Ämnet som studien avser att behandla är arbetsrelaterad stress. Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom kommunal sektor förebygger, identifierar och hanterar arbetsrelaterad stress hos sina arbetstagare. Studien är alltså fokuserad mot ett arbetsgivarperspektiv kring området. Empirin samlas in med inspiration från ett fenomenologiskt perspektiv och genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad utformning. Insamling, presentation och diskussion av empirin har utformats med hjälp av tre genomgående teman; förebygga, identifiera och hantera. Studien benade ut i ett enhetligt resultat där respondenterna var mycket eniga kring arbetet med arbetsrelaterad stress. Det förebyggande arbetet handlar i stor utsträckning om att vara närvarande som chef och kunna uppmärksamma stress i arbetet redan i ett tidigt skede. Identifieringen sker oftast genom att uppmärksamma beteendeförändringar hos arbetstagarna. Slutligen hanteras fallen oftast med handlingsplaner som underlag, men eftersom varje fall är väldigt individuellt behövs dessa modifieras för varje enskilt ärende. Slutsatsen blev att arbetsrelaterad stress är ett komplext fenomen som för varje enskilt fall behöver anpassas utefter individens situation. Ett närvarande ledarskap är grundläggande för att känna sina arbetstagare så väl att cheferna lättare kan identifiera när någon av deras arbetstagare är stressad. Det här för att också förebygga problemet innan det blir ohälsosamt. Slutsatsen blir vidare att det finns en hel del utmaningar vid hanterandet av arbetsrelaterad stress. Det krävs ett behjälpligt HR-stöd i kombination med erfarenheter av att kunna modifiera de handlingsplaner som finns tillgängliga. Det finns också en otydlighet kring vem som bär ansvaret för den arbetsrelaterade stressen.

This is a qualitative study that includes municipal employed managers in the health and care sector in the region of Sjuhärad. The aim of the study is to capture the managers experiences of their profession and their relationship towards the concept of work-life balance. The experiences of these respondents will be founded by subjective thoughts and analyzed to later be generalized into an overview of the terms municipal managers in the health and care sector have to work under. The study is constructed by a narrative form and seek for the respondent's experiences or thoughts rather than concrete answers. Karasek and Theorell(1990) theory of "Demand- Control- Support(DCS)" is the basis of the study and will be used as an approach towards the respondents answers as an interpretative. The employed managers has been interviewed and their answers have been categorized into three different themes - Demand, Control and Support. These categories serve as the purpose of clarifying and to find patterns of the respondents work-related situations. Later on, these categories and their content is used as a discussion point, were they become the basis for a comparison with Karasek and Theorells reasoning in their theory. The results showed that there are different kind of boundless conditions in the workplace that affect female municipal managers in the health and care sector. These conditions are often based in the managers strong connection to their control needs. Since these individuals work in so called human service organizations, it exists an element of unpredictability. This circumstance means that total control over their staff, clients or various tasks is something difficult to achieve. Therefore, to deal with the unpredictability the expectations and responsibilities experienced in the professional role comes with a great need for control that is difficult to fully satisfy, which may explain why managers choose to work without boundaries, on their own terms.

