Uppsatsen undersöker om fyra gymnasielärare i historia reproducerar ett vi och ett de uretnisk synvinkel genom sin undervisning av A-kursen. Undersökningen har som teoribasforskningsresultat från historikern Christina Johansson, litteraturprofessor Edward Said och sociologen Masoud Kamali. De mer specifika frågorna som uppsatsen försöker få svar på är om lärarna i fråga bedriver en eurocentrisk undervisning, om det finns ett vi- och de-tänkandeinbyggt i undervisningen, om det finns en inbyggd tanke om positionell överlägsenhetgentemot de andra (icke-européer eller icke-västerlänningar) i undervisningen och om lärarna förnekar existensen av en social stereotypifiering. Uppsatsen kommer fram till att eurocentrismen är tydlig i alla fyra lärares undervisning, vi- och de-tänkandet reproducerar lärarna i olika grad, tanken om positionell överlägsenhet är svår att upptäcka i deras undervisning samt att förnekelsen av den sociala stereotypifieringen är närvarande i olika grad hos tre av de fyra lärarna. / The essay examines if four teachers of history in swedish highschool, in their teaching of the A course in history, reproduce a "we" and "they" regarding ethnicity. The examination has as theory base the research results of historian Christina Johansson, professor of literatureEdward W. Said and sociologist Masoud Kamali. More specific questions the essay is trying to find answers to are firstly if the teachers at hand teach eurocentrically, secondly if there is a thinking of "we" and "they" integrated into their teaching, thirdly if there is a thought of positional superiority towards the others (meaning non-european or non-western) built into theirteaching and fourthly if the teachers deny the existence of a social stereotypification. The essay concludes that eurocentrism is evident in all four teachers’ teachings, the thinking of "we"and "they" is reproduced by the teachers to different extent, the thought of positional superiority is hard to convey in their teaching, lastly that the denial of social stereotypification is present to different extent at three of the four teachers.

Detta arbete är en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning på en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda på om deras bakgrund nämns i historieundervisningen. Jag har även intervjuat lärare på samma skola för att höra hur de resonerar kring historieundervisningen ur ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar också kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader på hemmets och skolans historieförmedling vad gäller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sätta fokus på hur historia förmedlas till invandrarelever samt på om dessa elevers historia tas upp i undervisningen. Intervjuerna har gjorts i form av kvalitativa intervjuer. Även frågor om identitet och historiemedvetande är med i detta arbete. Resultatet av min undersökning visar att det är hemmets historieförmedling som är viktigast för elever med invandrarbakgrund. Huvudanledningen till detta är att deras egen historia inte nämns i undervisningen. Lärarna utgår inte heller från de mångkulturella perspektivet när de planerar eller håller lektioner.

Det här är en historiedidaktisk undersökning som behandlar frågan om stoffurvalet förgymnasiekursen Historia A. Genom intervjuer med fem historielärare angående derasdidaktiska ställningspunkter, visar undersökningen på hur innehållet i kursen kan se ut.Undersökningen behandlar även om detta innehåll påverkas av dagens mångkulturellaSverige. De didaktiska frågorna ”vad?” och ”varför?” har central betydelse förundersökningen. Lärarnas berättelser relateras till didaktisk teori angåendehistorieundervisning och forskning som behandlar historieundervisning i ett mångkulturelltsamhälle. Deras berättelser ger uttryck för att Historia A främst kännetecknas av genetiskhistoria där en kronologisk utveckling framstår som viktig. Stoffet som tas upp är till stor deleurocentriskt och lärarnas historiebruk verkar vara påverkat av en outtalad lärarkanon ävenom vissa skillnader dem emellan finns. Mångkulturella perspektiv får ofta stå tillbaka när dentraditionella genetiska historien prioriteras. Detta varierar dock då lärarna har olika inställningtill hur interkulturalitet kan integreras i undervisningen. / This is a history didactical survey who examines the problem with the choice of material onthe course History A for upper secondary school. Through interviews with five historyteachers on their didactical positions, the survey shows how the contents in this course canmaterialize. The survey also examines how the content gets influenced by the multiculturalSweden. The didactical questions “what?” and “why?” are central for this survey. Theteachers’ stories puts in relation to didactical theories on history teaching and studies whoexamines history teaching in a multicultural society. Their stories speak for that History Aputs in front a genetic history where a chronological development seems important. Thematerial is Eurocentric and the teachers’ use of history seems influenced by a silent canonalthough some differences appear. Multicultural perspectives often stand in the backgroundfor the traditional genetic history. This varies however when the teachers have differentattitudes on how interculturality can be integrated in their teaching.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilket eller vilka ställningstagande elever och lärare har om historisk film och dokumentär, men också hur historiska filmer och dokumentärer används i historieundervisningen. Även elevers identitet i historisk film lyfts fram mycket i uppsatsen. Undersökningen bygger på kvantitativa enkätstudier och gruppintervjuer som har kompletterats av litteratur. Resultaten visade att elevernas och lärarnas ställningstagande till historisk film och dokumentär var ganska neutralt, då eleverna oftast tror på att historiska filmer är historisk korrekta och lärarna inte arbetar med källkritik rörande historisk film och dokumentär med eleverna. När lärarna visar historisk film eller dokumentär samtalar eleverna och lärarna om filmen både efter och före visningstillfället. Elevers identitet i historisk film utgör en mindre faktor i ungdomarnas liv enligt undersökningen. De flesta kan endast identifiera sig socialt, kulturellt eller nationellt ibland och de anser att det inte är så vikigt att kunna identifiera sig med en karaktär i en historisk film. / The purpose of this essay is to find out how students and teachers attitudes about historical movies and dokumentaries are, but also how historical movies and dokumentaries are used in education of history. Students identities in historical movies are also pointed out in this essay. The research consists of quantitative and groupinterviewes which have been completed of literature. The results showed that the students and teachers attitudes about historical movies and dokumentaries were quite neutral, when students often believe that historical movies are historically correct and that the teachers seldom work with source criticism with the students conserning historical movies and dokumentaries. Students and teachers talk about the demonsrated movie before and after it is shown. According to the research, students identities in historical movies play a minor role in their life. Most of the students could only sometimes identify themselves socially, culturally and nationally and they think that it is not that important to identify themselves with a character in a historical movie.

