Syftet med denna uppsats är att undersöka hur organisationer inom banksektorn motiverar sina anställda till att prestera och leverera de resultat som organisationen eftersträvar, samt om de anställda upplever de metoder som används som motiverande.Uppsatsens teoretiska referensram består av etablerade teorier inom området arbetsmotivation. Uppsatsen beskriver fyra olika teorier; Maslows behovshierarki, Herzbergs tvåfaktorteori, Vrooms förväntningsteori och Ryan och Decis självbestämmande teori.En kvalitativ fallstudie på Nordeas kundtjänstavdelning i Uppsala har genomförts, där primärdata insamlats genom semistruktuerade intervjuermed chefer samt anställda. Sekundärdata har inhämtats från litteratur, såsom tryckta läroböcker, samt vetenskapliga artiklar från etablerade tidskrifter. De faktorer som mättes i intervjuerna grundade sig på Herzbergs motivations- och hygienfaktorer, där frågorna ämnade undersöka hur det existerande belöningssystemet såg ut och de anställdas uppfattning kring systemet.  För att motivera sina anställda använder Nordea främst immateriella belöningar som till exempel feedback och verbal uppmuntran. Majoriteten av arbetstagarna uppgav sig vara motiverade, där de flesta upplevde att immateriella belöningar, snarare än materiella belöningar positivt påverkade motivationen. De inre faktorerna, som exempelvis intressanta arbetsuppgifter och erkännande, var enligt arbetstagarna de viktigaste motivationsfaktorerna.För det första bör organisationer inom banksektorn skapa förutsättningar för att de inre faktorerna tillgodoses, då dessa i högst uträckning verkar motiverande. För det andra är motivation ett högst individuellt begrepp, där det inte finns någon enhetlig ”bästa metod”, därför bör banker anpassa metoderna efter den enskilde arbetstagaren. För det tredje dras slutsatsen att belöningssystemet generellt sett uppfyller sin funktion ur motivationssynpunkt, då majoriteten av arbetstagarna uppgav sig vara motiverade.

Vad är det som gör att man börjar arbeta inom rekryterings- och bemanningsbranschen? Vad är det som motiverar en att stanna kvar inom branschen när man regelbundet arbetar övertid utan att få betalt? Den teknologiska utvecklingen gör att man kan ersätta det mesta inom en organisation - förutom medarbetarna - vilket gör att arbetsgivare behöver skapa en tydligare plan för hur man ska motivera medarbetarna (Randlert, Drömarbetsgivaren, 2017: 47). Sedan 1994 har det blivit allt vanligare att företag anlitar rekryterings- och bemanningsföretag. Det gör att konkurrensen mellan rekryterings- och bemanningsföretag blir större, både för att behålla medarbetarna på ett rekryterings- och bemanningsföretag men även för att attrahera de bästa kandidaterna på marknaden. Rekryterings- och bemanningsbranschen kännetecknas av att vara en tävlingsinriktad bransch där arbetsgivarna väljer att erbjuda ekonomiska belöningar i kombination med att ge de anställda uppskattning och bekräftelse för att de ska känna en hög motivation. Enligt motivationsteoretikern Herzberg är frihet och ansvar motiverande faktorer för individer. Vidare uttrycker Herzberg att de anställda själva ska känna till sina mål och vad det är som krävs för att uppnå de resultat som förväntas av dem. I tidigare forskning om rekryterings- och bemanningsbranschen är resultaten tvetydiga till vad det är som främst motiverar anställda att söka sig till dessa jobb; att prestera bra och att stanna kvar. Vi har hittat en hel del tidigare forskning som undersökt motivation hos anställda men då har undersökningarna främst genomförts kvantitativt. Därför är syftet med denna undersökning att komplettera tidigare resultat med kvalitativa infallsvinklar om rekryterings- och bemanningsbranschen på den svenska arbetsmarknaden. Vi anser att detta r ett viktigt omrde att underska då rekryterings- och bemanningsbranschen växer kontinuerligt och står inför utmaningar att inte förlora sina anställda till andra bolag.

