Tidigare var det mesta kontorsarbetet förlagt på arbetsplatsen men idag ser verkligheten annorlunda ut. I efterdyningarna av Covid-19 pandemin har allt fler företag ändrat strategi till en hybrid arbetsmodell där medarbetarna erbjuds en kombination av arbete på kontoret och på distans. Det nya normala medför utmaningar för chefer som aldrig tidigare varit ett problem. Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan motivation och de förutsättningar chefer ger sina medarbetare i en hybrid arbetsmiljö samt vilka möjligheter och risker chefer upplever med hybridarbete kopplat till motivation. Studien har undersökt försäkringsbranschen där det nya normala, hybridarbete, är väletablerat. Trots att begreppet hybridarbete är välkänt finns det få studier som avhandlar förutsättningar som chefer ger sina medarbetare för att bibehålla motivation vid hybridarbete. Området ansågs aktuellt att undersöka eftersom förutsättningar för att bibehålla motivation vid hybridarbete är något som angår alla, företagen, chefer samt medarbetare. Motivation är en förutsättning för att lyckas medan avsaknaden av motivation kan leda till negativa konsekvenser. Den teoretiska referensramen består av självbestämmandeteorin samt tidigare forskning. För att besvara syftet baseras studien på en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet grundar sig i sex intervjuer av chefer inom försäkringsbranschen där alla har minst fem års erfarenhet av en chefsposition. Intervjuguiden utformades med utgångspunkt i studiens syfte samt Självbestämmandeteorin. Det understödde till en god struktur under intervjuerna samt banade väg för analys och diskussionsarbetet. Resultatet visar att chefer inom försäkringsbranschen ger förutsättningar till sina medarbetare för att de ska bibehålla motivation vid hybridarbete. Förutsättningarna ges i olika utsträckning men förutsättningarna är fler än de frånvarande. Resultatet visar även på flertalet möjligheter och risker kopplat till hybridarbete och motivation. Om chefer i försäkringsbranschen tar resultatet i beaktning kan det vara ett gott stöd för att bibehålla sina medarbetares motivation i det nya normala.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan anknytningsstilar, arbetstillfredsställelse och arbetsprestation i en hybrid arbetsmiljö, för att skapa en större förståelse för hur anknytning påverkar individers välbefinnande och prestation. Trots en omfattande mängd studier om ämnena anknytningsstil, hybridarbete, arbetstillfredsställelse och arbetsprestation var för sig, återstår det ett betydande kunskapsgap när det gäller att undersöka kombinationen av samtliga. Denna studie genomfördes med en kvantitativ forskningsmetod. Ett bekvämlighetsurval och en webbaserad enkätundersökning tillämpades för insamling av data vilket resulterade i N=59 respondenter. Enkäten baserades på Attachment Style Questionnaires (ASQ) fem delskalor, Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) tre delskalor och Individual Work Performance Questionnaire (IWPQ) tre delskalor. Resultatet från Pearson r och Spearman rho korrelationsanalyser visade att det fanns ett signifikant positivt samband mellan individer med tendenser till trygg anknytning och inre och generell arbetstillfredsställelse samt kontextuell arbetsprestation. Det fanns ett signifikant negativt samband mellan individer med tendenser till otrygg undvikande anknytning och inre och generell arbetstillfredsställelse samt kontextuell prestation. Vidare fanns det ett signifikant negativt samband mellan individer med tendenser till otrygg ambivalent anknytning och inre, yttre och generell arbetstillfredsställelse, samt ett signifikant positivt samband med kontraproduktivt arbetsbeteende. Resultatet av enkla linjära regressionsanalyser visade att ASQ:s delskalor tillit, distans, bifallsbehov och relationsfixering alla var signifikanta prediktorer för inre och generell arbetstillfredsställelse. Resultatet kunde övergripande likställas med tidigare forskningsresultat av de olika anknytningsstilarnas samband med såväl arbetstillfredsställelse som arbetsprestation.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga anledningar till att anställda kommer till kontoret vid hybridarbete.  Metod: Fenomenet har studerats med en induktiv forskningsansats. Studiens resultat har utgått från den insamlade datan. I studien har en kvalitativ surveystudie med ostrukturerade intervjuer använts för insamling av data. Empirin har analyserats med en tematisk analys.  Slutsats: Studien resulterade i många olika anledningar till varför anställda väljer att komma till kontoret vid hybridarbete. Anledningarna har delats upp i kategorierna: socialt, organisationskultur, enkel kommunikation, arbetsmiljö samt skilja på hem och arbete. Kategorierna har alla kopplats till meningsskapande. Anställda strävar efter meningsskapande genom olika faktorer såsom interaktion, sammanhang och faciliteter. / Purpose: The purpose of the study is to map reasons why employees come to the office in hybrid work setups. Method: The phenomenon has been studied using an inductive research approach. The study's results are based on the collected data. A qualitative survey study with unstructured interviews was used for data collection. This has been analyzed through thematic analysis.  Conclusion: The study identified various reasons why employees choose to come to the office in a hybrid work setups. These reasons were categorized as: social, organizational culture, easy communication, work environment, and separating home and work. All categories were linked to sensemaking. Employees seek meaning through factors such as interaction, context, and facilities.