Sverige kommer inom en snar framtid vara i behov av ett stort antal undersköterskor, ett behov som kommer vara svårt att möta upp och som kommer kräva åtgärder. I ett försök att möta upp kommande utmaningar ses ”ett förlängt arbetsliv”, att fler blir kvar längre i arbetslivet, som en given strategi. Denna studie syftar till att öka förståelsen för vilka faktorer som är av betydelse för ett förlängt arbetsliv hos undersköterskor inom den kommunala äldreomsorgen. Studien avser att utifrån en kvalitativ ansats undersöka - Vilka arbetsrelaterade faktorer som varit framträdande hos respondenterna i deras beslut om pension? Samt vad respondenterna hade önskat för arbetsrelaterade åtgärder för att möjliggöra ett förlängt arbetsliv? I följande undersökning har 6 stycken semistrukturerade intervjuer tillämpats. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och har kodats efter marginalmetoden. Utifrån intervjumaterial, tidigare forskning och tillämpad teori, Antonovskys - Känsla av sammanhang, har vi haft möjligheten till en fördjupad förståelse utifrån studiens syfte. Resultatet visar på flera faktorer som bidragit till beslut om pension. Respondenterna upplever minskad tid med vårdtagare vilket leder till att det centrala i arbetet får minskat utrymme som leder till att arbetet inte upplevs lika meningsfullt. Bristen på förståelse och stöd från arbetsledningen leder ofta till orimliga mål och visioner och respondenterna upplever ökad arbetsbelastning på grund av detta. Andra faktorer som påverkat respondenterna negativt är nya scheman där fler och kortare arbetspass tillämpas vilket leder till sämre återhämtningsmöjligheter. Undersökningens resultat tyder på minskad meningsfullhet och låg hanterbarhet utifrån rådande förutsättningar.

De fördelar som en mer jämställd arbetsmarknad för med sig har börjat uppmärksammats, kvinnors tillträde till arbeten har ökat generellt, men i vissa branscher finns det fortfarande en tydlig begränsning som motar kvinnors inträde. Byggbranschen är ett exempel på en sådan bransch som inte är inbjudande för kvinnor eftersom den fortfarande är starkt mansdominerad, där normer och värderingar än idag är väldigt maskulina. Dock finns ett intresse både från de allt fler kvinnor som söker sig till branschen, men det finns också ett jämställdhetsintresse från allmänheten vars medvetenhet gällande ämnet har ökat på senare tid. Eftersom intressenters krav på en jämställd verksamhet har ökat så ställs företag inför helt andra förutsättningar idag jämfört med tidigare. Idag har verksamheterna ett behov av att visa upp en legitimitet och för att uppnå detta krävs samhällets godkännande. För att uppnå legitimitet behöver företagen kommunicera och redogöra för sitt jämställdhetsarbete, samtidigt som de faktiskt genomför det de uppvisar. Det är i praktiska handlingen som förändring kan uppnås. Genom att göra en kritisk diskursanalys av företaget JM Bygg AB:s redovisning av jämställdhetsarbete kan de eventuella bakomliggande motiven synliggöras samt hur de uttrycker och framställer sitt arbete med jämställdhetsfrågor. Företagets jämställdhetsarbete under år 2014–2019 har varit utgångspunkt i studien och under dessa år har det skett en lagändring som ställer högre krav på företagets redovisning av sitt jämställdhetsarbete. Då företag möter krav både från samhället och genom lagstiftning riskerar arbetet med jämställdhetsfrågor att fastna i att endast bli en teoretisk handling som i praktiken inte leder till en hållbar förändring.

