I den här uppsatsen analyseras säsong 1 och 2 av den svenska TV-serien Vår tid är nu, utgiven 2017 respektive 2018. Syftet med undersökningen är att uppmärksamma och problematisera hur den manliga och den kvinnliga homosexualiteten framställs i TV-serien, och se om det finns samband med rådande normer kring sexualitet och genus. Uppsatsen utgår från genusteori i form av queerteori, samt teorier kring representation kopplat till identitet och sexualitet. Undersökningen grundar sig i en närstudie av TV-serien där relevanta scener plockas ut och delas in i en tematisk indelning för att tydligare uppfylla syftet med uppsatsen. I analysen framkommer det att den kvinnliga homosexualiteten kopplas till ett emotionellt band där intimitet, vänskap och kärlek existerar i en monogam och långvarig parrelation mellan två kvinnor. Den kvinnliga homosexualiteten orsakar ingen identitetskris hos karaktärerna utan verkar accepteras, trots att den porträtteras i en tid där homosexualitet ansågs vara en sjukdom. Den kvinnliga homosexualiteten verkar dessutom synonym med en feministisk identitet. I kontrast med den kvinnliga homosexualiteten står den manliga, som framstår som en fysisk drift mer än ett emotionellt band. Den sexuella driften har i serien en mycket större betydelse för den manligas identitet, vilket gestaltas genom att karaktären hamnar i djup identitetskris. Något som kan ses som en följd av separationen mellan det känslomässiga och det fysiska som görs i framställningen av den manliga homosexualiteten.

Denna uppsats är en diskursanalys som granskar läromedel i religionskunskap, riktade till grundskolans senare år, utifrån Lgr11. Syftet är att se vilka normer och värderingar som kommer till uttryck när homosexualitet omnämns, samt hur detta förhåller sig till skolans värdegrund samt läroplan. Analysen utgår ifrån Foucaults idé om att i skapandet av diskurser så kontrolleras människor, detta sker genom ett antal procedurer, vilka han kallar för utestängningsmekanismer, samt att makt utvecklas i relationen mellan människor, och leder till begränsningar för vissa och möjligheter för andra. Exempel på dessa utestängningsmekanismer är när något beskrivs som sjukt eller inte sjukt, är tradition eller inte tradition, samt när något ses som rätt eller fel. Studien består av tre läromedel från olika förlag och publiceringsår. I diskussionen dras slutsatsen att det råder en heteronormativ norm i de analyserade läromedlen.

This essay deals with how young adult literature describes and characterizes young homosexual men. Two novels are analyzed within a framework of queer theory and cultural studies. The focus is on how sociality enforces heteronormativity. The analyses of the novels investigate how the characters think of themselves and their sexuality, what their view of love and relationships are, and how their closest friends and parents react to their homosexuality.

No description available.

No description available.

Omgivningen har stor påverkan till hur ett barn skapar könstillhörighet. Färg är ett huvudsakligt fenomen till hur barn formar och anpassar sig i samhället. Föräldrars åsikter om färg och samhälle är starkt förknippade med barns uppväxt och framtida sexuella läggning. Vilka erfarenheter ett barn får baseras främst på dess närmaste omvärlds åsikter där barnet ständigt befinner sig. Studiens syfte var att undersöka om dessa åsikter från föräldrarar påverkar deras söners färgval i klädsel. Genomförandet har utförts utifrån kvalitativt semistrukturerade intervjuer med föräldrar till söner i förskoleåldern. Studien har inspirerats av ett fenomenografiskt synsätt, där forskaren betraktar människors delade föreställningar om fenomen. Studien innefattade fyra föräldrapar och varje föräldrapar intervjuades enskilt i deras hem. Informanternas olika uppfattningar och synsätt om färg som symbol för homosexualitet och kön synliggjordes i resultatet. Av resultatet framkom hur föräldrar hade personlig inverkan på sönernas färger på klädseln, då föräldrarna inhandlade dem. Sönerna tilläts bära valfria färger på kläderna dock menade föräldrarna hur samhällets förutbestämda könssterotypiska färgkoder hade den främsta effekten, på vilka färger som befanns i deras söners klädsel. Föräldrarna tydliggjorde hur färger under tidigare årtionden kan ha symboliserat homosexualitet, men inte lika markant i dagens samhälle.