Syftet med studien var att undersöka de förhoppningar som kontorsanställda hade om hur ett framtida arbetsliv, enligt deras mening, bör te sig efter det att de har blivit tvingade att arbeta på distans. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med bekvämlighetsurval kombinerat med snöbollsurval vilket resulterade i tolv intervjudeltagare (n=12). De kom från flera olika verksamheter och hälften var kvinnor och hälften var män. Data från intervjuerna bearbetades med en tematisk analys och resulterade i fyra teman vilka var: 1) frihet i arbetslivet, 2) stöd från arbetsgivare, 3) socialt behov samt 4) attraktiv arbetsgivare. Slutsatsen av studien var att det viktigaste för alla deltagare var att ha en valfrihet gällande var de utförde sitt arbete och de hade en förhoppning att fortsättningsvis kunna ha någon form av hybridlösning. Flera deltagare hoppades även att deras arbetsgivare skulle ta ett större arbetsmiljöansvar vid distansarbete. Vidare uttryckte några deltagare en förhoppning att framöver fortsätta kunna utföra affärsresor för att få det fysiska mötet med kollegor och samarbetsparter från andra orter och länder. / The purpose of this study was to explore the wishes of office employees who have been distance working as prompted by the Covid-19 Pandemic. More specifically, we wanted to find out what wishes that the participants had for their future work life after the pandemic. The qualitative study was designed based on semi-structured interviews. A convenience sample, using a snowball strategy, was selected resulting in 12 participants (n=12) divided equally between men and women. Data was analysed with a thematic analysis resulting in four main themes: 1) a freedom of choice, 2) employer support experience, 3) social needs and 4) employer attractiveness. Overall, participants expressed wishes for choosing their own workplace and have some form of hybrid solution. The participants also hoped that the employer would take a greater work environment responsibility. Some participants wished for the opportunity to still have business trips to get the physical meeting with colleagues and partners from other cities in Sweden and other countries.

Syftet med studien är att undersöka hybridarbetets påverkan på work-life balance utifrån småbarnsföräldrars upplevelse av vad som sker när sfärerna arbetsliv och privatliv flyter samman och gränsdragningarna tenderar att suddas ut. Fokus ligger på att ta reda på hur deltagarna i studien definierar begreppet work-life balance samt vilka potentiella möjligheter och utmaningar det finns med att segmentera respektive integrera sfärerna arbetsliv och privatliv. Resultatet har samlats in genom åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer. En abduktiv förståelseansats och ett hermeneutiskt förhållningssätt har tillämpats. För att analysera resultatet har teorier om gränser, flexibilitet och konflikter, segmentering och integrering samt krav, resurser och stöd använts. Det huvudsakliga resultatet visar att en optimal kombination av arbetsliv och privatliv är högst individuellt och preferenserna skiljer sig åt mellan deltagarna. Det som däremot inte skiljer sig åt är den positiva attityd som samtliga har till hybridarbete som ses som en viktig förutsättning för att sfärerna ska kunna balanseras och manövreras. Med ett flexibelt arbete framkommer ett flertal möjligheter som bland annat berör tid och plats för utförande av arbetet men också utmaningar med bland annat social samvaro, gränsdragning och återhämtning. / The aim of this study is to investigate the impact of hybrid work on work-life balance based on the experience of parents of young children, focusing on the aspect of what happens when the spheres of work life and private life merge and the boundaries tend to blur. The focus is on understanding how the participants in this study define the concept of work-life balance and what opportunities and challenges may occur by segmenting or integrating the spheres of work life and private life. The results have been collected through eight semi-structured qualitative interviews. An abductive understanding approach and a hermeneutic approach have been used. To analyze the results, theories about boundaries, flexibility and conflicts, segmentation and integration as well as requirements, resources and support have been used. The main result shows that an optimal combination of work life and private life is highly individual and the preferences differ between participants. What does not differ, however, is the positive attitude expressed towards hybrid work as an important prerequisite for the spheres to be balanced and maneuvered. Along with flexible work several opportunities arise which, among other things, concern time and place for carrying out the work, but also challenges regarding aspects such as team building, boundary setting and time for recovery.

