Denna studie behandlar det visuella hjälpmedlet skolplanscher. Syftet med studien är att undersöka hur skolplanscher från 1920–1950 (storhetstiden för skolplanscher i Sverige) illustrerar svensk historia och hur dessa illustrationer stämmer överens med undervisningsplanen och läroböcker för historieämnet från samma tid. Materialet i studien utgörs av 18 skolplanscher producerade mellan 1920–1950 med varierande motiv av svensk historia. Studiens resultat visar på att det finns en överenstämmelse mellan skolplanschernas illustrationer av svensk historia och undervisningsplanens och läroböckernas text- och innehållsstoff. Överenstämmelsen går även att se på detaljnivå i vissa fall. I relationen mellan skolplanschernas illustrationer, undervisningsplanen och läroböckerna syns framförallt två skillnader. Skolplanschernas illustrationer är mindre personinriktade mot högt uppsatta än vad undervisningsplanen och läroböckerna är, och krig är mer nedtonat i skolplanscherna och undervisningsplanen än läroböckerna. I studien framkommer också flera framträdande mönster i skolplanschernas illustrationer av svensk historia. Dessa mönster är att skolplanscherna ger en historieillustration som är händelse- och detaljrik, kvinno- och barnfattig och att det ofta går att urskilja avbildade personer i skolplanscherna illustrerade som överordnade eller med hög social status.

Abstract Communication is important for children’s verbal development. The speaking language is our main communication, but we also use our body language when talking to other people. For some people our body language is the most important language and that’s why we need certain tools to make it easier for everyone to communicate with each other. In Sweden we have Swedish Sign Language and a communication tool called TAKK translated to English as Sign as Option and Complimentary Communication and are often used as a tool in preschools for children with delayed language development. This study is a qualitative research study based on an observation in a preschool. The focus on the study is to find out how teachers in the preschool use TAKK, what main difficulties they may have, working with it and also who’s it’s used for.   I used Observation as a method for this study. I visited the preschool for a week, one hour a day and during different situations of the day to be able to see every aspect and different situations. Both planned and unplanned.  The result of this study was that I could see that TAKK was used in many different situations of the day and with all children. Teachers used it in planned gatherings and in spontaneous situations. They were new to the approach and that was clear in the way they used the communication tools, but they were also firm and consistent in their work and therefore developed their knowledge quicker.

Den här studien undersöker hur fyra gymnasielärare i Malmö upplever att undervisa i samhällskunskap på distans samt huruvida det går att använda sig av vedertagna didaktiska tankesätt vid distansundervisning. Detta genom en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer. Tidigare forskning om ämnet visar att distansundervisning ofta upplevs som positivt av elever, och att likvärdiga resultat går att uppnå på distans som med traditionell undervisning. Vårt resultat visar dock att de lärare vi intervjuat upplever mer eller mindre svårigheter med distansundervisning. Detta grundar sig främst i att det är svårt att använda sig av samma metoder på distans som lärarna normalt sätt använder sig av. Slutsatsen av arbetet är att intervjusvaren tyder på att lärarna ofta upplever en viss problematik med distansundervisning samt att deras undervisningsmetoder har behövt ändras.