Syftet med vår uppsats är att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgängliggör sig gentemot skolan. Med hjälp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jämför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser på begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gällande kursplaner och läroplan. Utifrån vår kvalitativa undersökning har vi funnit att samtliga arkiv har en vilja att bedriva en arkivpedagogisk verksamhet, men för att i längden bedriva en fungerande arkivpedagogisk verksamhet krävs särskilda projektstöd upprättade för ändamålet samt en ökad samverkan mellan arkiven, museerna och biblioteken. För att utveckla samarbetet med skolan föreslås en ökad användning av lärare, efter mönster från Tyskland och Storbritannien, som pedagogisk resurs inom arkivpedagogiken. / The purpose with this thesis is to investigate the potential within archives concerning educational practice. We look at how the archives present themselves and make themselves available towards pupils and teachers. Our analysis is based on interviews using a qualitative method and also policy documents from four different types of archives in Sweden.An important part in this thesis is the concept, historical consciousness. We investigate how educational practice within archives could develop pupils historical consciousness. Our investigation reveals that our chosen archives wants to develop their educational practice towards schools, but to be able to do so they need financial support and increased cooperation between archives, museums and libraries.To develop their cooperation with schools we propose that the archives should employ teachers as a resource for pedagogical purpose.

SammanfattningI denna uppsats har jag har valt att fokusera på hur film används i den svenska grundskolans obligatoriska historieundervisning i årskurserna 7-9. Tanken är att belysa hur film används som redskap och komplement i undervisningen och på vilket sätt filmen följs upp. Undersökningen har visat att användandet av film kan fungera som komplement i undervisningen, då detta i mångt och mycket kan ge en djupare förståelse och inblick i människors livsvillkor och samhällets förändringar genom historien. Men det är själva uppföljningen och bearbetningen av filmen som är avgörande om historiefilmer ska fungera i undervisningssyfte. Undersökningen utfördes som en halvtstrukturerad kvalitativ intervju. Detta val av förfarande grundar sig i att jag var ute efter så öppna svar som möjligt, vilket gav respondenterna möjlighet att prata mer öppet. Undersökning har visat att användandet av film i historieundervisningen är ett av många redskap som läraren kan använda sig av för att motivera eleverna för ämnet historia. Undersökningens resultat har även visat att eftersom många av dagens grundskoleelever har stora språksvårigheter, kan det bli svårt för läraren när denne ska välja film. Men trots det faktum att många grundskoleelever har språksvårigheter, borde detta inte vara ett hinder när läraren väljer att visa film i historieundervisningen. Anledningen är att tittaren i mångt och mycket faktiskt förstår vad filmen handlar om även om denne inte förstår vad skådespelarna säger. Det är alltså möjligt för eleven att hänga med i filmen och förstå dess huvudsakliga handling även om skådespelarna talar ett annat språk.