The study aims to depict how systematic work environment management can be conducted during remote work. Furthermore, the study aims to present what health effects which can follow due to remote work and how the systematic work environment management can be conducted effectively during remote work. To investigate the aim of the study, an inductive approach has been used in order to achieve a generalizable theory. Moreover, a qualitative research strategy has been applied together with semi structured interviews. The focus of the study is from a managers perspective, whereas all of the respondents in the study have experience of being a manager or support of managers. In addition, all of the respondents in the study have insight in work environment management. The respondents’ answers and reasoning together with internal documents constitutes the collected data of the study. Further, the data was interpreted and presented jointly with the empirical data. To achieve a more complex understanding of the study’s data, research has been done to analyze the empirical data through a theoretical context. The study shows that the employees autonom influence of the choice of remote work benefits psychological health. Moreover, the study presents the importance of a distinct communication strategy and how it contributes to employees' psychosocial well-being. Furthermore, the study illustrates how a list of physical criterias can be undergone before employees process remote work to benefit a manner of prevention and that recurrent routines can be implemented to promote physical work environment during teleworking. Lastly, the study depicts how employees' individual conditions affect the chances to achieve a healthy work environment when working from home. / Studien syftar till att redogöra för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas vid hemarbete. Vidare syftar studien till att redogöra för vilka hälsoeffekter hemarbete kan resultera i och hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas framgångsrikt i framtiden vid hemarbete. För att uppfylla studiens syfte har en induktiv ansats använts för att kunna åstadkomma en generaliserbar teori. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi använtstillsammans med semistrukturerade intervjuer. Studien har utförts utifrån ett chefsperspektiv, där samtliga respondenter i studien antingen har egen erfarenhet av chefskap eller i stöttande av chefskap. Respondenterna i studien har alla kunskap inom arbetsmiljöarbete. Respondenternas svar och resonemang i intervjuerna tillsammans med interna dokument respondenterna delgett ligger till grund för studiens insamlade data. Efter datainsamlingen har den insamlade datan tolkats, för att sedan komma att presenteras tillsammans i studien. Efter att datan och tolkningen av datan skett har en teori inhämtats, i syfte att sätta den insamlade datan i en teoretisk kontext. Studien visar att arbetstagares autonoma inflytande över valet att arbeta hemifrån verkar främjande för den psykiska hälsan. Vidare visar också studien att tydlig struktur kring hur verksamheten kommunicerar, bidrar positivt till arbetstagares psykosociala välmående. Studien visar också att en genomgång av arbetstagares hemmiljö innan hemarbete bereds kan förebygga risker för fysisk ohälsa och att rutiner kan implementeras för att främja den fysiska arbetsmiljön vid hemarbete. Slutligen skildrar studien arbetstagares individuella skillnaders betydelse i att lyckas bedriva ett hälsosamthemarbete.

The purpose of this study is to investigate and deepen the understanding of onboarding processes with digital elements within an IT-consultant firm. In this study we also discuss opportunities and challenges with digital onboarding from the perspective of both the employee and the employer. In today's society companies invest a lot of resources to find the best future employee. Effective onboarding programs can ensure that the time and money spent during the recruiting process are well invested. Furthermore, onboarding programs can result in higher productivity and well-being. The digital world we now call our home is affecting our everyday work lives and has been crucial for distance work during Covid-19. Even though digital onboarding has been a known phenomenon for several years, the pandemic left organisations with no choice but to digitalise their onboarding programs. Therefore this study also aims to provide new insights about digital onboarding and the perception of employees that onboarded during this period.  The results show that digital elements can provide the employee with crucial information before entering the workplace for the first time, which reduces anxiety. Thanks to today’s technology it’s possible to use certain features that enhance the usability and the E-learning experience. Furthermore, the digital elements create unique challenges when it comes to social aspects, adaptation of culture and knowledge sharing. This means that certain activities, such as workshops and team building exercises, are more effective in a physical workplace setting rather than through digital technology. Finally the study provides new findings such as the importance of socialisation and cultural adaptation for decreasing drop-outs within IT-firms.