Denna studie syftar till att undersöka hur chefer ser på sitt eget ledarskap samt hur de upplever att deras ledarskap påverkas av en krisartad situation, i detta fall spridningen av covid-19. Studien syftar även till att lyfta fram ett genusperspektiv på ledarskap. Studiens empiriska material är hämtat från kvalitativa intervjuer som har genomförts med åtta chefer från olika organisationer inom handelsbranschen. Av de åtta cheferna bestod hälften av män och hälften av kvinnor. Intervjupersonerna valdes ut genom ett målstyrt urval och intervjuerna genomfördes på ett semistrukturerat vis för att ge utrymme för respondenterna att svara helt utifrån sina egna perspektiv. Samt för att vi ska ha möjlighet att få en djupare förståelse inom ramen för vårt valda fenomen. Tidigare studier har visat tecken på att dagens ledarskap går att beskriva på otaligt många sätt samt att det finns många olika ledarskapsstilar att anta som ledare. Även kön kan vara en påverkande faktor på ledarskapet på grund av de strukturer och föreställningar som finns gällande det manliga och kvinnliga könet i samhället. Huruvida ledarskapet påverkats av krisartade situationer så säger tidigare forskning att det ställs andra förväntningar på ledarskapet samt ledaren i dessa situationer. Vidare visar vår studie även på en distinktion mellan chefskap och ledarskap. Det framkommer att våra respondenter främst använder sig av en demokratisk ledarskapsstil med inslag av det auktoritära och transformativa ledarskapet. Vidare framgår det att det fortfarande finns föreställningar om ledarskap som är kopplat till kön men att det är en ambivalent frågeställning. Vad gäller ledarskap i kris så visar vår empiri på att våra respondenter inte förändrar sitt ledarskap i grunden men att det sker vissa omprioriteringar i den krisartad situation som råder i vår värld idag. / This study aims to investigate how managers view their own leadership and how they feel that their leadership are affected by a crisis situation, in this case the spread of covid-19. The study also aims to highlight a gender perspective on leadership. The study's empirical material is drawn from qualitative interviews conducted with eight managers from different organizations in the trade industry. Of the eight managers, half were men and half were women. The interviewees were selected through a goal-directed selection and the interviews were conducted in a semi-structured way to allow the respondents to respond completely from their own perspectives and to have the opportunity to gain a deeper understanding within the framework of our chosen phenomenon. Previous studies have shown that today's leadership can be described in countless ways and that there are many different leadership styles to adopt as leaders. Gender can also be an influencing factor in leadership because of the structures and conceptions that exist regarding the male and female gender in society. Whether leadership has been affected by crisis situations, previous research says that other expectations are set for leadership as well as the leader in these situations. Furthermore, our study also shows a distinction between leadership and leadership. It turns out that our respondents mainly use a democratic leadership style with elements of authoritarian and transformative leadership. Furthermore, it is evident that there are still notions of leadership that are linked to gender but that it is an ambivalent issue. As far as leadership in crisis is concerned, our empiricism shows that our respondents do not fundamentally change their leadership, but that there are certain re-priorities in a crisis situation like the one prevailing in our world today.2

Följande studies syfte är att undersöka vilka möjligheter och hinder som deltidsanställda kvinnor inom den kommunala barnomsorgen upplever att de har till att kunna öka sin sysselsättningsgrad till en heltidsanställning. Det är ett aktuellt ämne idag eftersom det redan idag råder brist på utbildad personal inom förskoleverksamheten. Vidare visar den demografiska utvecklingens framtidsprognoser att fler barn kommer att behöva barnomsorg i framtiden samtidigt som verksamheten utmanas av stora pensionsavgångar. Om fler väljer att arbeta heltid skulle det kommande rekryteringsbehovet minska. De teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån innefattar områden som Work Life Balance, krav, kontroll och socialt stöd, ansträngning och återhämtningsmodellen, möjlighetsstrukturen och genussystemet. Undersökningen har genomförts med hjälp av åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultaten belyser att det är mycket individuellt vad kvinnorna upplever som orsaker till sin deltidsanställning samt vilka hinder och möjligheter de ser till en heltidsanställning. Återkommande teman är dock vikten av återhämtning, arbetsmiljö, arbetsbelastning både i hemmet och på arbetet. Genusnormer framträder som högst relevanta för hur många av kvinnorna upplever krav och förväntningar som de ställer på sig själva. Kvinnornas huvudsakliga skäl till att arbeta deltid är relaterat till att deras tid och energi inte räcker till för att kunna balansera mellan arbetslivets- och privatlivets krav.

