<p>Klasserna i dagens skolor blir allt större eftersom ekonomin stramas åt. Antalet elever per pedagog blir fler och fler, vilket också innebär att fler elever med särskilda behov finns i varje klass. Det forskas en hel del om dyslexi men forskningen är ännu inte fullständig. Det kommer hela tiden nya sätt att se på dyslexi och var dess svårigheter finns och beror på. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur skolans pedagoger och specialpedagoger arbetar med elever som har dyslexi för att dessa elever ska uppnå målen i matematik. För att besvara våra forskningsfrågor har vi genomfört sex intervjuer, varav fyra intervjuer med pedagoger och två med specialpedagoger. Undersökningarna har genomförts på olika skolor i Skåne och Blekinge. I intervjuerna framgår det att undervisningen med elever som har dyslexi bör konkretiseras för att skapa en ökad förståelse. För att konkretisera undervisningen bör pedagoger använda olika former av hjälpmedel beroende på eleven och elevens behov.</p>

<p>Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst musik och fått verktyg för att arbeta med musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda musik för att stödja undervisningen. En slutsats som kan dras är att pedagogerna behöver mer kompetens i hur musik kan främja lärandet och hur musik kan användas i andra ämne. <strong></strong></p>

<p>Uppsatsen behandlar språkstörningar, och tar upp möjliga bakomliggande orsaker samt hurman kan underlätta för barn som lider av språkstörningar. Syftet är att skapa en förståelsekring språkstörningar och att ta reda på hur man kan underlätta för de barn som lider avspråkstörningar. Vår undersökning är baserad på intervjuer med logopeder, talpedagoger ochspecialpedagoger som arbetar med språkstörda barn dagligen. Anledningen till att vi valde attintervjua personer från dessa yrkeskategorier är för att de har breda kunskaper om barn medsärskilda behov.Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att uppkomsten till språkstörningar fortfarande ärokänd, men det finns dock teorier som pekar på ärftlighet som möjlig bakomliggande orsak.Uppsatsen innehåller även tillvägagångssätt samt tips på hjälpmedel som kan underlätta förbarn med språkstörningar.</p>

<p><strong><em>Bakgrund</em></strong>Bakgrunden till uppsatsen är att vi vill lyfta fram möjligheterna för barn med ADHD och Aspergers syndrom att gå i en vanlig skola. För en pedagog som har elever i verksamheten med dessa svårigheter skapas det dagligen problematiska situationer som påverkas av tid, material, ekonomi och acceptansen från klassen och skolan. Utöver detta vill vi lyfta fram möjligheterna som finns, vill vi utvecklas inom området och få en ökad förståelse för barn med diagnos, för att på bästa sätt kunna ge dessa barn en fullständig skolgång. Vår förhoppning är att kunna inkludera alla elever i den gemensamma skolan. Vi vill ta reda på om och hur det arbetas med att inkludera eleverna med dessa neuropsykiatriska diagnoser i verksamheten.</p><p> </p><p>Syftet är att ta reda på vilket stöd det finns för elever med ADHD och Aspergers syndrom att gå i en vanlig skola.</p><p> </p><p>Våra frågeställningar är:</p><p>1. På vilket sätt stödjer pedagoger elever med neuropsykiatriska diagnoser i skolår 1-3?</p><p>2.Vilka hinder eller svårigheter finns det för pedagoger att ge det stöd elever med neuropsykiatriska diagnoser behöver?</p><p> </p><p><strong><em>Metod</em></strong>Vi har valt att intervjua fyra pedagoger och två föräldrar, för att få djupare infallsvinklar och förståelse för hur de samspelar med dessa barn. Vi anser att svaren skulle bli djupare och mer ingående om vi använde oss av intervjuer istället för enkäter. Enkätsvar skulle inte ge lika mycket utrymme för tolkning som påverkar validiteten, därför anser vi att intervjuer är det som ger det rimligaste resultaten, då vi ville göra en kvalitativ undersökning.</p><p> </p><p><strong><em>Resultat</em></strong>I undersökningen har vi kommit fram till att det inte verkar finnas några större svårigheter som gör att dessa elever med neuropsykiatriska diagnoser inte skulle kunna gå i en vanlig klass. Det som kan bli ett problem är att eleverna växer ifrån varandra när de kommer upp i årskurserna, olikheterna blir då mer påtagliga för denna elev och för resten av eleverna i klassen.  Det var ingen av våra intervjupersoner som tyckte att deras barngrupp inte fungerat, utan eleverna accepterat och respekterat varandra väl. Föräldrarna tyckte klasskamraterna var mycket förstående mot deras barn och de har aldrig mött några större bekymmer från dem.  Det finns många hjälpmedel att få del av, både för föräldrar och pedagoger. Ett av de största hjälpmedlen är habiliteringen som finns som stöd för både skolan och hemmet.<strong> </strong></p>