Adler, Camilla och Siwe, Jessica (2020). ”Jag har typ bara skrivit på dator, jag har typ aldrig skrivit på papper”- Om analogt och digitalt skrivande i skolan.. “I´ve kind of only used the Computer for writing, I`ve kind of never used Pen and Paper” - About analogue and digital writing in SchoolVi hoppas få fram resultat som kan gynna elevers skrivutveckling oavsett om det är inom analogt eller digitalt skrivande och om eleven är i behov av specialpedagogiskt stöd eller inte. Att kunna skriva och göra sig förstådd oavsett det är analogt eller digitalt är viktigt för den enskilde individen och på sikt även för samhället. Syftet med vår studie var att ta reda på hur lärare uppfattar det analoga och digitala skrivandet i ämnet svenska samt hur elever upplever sitt skrivande oavsett om det är analogt eller digitalt. Vi önskade få reda på om lärares uppfattningar och elevers upplevelser skilde sig åt eller om de hade en samsyn. Våra frågeställningar var:•Vilken uppfattning har lärare av arbetet med analogt skrivande?•Hur upplever elever sitt skrivande när de skriver analogt?•Vilken uppfattning har lärare av arbetet med elevers skrivande via digitala hjälpmedel?•Hur upplever elever sitt skrivande via digitala hjälpmedel?Vi har knutit an vår studie till Vygotskijs (1934, 1999) sociokulturella teori där lärandet sker i ett samspel och där den proximala utvecklingszonen med hjälp av Säljös (2010) stöttor vägleder eleven och chansen till att lyckas ökar. Vi har även knutit vår studie till de inåt- och utåtriktade skrivteorier där Hoel-Lökensgard (1997) belyser hur elever tänker och handskas med de problem som kan uppstå vid skrivning och hur de löser dessa. Sammantaget belyser både Vygotskij, Säljö och Hoel- Lökensgard att skrivning sker i ett sammanhang då det är både ett socialt och ett språkligt möte som sker. Artefakter såsom fysiska och medierande belyses och relateras till den sociokulturella teorin. MetodDet material vi har samlat in är av kvalitativ art. Detta har vi samlat in genom intervjuer med elever och frågeformulär till lärare. Vi genomförde även pilotstudier för att höja tillförlitligheten på studien. Dessa genomfördes både med intervjuerna samt med frågeformulären. Intervjuerna spelades in och transkriberades, detta för att lättare bearbeta och analysera svaren. Efter flertalet noggranna genomläsningar sattes svaren in i en innehållsanalys där de kondenserades och blev till olika teman. Frågeformulären ändrades automatiskt via Google formulär till diagram med procentsatser som vi sedan gjorde om till stapeldiagram. ResultatDigitaliseringen i skolan har en viss god effekt. Majoriteten av eleverna använder sig av digitala hjälpmedel i form av program som IntoWords och AppWriter, men det finns en stor skillnad på vilka digitala hjälpmedel som används, i vilket syfte de används och hur aktivt de används. Elevsvaren visar att de digitala hjälpmedlen mest gynnar elever i skrivsvårigheter. De utan skrivsvårigheter använder endast ordbehandlingsprogrammens hjälpfunktioner. De använder också datorn mest som skrivmaskin och uttrycker att datorn är praktisk då det blir enklare att redigera texter medan de i skrivsvårigheter använder hjälpmedlen samt slipper forma bokstäver. Lärarna var av en annan uppfattning, nämligen att digitala hjälpmedel gynnar alla. Resultaten visar dock på att elever förväntas vara mer självständiga än vad de är, vilket elever utan skrivsvårigheter klarar av medan elever i skrivsvårigheter behöver mer stöttning. Detta visar på vikten av att undervisa elever i hur de digitala hjälpmedlen fungerar. Lärare ansåg också att kvaliteten på elevernas texter blir bättre när de skriver på datorn och att motivationen hos eleverna höjs. Här håller eleverna med då alla föredrar att skriva på datorn. Däremot gillade samtliga mellanstadieelever och två av gymnasieeleverna att skriva för hand men föredrar ändå att använda datorn då det är lättare och mer praktiskt.Specialpedagogiska implikationerI vår studie fann vi att elever förväntas vara mer självständiga än vad de faktiskt är, vilket elever utan skrivsvårigheter klarar medan elever i skrivsvårigheter behöver mer stöttning. Detta för att aktivt använda de digitala hjälpmedel som finns tillgängliga i deras datorer. Betydelsen av kontinuerlig fortbildning för lärare i digitala hjälpmedel samt att presentera och repetera dem för elever är av stor vikt. Vi fann att de digitala hjälpmedlen mest gynnar elever i skrivsvårigheter. De utan använder mest ordbehandlingsprogram som exempelvis tittar på stavning. Samspelet mellan elever och lärare brister då elever inte får den stöttning de behöver och har rätt till. Det är en utmaning i den digitala miljön att se till att den utveckling vi som blivande speciallärare vill se hos eleverna verkligen också sker.