Studiens syfte är att undersöka utmaningarna som organisationskulturen inom ett mindre företag kan stå inför i samband med övergången från fysisk arbetsplats till hybridarbetsplats. Studien antog en mixad metod där 16 semistrukturerade intervjuer genomfördes samt en enkät baserad på intervjuerna. Intervjuerna analyserades tematiskt och enkäten med klusteranalys. Studien kommer fram till att övergången till hybridarbete inverkar på företagskulturen genom att öka flexibilitet och autonomi hos medarbetarna men det kräver en större tillit från ledningen. Ledarskap, kommunikation och samarbete kan även komma att påverkas. Konsultbolag tenderar vara mindre känsliga för förändringar och att ett tillitsfullt ledarskap och en stark öppen företagskultur är viktigt för en hållbar övergång till hybridarbete. / The purpose of this study is to study the challenges that the organizational culture of an SME may experience during the transition from a conventional workplace to a hybrid workplace. The study used a mixed-method approach where 16 semi-structured interviews were conducted, followed by a questionnaire with 30 responses. The interviews were analyzed thematically and the questionnaire with cluster analysis. The study concludes that the shift to hybrid work impacts organizational culture by increasing employee flexibility and autonomy, but it requires higher levels of trust from management. Leadership, communication, and collaboration may also be affected. Consulting agencies tend to be less sensitive to change and that trustful leadership and a strong open organizational culture are important for a sustainable transition to hybrid work.

Bakgrund: Studien handlar om hur hybridarbete har påverkat arbetet på lokala bankkontor i Sverige under de senaste åren och chefers roll i att anpassa sig till denna förändring. Hybridarbete definieras som en flexibel arbetsform där anställda kan arbeta både på distans och på plats på kontoret. Covid-19 pandemin har påskyndat införandet av distansarbete och lett till en ökning av hybridarbete, vilket har förändrat hur människor arbetar. Inom banker har det traditionellt sett funnits en hög grad av fysisk närvaro på kontoret, vilket gör att det kombinerade arbetet kan ha en stor påverkan på branschen. Studien fokuserar på hur 10 chefer på olika lokala bankkontor har anpassat sig de nya ledarskapsutmaningar som uppstått till följd av ökningen av hybridarbete, såsom en uppluckring av gränsen mellan arbetsliv och privatliv samt-, stress och utmaningar i ledarskapet gällande att skapa teamsammanhållning och en fungerande kommunikation. Syfte: Studien avser att skapa förståelse samt undersöka ledarskapsutmaningar i den hybrida arbetsplatskontexten samt analysera hur chefer på lokala bankkontor i Sverige hanterar dessa utmaningar. Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tio chefer från lokala bankkontor runt om i Sverige. Den kvalitativa metoden lämpar sig bäst då de deltagande kan ge sina perspektiv kring ledarskapsutmaningar och hur de hanteras av cheferna. Resultat: Studien identifierade ledarskapsutmaningar i den hybrida arbetsplatskontexten inom lokala bankkontor inklusive kommunikation, teamsammanhållning, teamets effektivitet, teknologi och Work-life Balance. Cheferna hanterade dessa utmaningar genom att införa digitala kommunikationsverktyg, organisera virtuella möten och aktiviteter för att främja teamsammanhållning samt möjlighet till fysiska möten och kompetensutveckling. Slutsats: För att framgångsrikt hantera utmaningarna med hybridarbete i banksektorn betonar studien vikten av att chefer investerar i digitala verktyg, kommunicerar tydligt, balanserar arbete och privatliv samt skapar en stöttande arbetsmiljö. Genom att anpassa sitt ledarskap och vidta åtgärder för att möta dessa utmaningar kan chefer skapa en effektiv och välfungerande hybrid arbetsmiljö som främjar välbefinnande och produktivitet hos sina medarbetare. / Background: The study is about how hybrid work has affected the work at local bank offices in Sweden in recent years and the role of managers in adapting to this change. Hybrid work is defined as a flexible form of work where employees can work both remotely and on site in the office. The Covid-19 pandemic has accelerated the adoption of remote working and led to an increase in hybrid working, which has changed the way people work. Within banks, there has traditionally been a high degree of physical presence in the office, which means that the combined work can have a large impact on the industry. The study focuses on how 10 managers at different local bank branches have adapted to the new leadership challenges that have arisen as a result of the increase in hybrid work, such as a