Denna uppsats behandlar innehållet i den svenska gymnasieskolans historieundervisning. Den undersöker huruvida skolan lyckas med att ge eleverna en kulturellt mångfacetterad kunskap i historia som kan ge eleverna en god grund för förståelse av deras medmänniskor. Vidare vill den utreda hur världens olika kulturer representeras och presenteras i undervisning och läroböcker. Till grund för resultaten som presenteras i uppsatsen ligger en enkätundersökning med 100 informanter, 20 intervjuer och en undersökning av två av de största läroböckerna för historia på gymnasiet. Dessa undersökningar kunde belägga att icke-västerländsk historia nedprioriteras hårt både i klassrummen och i läroböckerna. De kunde även visa på att man inom den svenska gymnasieskolan inte lyckas med de mål som skolverket sätter upp kring historieundervisningens mångkulturalitet.

I detta arbete har vi valt att undersöka om, och på vilket sätt, ett museibesök kan skapa förutsättningar för utveckling av elevers historiemedvetande. För att besvara frågeställningen har vi specificerat den i underfrågor som riktar sig dels mot historielärares och dels mot museipedagogers pedagogiska material kring museibesök. Vi har valt att göra detta genom att genomföra kvalitativa analyser av intervjuer med museipedagoger och historielärare samt som komplement analyserat de olika verksamheternas styrdokument. Detta har vi gjort utifrån vårt teoretiska ramverk bestående av Deweys allmänpedagogiska erfarandebegrepp och begreppet historiemedvetande som är centralt i läroplanens kursplan för Historia. Resultatet visar att de olika pedagogerna vill dela med sig och få information inför besöket för att göra det så givande som möjligt. Museipedagogen tar sedan över undervisningen och kan med museets resurser utveckla elevernas historiemedvetande på ett sätt som inte är möjligt i skolan. Slutsatsen säger att eleverna behöver förkunskap men att museipedagogerna med hjälp av berättelser, källor och miljöer kan ha stora möjligheter till att ge eleverna primära erfaranden som sedan kan utvecklas med hjälp av läraren i klassrummet.

Tanken med studien var att försöka få en uppfattning om och problematisera kring hur elever tänker om och upplever historisk populärfilm. Vidare var syftet att utröna huruvida populärfilm i klassrummet är till gagn för historieundervisningen och om den kan bidra till elevers kritiska tänkande. Jag fann att historisk populärfilm hör hemma i historieundervisningen förutsatt att den följs upp med en klassdiskussion som syftar till att gemensamt lyfta fram kritiskt tänkande och aktiv bedömning av filmens innehåll. En annan slutsats jag drar av undersökningen är att lättsam, historisk populärfilm, gärna med komiska inslag, är att föredra vid filmvisning för yngre mellanstadieelever då denna typ av film underlättar processen av kritiskt tänkande och bedömning. Min tredje och sista slutsats är att filmvisning skapar en plattform för klassdiskussioner där alla med utgångspunkt från en gemensam referensram kan lyfta fram individuella erfarenheter, kunskaper eller felskaper vilket bäddar för ett ökat kunskapande i gruppen.

Detta är en undersökande studie om historisk skönlitteratur i undervisningen i skolår 4-6. Huvudarbetet består av sexton kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Det övergripande syftet har varit att undersöka vad skönlitteratur kan tillföra historieundervisningen i grundskolans årskurser 4-6. Detta har vi gjort genom att besvara våra frågeställningar: Hur används skönlitteratur i historieundervisningen i skolåren 4-6? På vilket sätt berikas historieundervisningen genom användning av skönlitteratur? På vilket sätt tycker lärarna att användandet av skönlitteratur i historieundervisningen bidrar till att ge eleverna ett större historiemedvetande? Våra resultat visar att historisk skönlitteratur används både som komplement och i fördjupningssyfte. Resultaten visar även att skönlitteraturen i stor utsträckning berikar historieundervisningen och bidrar till ett fördjupat historiemedvetande hos eleverna. / This is an examining study of historical fiction in the teaching in school years 4 to 6. The main part of the study consists of sixteen qualitative interviews with teachers and pupils. The overall purpose of the study has been to examine what fiction can convey to the history teaching in school years 4 to 6. In order to do so we have reached to answer our questions at issue: How is fiction used in history teaching in school years 4 to 6? In what way is the history teaching being enriched by the use of fiction? In what way do the teachers find that the use of fiction in the history teaching, contributes to give the pupils a concept of history? Our results show that fiction is used both as a complement and as a primary tool in teaching. The results also show that fiction to a greater extent enriches the history teaching, and contributes to the pupils’ concept of history.