<p>According to the curriculum the teachers have a responsibility to adjust the activities in the classroom in order to suit the pupils and to give them the means of assistance the pupils need to be successful in their learning. The teachers should also stimulate the interest to learn and support the pupils’ self esteem. One of the problems a dyslectic pupil faces is an often weak self esteem. Another is the weak phonological awareness which makes it hard to fully understand the context and to recognize different phonemes when writing. Their difficulties in writing results in a resistance to improve their own texts.</p><p>The methods of teaching which are said to be positive to pupils with dyslexia are used by the teachers at the reviewed school. They use teacher controlled lessons instead of individual work. They support the pupils with lesson’s notes which the pupil could complete with own words. They use pictures to support the theme of the lesson. They read many texts aloud.</p><p>Among the aids that are described as important to the dyslectic pupils are the computer and the programs adjusted to the special needs a dyslectic pupil has. The pupils in the separate class are given a computer, but the use of the supporting programmes is low. The computer is also regarded as a tool to increase one’s self esteem.</p><p>Föhrer and Magnusson as well as one of the teachers mean that the computer increase the pupil’s self esteem.</p><p>Taube asserts that in order to increase the self esteem the pupil needs to experience a number of concrete successes from one’s own work. The teachers at the reviewed school have some extra hours as a resource to use to support the pupils individually. The fact that the class is small helps the teachers to know the pupil.</p> / <p>Skolans styrdokument är tydliga med att skolan har ett stort ansvar för att anpassa verksamheten i klassrummet och ge eleverna de hjälpmedel som de behöver för att klara utbildningen. Lärarna ska stimulera intresset att lära samt bevara eller höja elevens självkänsla. Ett av de problem som en dyslektiker står inför är en ofta svag självkänsla. Ett annat är den låga fonologiska medvetenheten, vilken gör det svårt att läsa med sammanhang samt att känna igen de olika fonemen när texter ska skrivas. Svårigheterna att skriva kan göra att eleven har ett motstånd mot att bearbeta sina texter.</p><p>De undervisningsmetoder som framhålls som positiva för elever med dyslexi används av lärarna på den undersökta skolan. De arbetar med lärarledda lektioner istället för självständigt arbete. De ger eleven basanteckningar som eleven kan komplettera med egna ord. De använder bilder som stöd för lektionens innehåll. De läser många texter högt för klassen.</p><p>Bland de hjälpmedel som framställs som betydande för dyslektikern är datorn med dyslexianpassade program. Eleverna i den specialutformade dyslexiklassen får alla en dator men använder hjälpprogrammen i liten utsträckning. Datorn ses också som ett verktyg för att höja självkänslan.</p><p>Taube menar att för att höja självkänslan behöver eleven få uppleva en rad konkreta framgångar i det egna arbetet. Lärarna på den undersökta skolan har en extra resurs i form av tid för att stödja eleverna individuellt för att de ska kunna uppleva framgången. Att klassen är liten gör också att lärarna känner varje enskild elev bra och har lätt att hitta metoder att stödja eleven.</p>

