexamen 270 hp, Malmö Lärarutbildning, Malmö Högskola 2008Syftet med denna undersökning är att undersöka eventuell eurocentrism i det språk som används i gymnasieläroböcker i historia samt att koppla detta till relevanta styrdokument för historieundervisning i gymnasieskolan. Rent konkret syftar studien till att synliggöra mönster i lärobokstextens ordval och skrivning som kan kopplas till eurocentrismen.Denna undersökning utgår från kritisk lingvistisk textanalys av två olika läroböcker i historia A för gymnasiet. Resultatet för varje bok redovisas separat. Undersökningen avslutas med en diskussion med utgångspunkt i resultatet samt i de styrdokument som kan kopplas till historieämnet.Sammanfattningsvis visar resultatet att de analyserade läroböckerna innehåller eurocentriska skrivningar och ordval. Detta resultat ligger också i paritet med den tidigare forskning jag tagit del av. Mot bakgrund av detta kan man se resultatet som ett led i en forskning som visar på förekomsten av ett eurocentriskt synsätt i läroböcker och undervisning i den svenska skolan. Nyckelord: Eurocentrism, Orientalism, Historieundervisning, Läromedel, Läroboksanalys, Styrdokument.

Undersökningen syftar till att ta reda på hur pedagoger genom bilder kan ge kunskap, förståelse och inlevelse i och för historien. Vi undersöker även det källkritiska arbetet kring bilder samt hur vi kan sätta in bilden som redskap i ett historiedidaktiskt sammanhang. I arbetet jämför vi pedagogernas arbete med bilder i historieundervisningen på kommunala skolor och internationella friskolor. I undersökning använder vi oss av metoden kvalitativ intervju där fyra personer ingår. Resultatet visar att våra informanter, som samtliga är pedagoger, använder sig av bilder på olika sätt för att ge eleverna kunskaper på olika nivåer. Det visar också att eleverna får inlevelse i historien genom bilder. En källkritisk medvetenhet finns hos de fyra intervjupersonerna dock arbetar några mer ingående med källkritik av bilder. Det är på den här punkten större skillnader mellan de olika skolorna framträder.

I dagens gymnasieskola finns det programmål som signalerar att det finns en särskild tankebakom varje program. Denna tanke ska genomsyra programmets samtliga kursen för atteleverna ska uppleva sin utbildning som en helhet. Om skolan lyckas skapa denna helhet såökar elevernas motivation och därigenom deras kunskap. Samtliga elever läser ett program,men hur blir det för de elever som läser på ett idrottsgymnasium? Genomsyras derasutbildning förutom av programmålen också av idrott? Vi har undersökt detta genom attobservera och intervjua historielärare som undervisar idrottselever. Vi har identifierat hurlärarna använder infärgning i sin undervisning och varför de gör det. För att kunna analyseralärarnas undervisning, uppfattningar och arbetsmetoder har vi utgått ifrån John Deweysteorier och begreppet psykologisering av stoffet. Utifrån Deweys teorier skapade vi eninfärgningsmodell i syfte att kunna strukturera på vilka olika sätt infärgning kan ske.Resultaten av studien visar att lärarna i begränsad utsträckning infärgar stoffet, men att desker på flera olika sätt. Vi de tillfällen de infärgar stoffet så är det främst i syfte att förtydligastoffet samt för att motivera eleverna genom att göra dem tillfälligt nyfikna eller intresserade.

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lärares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen är något som upplevs som positivt och önskvärt, och att lärare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sådant samarbete. I undersökningen har dock även en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder är främst av organisatorisk art, men även fördomar och olika syn på kunskap kan utgöra hinder. Genom undersökningen har frågan kring hur lärares och museipedagogers arbetar med samarbeten utifrån de arbetsplaner som finns på respektive ar-betsplats analyserats och problematiserats och resultatet av detta var att de museipedagoger som intervjuades tydligt applicerar dessa arbetsplaner på museets pedagogiska verksamhet, medan de lärare som intervjuades inte lika tydligt diskuterade denna koppling.

SammanfattningDenna uppsats handlar om barns tankar efter att ha läst en skönlitterär bok med en historisk handling. Jag har valt att intervjua fem barn i tioårsåldern som går på olika skolor i en mellanstor stad. Mitt syfte är att ta reda på vilka kunskaper barnen tillägnar sig genom att läsa skönlitteratur?Min huvudfråga lyder: •Vad anser barnen att de lär sig genom att läsa skönlitteratur?Delfrågor:•Vad anser barnen påverkar deras intresse för en bok?•Hur kan en bok med historisk handling öka intresset för historieämnet? För att få svar på mina frågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med en narrativ ansats. Med detta menas en forskningstradition som tar utgångspunkt i berättelser. Jag har valt att göra en analys av narrativer, vilket innebär att jag har tagit del av barnens berättelser och upplevelser av läsningen. Denna information har jag sedan behandlat som data och därefter har jag skapat berättelser, som sedan har analyserats. I min analys kom jag fram till fyra olika teman i mina berättelser: intresse, inlevelseförmåga, paralleller samt insikter och lärande. Analysen ger exempel på gemensamma nämnare och skillnader hos barnen relaterat till de olika temana. Mitt resultat visar att barnens intresse för en bok påverkas delvis av bokomslaget samt informationstexten på bokens baksida. Några barn ger också uttryck för att de väljer att läsa uppföljare till böcker som ingår i en serie, för de ”vet” att de böckerna brukar vara bra. Barnen ger flera exempel på vad de lär sig av läsningen. Förutom nya ord så berättar de bland annat att de lär sig att förstå andra människor, de lär sig praktiska saker inom exempelvis ett intresse och ett barn nämner att man blir medveten om hur bra man själv har det. På frågan om en bok med historisk handling kan öka intresset för historieämnet, så anser barnen att den kan påverka att de blir mer nyfikna på hur människor levde förr. Några av barnen tycker också att det är roligare att läsa ”vanliga” böcker jämfört med faktaböcker, då de menar att det händer mer i ”vanliga” böcker, dessutom blir man berörd på ett annat sätt.Nyckelord: historieundervisning, mellanstadiet, narrativ ansats, skönlitteratur / SummaryThis paper deals with children's thoughts after reading a fiction book with a historical document. I have chosen to interview five children ten years old who attend different schools in a medium-sized city. My purpose is to find out what skills children acquire through reading fiction?My main question is:• What do the children that learn by reading fiction?Subqueries:• What do the children affects their interest in a book?• How can a book of historical action to increase interest in the subject of history?To get answers to my questions I have used qualitative interviews with a narrative approach. This means a tradition of research that is based on stories. I have chosen to do an analysis of the narratives, which means that I have read children's stories and experiences of reading. This information, I then treated as data, and then I have created stories, which were then analyzed. In my analysis, I came up with four different themes in my stories: interest, empathy, parallels and insights and learning. The analysis provides examples of commonalities and differences in children related to the different themes. My results show that children's interest in a book is partly affected by the book cover and information text on the back cover. Some children also mentioned that they choose to read the sequel to the books as part of a series, because they "know" that the books tend to be good. The children give examples of what they learn from reading. In addition to new words as they tell, among other things, that they learn to understand other people, they learn practical things in such an interest and a child mentions that you are aware of how well you yourself have it. When asked about a book of historical action can increase the interest in the subject of history, so the kids think that it could affect them more curious about how people used to live. Some of the kids also think it is more fun to read "regular" books than fiction, as they believe that it happens more in the "regular" books, also will be affected in a different way.Keywords: history teaching, middle school, narrative approach, fiction