Toalettstolen är en av de viktigaste delarna i badrummet. Utöver att fylla sin givna funktion, är det viktigt att toalettstolen passar in i rummet, håller i många år och lätt att både använda och rengöra. I vissa situationer kan det vara svårt att använda den vanliga toalettstolen, på grund av en sjukdom eller bara att man behöver gå på toa flera gånger under natten. Uppdraget givet av Eurotrade Wholesale AB har varit att utveckla en befintlig höj- och sänkbar bäckenstol vid användande av WC. För att klara av detta uppdrag har gruppen använts sig av designprocessen. Designprocessen består utav tre faser: analysfas, kreativ fas och genomförandefas. I början av arbetet tilldelades gruppen en prototypstol utgiven av Eurotrade Wholesale AB. Denna prototyp utvärderades med hjälp av användartest och aktivitetsanalys och därefter skapades en kravspecifikation i samråd med Eurotrade Wholesale AB. Arbetet fortlöpte med brainstorming och konceptskisser som senare utvärderades med hjälp av Pughs konceptsalsmatris. Det vinnande konceptet gick till vidareutveckling och därefter skapades två 3D modeller för att avsluta med simuleringstester i Solidworks. Efter en teoretisk aktivitetsanalys hade utfört på slutkonceptet kunde det konstateras att slutkonceptet kräver färre aktiviteter vid både användning och reglering. Det framtagna konceptet är även mer stabil än den givna prototypen och klarar av en högre last utifrån de simuleringar som har gjorts. Projektet syfte är uppfyllt och alla ska-krav har blivit uppnådda. Vid ett eventuellt fortsatt arbetet hade gruppen arbetat vidare uppfylla återstående två bör-krav. Det innebär en materialundersökning, för att bland annat utvärdera materialet, kolla om materialet är återvinningsbart och utvärdera hållfastigheten i sitsen, utvärdera priset för att se om produktionspriset <250 kr och ytterligare vidareutveckla slutkonceptet. / The toilet seat is one of the most important parts of the bathroom. In addition to fulfilling its given function, it is important that the toilet seat fits in the room, lasts for many years and is easy to use and clean. In some situations, it can be difficult to use the regular toilet seat, due to an illness or just having to go to the toilet several times during the night. The assignment given by Eurotrade Wholesale AB has been to further develop an existing height-adjustable pelvic chair when using the toilet. To accomplish this task, the group has used design process. The design process consists of three phases: analysis phase, creative phase and execution phase. At the beginning the group was assigned a prototype chair published by Eurotrade Wholesale AB. This prototype was evaluated using user testing and activity analysis and then a requirements specification was created in consultation with Eurotrade Wholesale AB. The work continued with brainstorming and concept sketches which were later evaluated using Pugh's concept matrix. The winning concept went to further development and then two 3D models were created to finish with simulation tests in Solidworks. After a theoretical activity analysis

No description available.