loosening of the boundary between work and private life as well as, stress and leadership challenges related to creating team cohesion and effective communication. Purpose: The study intends to create understanding and investigate leadership challenges in the hybrid workplace context and analyze how managers at local bank offices in Sweden handle these challenges. Method: The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews. The interviews were conducted with ten managers from local bank offices around Sweden. The qualitative method is best suited as the participants can give their perspective on leadership challenges and how they are handled by the managers. Result: The study identified leadership challenges in the hybrid workplace context within local bank branches including communication, team cohesion, team effectiveness, technology and work-life balance. Managers addressed these challenges by introducing digital communication tools, organizing virtual meetings and activities to promote team cohesion, as well as opportunities for physical meetings and skill development. Conclusion: To successfully manage the challenges of hybrid working in the banking sector, the study emphasizes the importance of managers investing in digital tools, communicating clearly, balancing work and personal life and creating a supportive work environment. By adapting their leadership and taking action to meet these challenges, managers can create an effective and efficient hybrid work environment that promotes the well-being and productivity of their employees.

Inledning: Till följd av Covid-19-pandemin har arbetsformen för statligt anställda tjänstemän i Sverige skiftat från arbete i en kontorsmiljö till det mer flexibla arbetssättet hybridarbete. Hybridarbete är definitionen av en blandning av både distansarbete och arbete på den ordinarie arbetsplatsen. Studier har visat varierande effekter på medarbetarnas välbefinnande samt motivation och produktivitet på grund av detta nya arbetssätt.Syftet med denna studie är att undersöka de effekter som uppkommer genom denna arbetsform kopplat till självupplevd motivation och produktivitet samt att komma fram till vilka för- och nackdelar hybridarbete kan leda till för både medarbetaren och organisationen. Metod: I studien undersökte vi den självupplevda uppfattningen hos statligt anställda i Sverige. Totalt genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med hänsyn till att skapa förståelse för hur hybridarbete tillämpas samt vilka effekter denna arbetsmodell har med avseende på motivation och självupplevd produktivitet. Teori: I uppsatsen används flera teorier som författarna anser relevanta för studiens innehåll. Äldre motivationsmodeller vävs samman med nyare forskning för att skapa ett bra underlag för analys av empiri.  Resultat: Resultaten vi hittade var mycket likvärdiga när det gäller att förstå vilken typ av gynnsamma samt ogynnsamma effekter denna arbetsmodell kan bidra till.Denna arbetsmodell ansågs av samtliga respondenter vara en förmån även om nämnda organisationer verkade ha låg eller ingen förståelse för dess effekter med avseende på välbefinnande, produktivitet och motivation. / Introduction: Due to the Covid-19 pandemic the work environment for government employeesin Sweden has shifted from an office environment to the more flexible arrangement ofhybridwork. Hybridwork is the definition of a mixed work setting of both remote work andwork at the regular workplace. Studies have shown varying effects in employees well-being aswell as motivation and productivity due to this new way of working.The purpose of this study is to investigate the impact of this form of work on self-perceivedmotivation and productivity, and to conclude what advantages and disadvantages hybridworkhas for both the employee and the organization. Methods: In the study we examined the self-perceived perception of government employees inSweden. A total of five semi-structured interviews were completed with the regard of creatingan understanding in how hybridwork is applied and what the effects of this work model areregarding motivation and self-perceived productivity. Theory: The essay uses several theories that the authors consider relevant to the content of thestudy. Older motivational models are interwoven with newer research to create a good basis foranalysis of empirical evidence. Results: The results we found were very equal in terms of understanding what type of effectsand side-effects this work model can contribute to. This work model was among all respondentsconsidered as a benefit, although said organizations seemed to have a low to no understandingof its effects with respect to well-being, productivity and motivation.