I en förskoleverksamhet verkar idag olika yrkeskategorier för att skapa de rätta förutsättningarna för att våra barn ska utveckla sitt intresse till ett livslångt lärande. Ett av Skolverkets främsta verktyg för att utveckla- och kvalitetssäkra utbildningen inom förskolans verksamhet går genom ett kollegialt lärande. För att skapa bra förutsättningar för ett kollegialt lärande behöver man förstå hur lärandet hos en vuxen individ skapas och genom det, hur ett arbetslag ges de bästa förutsättningar som finns. Genom begreppet Communities of practice (Wenger, McDermott och Snyder, 2012), som är en beskrivning av en vuxen persons interaktion för att utveckla sin kunskap, skapas grunderna ur en uråldrig och basal utvecklingsprocess som leder till naturliga grupperingar. Dessa spontant skapade grupperingar har ett gemensamt syfte att utveckla sin kunskap omkring ett område eller ämne. Det är i en sådan process som ett kollegialt lärande får sin ansats. Arbetslaget ses som den viktigaste och största resursen i förskolans verksamhet och inom arbetslagets ram verkar förskollärare, barnskötare och outbildad personal, som genom utbildning har nivåer från högskola till gymnasium och ibland ingen alls. Dessa ska tillsammans genom det kollegiala lärandets principer samverka till de ställda kraven utifrån Läroplanen för förskolan (Lpfö 18). Mitt syfte med undersökningen är att skapa en bild av hur förskollärare upplever arbetet med ett kollegialt lärande i arbetslag med en mix av olika yrkeskategorier och kunskapsnivåer och hur förskollärare uppfattar begreppet kollegialt lärande. Resultatet visar bland annat på att det förekommer en varians av uppfattningen av begreppet kollegialt lärande. Det visar också på att det förekommer slitningar inom arbetslagen utifrån friktioner (Stedt, 2013), som skapas av hämmad förhandling eller kommunikationssvårigheter som det också kan kallas. Dessa kan ha sitt utgångsläge i de olika yrkeskategoriernas syn på sin roll och sin betydelse för arbetet med det kollegiala lärandet. / Knowledge is to be regarded as hard currency in today's society. The development of a knowledge society takes place in a high speed. It requires that you as an organization follow along and find ways to develop. The preschool´s task is primarily to help produce knowledge disruptive individuals who never cease to want to learn more. In a preschool environment, today´s different occupational categories work to create the right conditions for our children to develop their interest of lifelong learning. One of the Swedish National Agency for Education´s main tools to develop and quality-assure education within the preschool´s activities through collegiate learning. In order to create good conditions for collegiate learning, one needs to understand how the learning of an adult individual is created and how through that is given a team the best conditions available. Through the concept of communities of practice (Wenger, McDermott & Snyder, 2012), which is a description of an adult's interaction to develop their knowledge where the foundations are created from an ancient and basic developmental process, which leads to natural groupings. These spontaneously created groupings have a common purpose to develop new knowledge about a special area or subject. It is in such processes that collegial learning gets started. In the environment of the preschool the team is seen as the most important and valuable access and in the frame of the teams, different professions collaborate. It is preschool teachers, nannies and uneducated personal, all with different levels of education and knowledge. The levels of education are extended between college and gymnasium, and sometimes no education at all. It is expected of the members of the teams to cooperate through the concept of collegiate learning principles to meet the requirements of the curriculum of preschool (Lpfö 18). Out of Maslows theories of motivation (Hedegaard Hein, 2012) you can get an insight of what motivates an individual on a personal level and what movement of forces affect the collegiallearning and what obstacles that can emerge. My intention with this research is to create a perception around how preschool teachers perceive the teamwork out of the variation of professions and levels of skills. I also want to know how preschool teachers perceive the concept of collegial learning. The result of this research shows amongst other things that there is a variation of perceptio around the concept of collegial learning. It also shows an occurrence of frictions between workers in the teams. One of the reasons to this friction is created from the concept of hampered negotiation or you can call it communication difficulties. These difficulties can be caused by the variation of professions and the perspective of the role of each person and its meaning in the work environment.