Uppsatsen utreder ifall det finns en möjlighet till kostnadsbesparingar genom att erbjuda en stor andel av den äldre befolkningen hjälpmedel. Dessa hjälpmedel är tänkta att ha i förebyggande syfte för att minska antalet höftfrakturer. Perspektivet för analysen är samhällsekonomiskt, det vill säga alla möjligheter till kostnadsbesparingar antas tillkomma samma aktör. En uppdelning mellan landsting och kommun görs med andra ord inte. I en cost-benefit kalkyl görs en uträkning på vilken nettoeffekt som uppnås på den samhälleliga välfärden genom att antalet höftfrakturer minskar. En makroundersökning ligger till grund för de hjälpmedel som studeras. De två hjälpmedel som tas upp i rapporten är höftskyddsbyxan och rollatorn. Resultatet visar att man vid en viss minskning av olycksfallsfrekvensen kan uppnå en positiv nettoeffekt på den samhälleliga välfärden. Utifrån undersökningar som har gjorts på reduceringen av olycksfall som användningen av hjälpmedel bidrar till, visar kalkylerna resultat på vilka kostnadsbesparingar som kan göras. I framräkningarna för de kommande 45 åren visas det hur dessa kostnadsbesparingar kontinuerligt kommer att öka i och med att den äldre andelen av befolkningen ökar. Uppsatsen kan utgöra underlag för diskussion om huruvida vårdens organisation tjänar på att byta perspektiv från suboptimering av olika områden till mer långsiktiga samarbeten.

According to the curriculum the teachers have a responsibility to adjust the activities in the classroom in order to suit the pupils and to give them the means of assistance the pupils need to be successful in their learning. The teachers should also stimulate the interest to learn and support the pupils’ self esteem. One of the problems a dyslectic pupil faces is an often weak self esteem. Another is the weak phonological awareness which makes it hard to fully understand the context and to recognize different phonemes when writing. Their difficulties in writing results in a resistance to improve their own texts. The methods of teaching which are said to be positive to pupils with dyslexia are used by the teachers at the reviewed school. They use teacher controlled lessons instead of individual work. They support the pupils with lesson’s notes which the pupil could complete with own words. They use pictures to support the theme of the lesson. They read many texts aloud. Among the aids that are described as important to the dyslectic pupils are the computer and the programs adjusted to the special needs a dyslectic pupil has. The pupils in the separate class are given a computer, but the use of the supporting programmes is low. The computer is also regarded as a tool to increase one’s self esteem. Föhrer and Magnusson as well as one of the teachers mean that the computer increase the pupil’s self esteem. Taube asserts that in order to increase the self esteem the pupil needs to experience a number of concrete successes from one’s own work. The teachers at the reviewed school have some extra hours as a resource to use to support the pupils individually. The fact that the class is small helps the teachers to know the pupil. / Skolans styrdokument är tydliga med att skolan har ett stort ansvar för att anpassa verksamheten i klassrummet och ge eleverna de hjälpmedel som de behöver för att klara utbildningen. Lärarna ska stimulera intresset att lära samt bevara eller höja elevens självkänsla. Ett av de problem som en dyslektiker står inför är en ofta svag självkänsla. Ett annat är den låga fonologiska medvetenheten, vilken gör det svårt att läsa med sammanhang samt att känna igen de olika fonemen när texter ska skrivas. Svårigheterna att skriva kan göra att eleven har ett motstånd mot att bearbeta sina texter. De undervisningsmetoder som framhålls som positiva för elever med dyslexi används av lärarna på den undersökta skolan. De arbetar med lärarledda lektioner istället för självständigt arbete. De ger eleven basanteckningar som eleven kan komplettera med egna ord. De använder bilder som stöd för lektionens innehåll. De läser många texter högt för klassen. Bland de hjälpmedel som framställs som betydande för dyslektikern är datorn med dyslexianpassade program. Eleverna i den specialutformade dyslexiklassen får alla en dator men använder hjälpprogrammen i liten utsträckning. Datorn ses också som ett verktyg för att höja självkänslan. Taube menar att för att höja självkänslan behöver eleven få uppleva en rad konkreta framgångar i det egna arbetet. Lärarna på den undersökta skolan har en extra resurs i form av tid för att stödja eleverna individuellt för att de ska kunna uppleva framgången. Att klassen är liten gör också att lärarna känner varje enskild elev bra och har lätt att hitta metoder att stödja eleven.