En känsla av otillräcklighet –Svensklärarens metoder och utmaningar vid läsundervisning hos elever med dyslexi i årskurs 7–9, är en studie som undersöker de undervisningsmetoder lärare använder när de undervisar elever med dyslexi och vilka utmaningar lärare ställs inför. Bakgrunden till studien är att elever med dyslexi kan ha lässvårigheter och det är av stor vikt att de får stödetde behöver i sin läsutveckling. Lärare som undervisar elever med dyslexi behöver kunskaperna för att stötta dessa elever. Att kunna läsa är viktigt i skolans värld men blir ännu viktigare när eleverna kommer ut som vuxna i samhället. Studien innefattar en enkätundersökning av såväl kvalitativ som kvantitativ form och riktar sig till svensklärare som undervisar elever med dyslexi på högstadiet. Denna studie bygger på flera teoretiska utgångspunkter; Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och utifrån Claes Nilholms synvinkel tre olika specialpedagogiska perspektiv (kompensatoriskt perspektiv, kritiskt perspektiv och dilemmaperspektiv). Resultatet av studien visar att lärare använder ett flertal metoder och hjälpmedel i läsundervisningen. Till största del förlitar lärarna sig på inläsningstjänster av olika slag. Vidare visar resultaten att lärare upplever utmaningar när det gäller att undervisa elever med dyslexi. Dessa utmaningar består exempelvis av tidsbrist, elevers brist på motivation, att elever får för lite lästräning och otillräckliga kunskaper hos läraren. Dessutom visar resultaten även på att ett fåtal lärare inte upplever några svårigheter alls när det gäller att undervisa elever med dyslexi i läsning.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lära mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tänkande i en inkluderande skola.Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolår 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjälpmedel används eller inte används. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förälder, klasslärare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslärarens förmåga att skapa struktur och sammanhang är för elever i allmänhet och för elever med dyslexi i synnerhet. Min slutsats är att en kombination av klassrumsundervisning med struktur och muntliga genomgångar och tidig introduktion av kompensatoriska hjälpmedel, där mycket stöd ges vid introduktionen ger elever med dyslexi goda förutsättningar att klara skolan. Önskvärt vore att kombinera struktur och sammanhang, med att använda datorn som ett naturligt verktyg för att läsa, skriva, tala och lyssna för alla elever. Då skulle kompensatoriska hjälpmedel kunna introduceras på ett inkluderande sätt i klassrummet. Detta är en stor utmaning för många pedagoger.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssätt som fungerar i slöjden. De didaktiska läromedlen i slöjden är få och nästan inga alls och för att studien skulle gå att genomföras tillverkade jag ett eget läromedel med olika instruktionsformer – digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete.Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vägleda och underlätta elevernas kunskapsinhämtning till ett självständigt elevarbete i slöjden. Lärarens tid i slöjdsalen begränsas av att ge eleverna stöd till att nå kunskapsmålen. Genom att ta in de digitala hjälpmedlen i slöjden i form av datorer, iPads och smartphones förändras slöjdlärarens arbetssätt från instruktör till handledare. Genom att eleverna själv kan söka upp och undersöka hur hantverket kan utföras och hanteras på skolans slöjdblogg eller YouTube.Med studien ville jag undersöka hur självständiga eleverna kunde bli med hjälp av instruktionsfilmerna, där instruktören på filmen beskriver med berättarröst och händer hur hantverket kan utföras. Jag har använt en ostrukturerad observation och enkät undersökning som metod, eftersom jag instruerat, observerat och väglett eleverna i deras slöjdarbete mot ett färdigt föremål, med hjälp av olika instruktionsmaterialet som tillverkats för studien.Resultatet visade att många elever hade svårt att förstå digitala instruktioner och föredrog den muntliga. Analysen visade att svårighetsgraden i mina instruktioner var högre än elevernas förkunskaper och många av eleverna sakande vana av att använda sig av digital teknik i slöjden.Utveckling utav detta är att förenkla instruktionerna, till att anpassa sig till elevernas kunskapsnivåer. Eleverna behöver träning i att använda digital teknik i slöjden i form av instruktionsfilmer, powerpointpresentationsbeskrivningar och andra beskrivningar som finns på nätet på olika hemsidor och sajter, att använda sig av i slöjden.I slutsatsen ser jag positivt på digitala hjälpmedlen i slöjden och ser med fördel på en slöjdande framtid med digital teknik, där eleverna utvecklas, kan få svar på och lära sig olika hantverk genom olika former av instruktioner.

Vilka metoder och hjälpmedel underlättar för elever i läs- och skrivsvårigheter? / Which methods and tools are useful for students in reading and writing difficulties?