Today's professionalisation in sport has given many sports-loving athletes the opportunity to develop a career through sport. However, it is an industry that in most cases is not examined often about how elite athletes experience their lives, especially what happens when their elite career comes to an end. In this study however, the interest lies in exploring male elite athletes' experience in their transition from elite career to their life after the career. The study will be gathered with a framework consisting of the existential sociology perspective to explore how former male elite athletes create meaning in their lives after their elite career. Part of the existential sociology perspective is also to understand how this transition can be understood as an existential imperative. The empirical study has been collated with a qualitative study that involved semi-structured interviews based on a phenomenological approach, with six former elite athletes who were active at the highest level in their respective sports. The results of the study have shown that their transition from an elite career to a post-career life has had a major impact on the elite athletes' experience of meaningfulness. Something that can be interpreted through the concepts of self-control, identity and employability. It is evident that the sport associations play a significant role in how the transition is experienced, whether it’s in a positive or negative sense. But also the importance of their own responsibility for their transition and what aspects the elite athletes themselves may influence play a significant part for a better end to their elite career.

Introduction: The introduction aims to provide a background to the problem in manufacturing companies in terms of logistics and material handling. It provides a brief description of the key areas of this study. Purpose and research question: The purpose of the study is to investigate the internal material supply flow in a manual assembly line. This is accomplished by identifying potential Lean concepts in the material flow for reduced waste and more efficient work. Based on the purpose of the study, two issues were formulated to solve these problems: RQ1: What wastes are present in the material supply flow? RQ2: How can wastes be reduced to increase the efficiency of the material supply flow? Approach and method: A case study was conducted at a producing company and data was collected through literature review, observations and semi- and unstructured interviews. The literature review was collected in order to link the theoretical frame of reference with the result and was obtained from scientific articles and books. Results: A few wastes were identified at the case company, and these were waiting, unnecessary and impractical movements, as well as unused skills. There is no good material handling system at the company that contributes to the cause of some of these wastes. This creates an inefficient flow of material which in turn creates delays. Conclusion: The conclusions that can be drawn in this study are that wastes occur on the case company's assembly line, which creates an inefficient material supply flow. Some Lean tools and concepts were introduced to be able to reduce these wastes and give the case company the opportunity to implement these to achieve an efficient material supply flow. An improvement layout was also developed to reduce waste. Keywords: Logistics, Material supply, Lean, Wastes, Material flow

Automated guided vehicles (AGVs) are the key equipment of flexible production systems and an important means for realizing a modern logistics system that meets the demands of Industry 4.0. AGVs are used from the mid 50th to delegate monotonous work of delivering products from the human to the automated device. In the long run, the usage of AGVs brings huge benefits to the manufacturing companies. But the purchase and installation of these devices significantly increase operational costs. This fact halts small and medium-sized enterprises from adopting this technology on their shop floors. The idea of this thesis work is to design and create a device that can be retailed at a significantly lower price without compromising flexibility and functional properties, to be used by smaller businesses. For this mater are used more affordable parts that can bring the cost down of a final product. This work describes the process of developing a differential drive mobile platform under the control of the robotic operating system. The process includes the development of a virtual model; selection of required components and investigation of their compatibility; development of chassis, suspension, and gear system; development of a hardware interface to interact with hardware components; configuration of different algorithms of control, cartography, and navigation; evaluation of the device. The research method is used in this work is design and creation due to the necessity of creating a physical prototype. The budget specification for the project was set to 50000 SEK and the desired payload capacity was set to 100kg. The work has resulted in the creation of a prototype of the AGV. The cost of the project is 20595 SEK. The evaluation of a prototype resulted in a maximum towing force of 300N. The load capacity is limited by the mobile base is 400kg. Safety sensors are not used in this project as the device was meant to operate in a controlled environment. The work also gives an evaluation of the Gmapping algorithm in case of using the laser scanner (RPlidar A1) and two algorithms of navigation stack: TrajectoryPlannerROS and DWA planner. The final prototype is evaluated to support an autonomous movement within a controlled environment.