Uppsatsen behandlar språkstörningar, och tar upp möjliga bakomliggande orsaker samt hurman kan underlätta för barn som lider av språkstörningar. Syftet är att skapa en förståelsekring språkstörningar och att ta reda på hur man kan underlätta för de barn som lider avspråkstörningar. Vår undersökning är baserad på intervjuer med logopeder, talpedagoger ochspecialpedagoger som arbetar med språkstörda barn dagligen. Anledningen till att vi valde attintervjua personer från dessa yrkeskategorier är för att de har breda kunskaper om barn medsärskilda behov.Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att uppkomsten till språkstörningar fortfarande ärokänd, men det finns dock teorier som pekar på ärftlighet som möjlig bakomliggande orsak.Uppsatsen innehåller även tillvägagångssätt samt tips på hjälpmedel som kan underlätta förbarn med språkstörningar.

Forskarna menar att dyskalkyli är lika vanligt förekommande som dyslexi. För att hjälpa elever med dyskalkyli är det viktigt att upptäcka svårigheterna så tidigt som möjligt. Internationell forskning har genomfört tester för att finna orsaken till dyskalkyli och därmed kunna ställa en tidig diagnos samt sätta in tidig hjälp. Jag har därför undersökt vilken kunskap lärare har för att kunna upptäcka dyskalkyli och anpassa undervisningen för att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. För detta ändamål genomfördes ett antal intervjuer med lärare som arbetar med matematikundervisning i de tidigare skolåren. I undersökningen har det framkommit att det talas väldigt lite om dyskalkyli och kunskapen om begreppet är enligt informanterna ganska begränsad. Dyskalkyli har inte fått samma uppmärksamhet som dyslexi trots att litteraturen betonar att det är lika viktigt att kunna räkna som att kunna läsa och skriva för att klara sig i dagens samhälle. Å andra sidan visade det sig att elever med matematiksvårigheter får hjälp även om svårigheterna kanske inte fått benämningen dyskalkyli. Undersökningsresultatet visade dock tydligt att dyskalkyli endast förekommer sällsynt vilket kan ha sin förklaring i att en säker diagnos inte kan ställas förrän eleverna är äldre. Studien visade också att informanterna vill ha mer kunskap om hur dyskalkyli kan upptäckas och därmed ännu bättre kunna bemöta elever med matematiksvårigheter.

Detta examensarbete har innefattat en utformning av en hjälpmedelscentral i S:t Petersburg, Ryssland. Hjälpmedelscentralen i Vällingby har varit våra uppdragsgivare. Syftet var att ge ett idéförslag där barn med funktionshinder ges en upplevelse och en möjlighet att testa olika hjälpmedel. Delarna som ingick i utformningen var: reception, utställning, väntrum, upplevelserum samt utprovningsrum. Vi har arbetat med att skapa miljöer som främjar utvecklingen och självförtroendet hos barn med funktionshinder. Det innebär en trygg- och sinnesstimulerande lokal. För att skaffa de kunskaper som krävts i detta projekt har vi genomfört en utprovning, gjort studiebesök och pratat med ämnesexperter. Lämplig litteratur i områdena informationsdesign, barns utveckling, sinnestimulering och utställningar har använts. Examensarbetet har resulterat i ett idéförslag samt en rapport. För att visualisera idéerna har illustrationer och en planritning tagits fram. I rapporten som följer kan det utförligt läsas om de delar som lett fram till utformningen samt hur denna kom att se ut.