I Antingen är du för eller emot – är du emot så är du dum utförs en kvalitativ studie, baserad påintervjuer, av präster och pastorer inom Svenska kyrkan respektive Pingstkyrkan. Syftet är attundersöka prästerna och pastorernas ställningstagande i frågan gällande homosexualitet ochsamkönad vigsel. I resultatdelen presenteras prästerna och pastorernas intervjuer genommeningskoncentrering, där intervjuerna sammanfattas under respektive meningskategori. Ianalysen framgår att två präster ställer sig positivt, medan en av prästerna och alla pastorer ställersig negativt och frågande till homosexualitet och samkönad vigsel.

<p>Uppsatsen handlar om homosexualitet bland män i höga positioner på statliga institutioner. Vi har intervjuat fyra homosexuella män varav tre är yrkesverksamma. Utifrån Bourdieus fältbegrepp har vi försökt förstå chefernas berättelser och försökt skildra vilka sociala koder som man på deras arbetsplatser måste förhålla sig till. Det har visat sig att homosexualitet inte utgjort något större problem för informanterna i deras yrkesliv. Detta kan enligt oss delvis förklaras med att bland annat rationalitet och tolerans utgör centrala aspekter i en normativ intellektuell diskurs som ställer krav på aktörerna inom fältet. Homofobi strider helt enkelt mot de värden som måste omhuldas för att fältet ska kunna upprätthållas.</p>

Studiens syfte är att undersöka hur homosexualitet skildras i svensk TV-reklam. Detta med anledning av mediers möjligheter till att påverka publiken samt utifrån heteronormen i samhället. För att uppfylla målet med studien har ett par frågeställningar formulerats: “Vilka diskursiva teman framkommer i resultatet och vad säger de om framställningen av homosexualitet i TV-reklam?” och “Skiljer sig framställningen av homosexualitet från framställningen av heterosexualitet och i så fall hur?”. Sex olika reklamfilmer som har visats i svensk TV under olika perioder mellan år 2012-2016 har analyserats. Studiens teoretiska ramverk utgörs av representationsteori, queerteori samt multimodal kritisk diskursanalys, förkortat MCDA. Analysarbetet grundas på MCDA som metod. Olika analysbegrepp inom metoden har använts för att utforma ett analysschema som möjliggjort analysen av materialet. Studiens resultat har delats upp i fem olika diskursiva teman. De teman som framkommit är heterosexualitet som norm, handling som bygger på homosexualitet, bred representation, homosexualitet lämnas okommenterat och frånvaro av stereotyper. Den främsta slutsatsen i studien är att heteronormen genomsyrar TV-reklam där homosexualitet framställs. Utöver detta visar studiens teman på att det inte finns några specifika stereotyper av homosexuella personer i reklamfilmerna, att homosexualitet i vissa fall används som något centralt i reklamfilmen och något som för handlingen framåt. Det förekommer även reklamfilmer när homosexualitet gestaltas, men lämnas helt okommenterat.

Syftet med uppsatsen är att identifiera gemensamma teman och mönster i fem livsberättelser som kristna hbtq-personer från olika trossamfund skrivit i sin process att komma ut med sin sexuella identitet, både för sig själva och för sin omgivning. Vilka likheter och mönster går att finna i livsberättelserna? Studien genomförs utifrån en kvalitativ, tematisk innehållsanalys med efterföljande analys utifrån ett religionsociologiskt och ett teologihistoriskt perspektiv. Livsberättelserna hämtade från Lundholm, Anton, (2017). Välkommen in i min garderob – en självbiografisk berättelse om att vara gay och kristen. Libris. Voionmaa, Inkaliisa, (2018). Nu hade vi ju varandra – berättelser från 40 år av ekumeniskt arbete för och av kristna hbtq-personer, Riksförbundet EKHO samt Gyll, Erik, Ohlsson Sandahl, Frida (2018). Så att jag kan komma in – kristen tro och hbtq. Författarna och Riksförbundet EKHO Kyrkan har två synsätt på homosexuell läggning, orätt och fel, vilket grundas av tradition och tolkning i förvetenskapliga bibliska texter. Den andra, att gamla synsätt får ge vika för ett modernt samhälle och en modern kyrka där mänskliga värden såsom demokrati och rätten till sin egen sexualitet är viktigare än judiska lagar och regler som skrevs i en tid då samhället hade andra värderingar, dessa utifrån den kontext som rådde. Flera av berättelserna visar på gemensamma drag som ensamhet, lögn och dubbelliv innan personerna kom ut med sin sexuella läggning.