Motiverade medarbetare är nyckeln till framgång. Trots att motivation är ett komplext fenomen är det både omtalat och omdiskuterat inom organisatorisk forskning. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida Herzbergs tvåfaktorteori samt Ryan och Decis självbestämmandeteori kan appliceras som förklaringsmodeller för motivationen hos servicetekniker på Företag X. Tvåfaktorteorin gör en åtskillnad mellan yttre hygienfaktorer och inre motivationsfaktorer. Hygienfaktorerna är grundläggande för medarbetarens trivsel på arbetsplatsen samtidigt som motivationsfaktorerna associeras till medarbetarens motivation och arbetstillfredsställelse. Likaså avser självbestämmandeteorin att det finns en diskrepans mellan inre och yttre motivation, men detta anses vara förknippat med arbetets grad av autonomi samt tillfredsställelsen av basbehoven autonomi, kompetens och samhörighet. Därtill framhåller teorin att inre motiverat beteende är prototypiskt autonomt, medan yttre motivation kan internaliseras och således vara kontrollerad eller autonom.  För att besvara frågeställningarna genomfördes digitala intervjuer med sju servicetekniker på Företag X. I förhållande till tvåfaktorteorin visar resultatet att hygienfaktorerna är avgörande för minskad vantrivsel, men även betydande för ökad trivsel samt motivation. Dock framkommer att motivationsfaktorerna arbetet i sig, personlig utveckling och bekräftelse är de som övergripande bidrar till serviceteknikernas motivation i arbetet. Resultatet visar vidare i relation till självbestämmandeteorin att arbetsuppgifter som upplevs som intressanta och roliga innefattar en hög grad av autonomi samtidigt som betungande arbetsuppgifter genomförs enligt regler satta av arbetsgivaren. Företag X fokuserar på belöningar i syfte att motivera servicetekniker i arbetet, men detta ger sammantaget inte önskad effekt.    Med beaktning av resultatet och den kritik som lyfts fram i studien, kan man diskutera relevansen av tvåfaktorteorin och självbestämmandeteorin som förklaringsmodeller för motivationen för serviceteknikerna på Företag X.

Detta är en studie som behandlar arbetsmotivation och arbetsmotivationens förutsättningar bland olika kategorier av telefonförsäljare utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori gällande hygien- och motivationsfaktorer. Studien belyser två övergripande frågeställningar. Den första frågan är om prioriteringen och den tillskrivna betydelsen av arbetsrelaterade faktorer för arbetstillfredsställelse och arbetsprestation i arbetet bland telefonförsäljare skiljer sig beroende på kön, socio-ekonomisk status, arbetstider, utbildningsnivå, ålder och lön. Den andra frågan är om tillfredsställelsen i arbetet skiljer sig bland telefonförsäljare beroende på kön, socio-ekonomisk status, arbetstider, utbildningsnivå, ålder och lön. Materialet som ligger till grund för studien är en enkätundersökning i form av en totalundersökning på ett callcenter, totalt omfattar studien 104 respondenter. Studien är avgränsad till att endast undersöka arbetsmotivationens förutsättningar ur ett medarbetarperspektiv i det egna arbetet. Tidigare forskning visar att faktorer som bidrar till arbetstillfredsställelse och arbetsprestation skiljer sig beroende på olika bakgrundsvariabler. Det vill säga att olika faktorer i individers arbete påverkar arbetstillfredsställelse och arbetsprestation på olika sätt. Tidigare forskning visar även att tillfredsställelsen skiljer sig i arbetet beroende på olika bakgrundsvariabler. Resultatet i denna studie visar att faktorer för arbetstillfredsställelse och arbetsprestation varierar mellan olika kategorier, dock tenderar det huvudsakliga resultatet gällande arbetstillfredsställelse och arbetsprestation visa att hygienfaktorer i form av trevliga arbetskamrater, lön och psykisk arbetsmiljö vara av viktigast betydelse för samtliga kategorier. Chefens ledarskap tenderar utifrån resultatet att vara av störst betydelse för arbetstillfredsställelse beträffande samtliga kategorier. Ett utmärkande resultat gällande arbetsprestation är att motivationsfaktorn varierande arbetsuppgifter visat sig vara av betydande vikt för kategorierna kvinnor, okvalificerade arbetare, deltid, lägre utbildning, yngre ungdomar och låg lön. Beträffande tillfredsställelsen visar resultatet att den skiljer sig mellan de olika kategorierna av telefonförsäljare som ingått i studien. Kategorierna kvinnor, kvalificerade arbetare, lägre utbildning och yngre ungdomar tenderar att uppvisa en lägre grad av tillfredsställelse i arbetet. / <p>This is a study that investigate work motivation and work motivation conditions among different categories of telemarketers based on Herzberg's two factor theory regarding hygiene- and motivation factors. The study highlights two main research questions; the first question investigates if the priorities and the assigned role of occupational factors in job satisfaction and job performance at work among telemarketers differ based on gender, socioeconomic status, working hours, education, age and salary. The second question investigates if different job satisfaction among telemarketers is depending on gender, socioeconomic status, working hours, education, age and salary. The material that forms the basis of this study is a survey in the form of comprehensive survey at a call center with a total of 104 respondents in the study. The study is limited to investigate the working conditions of motivation from an employee perspective in their own work. Previous research shows that the factors contributing to job satisfaction and job performance differs depending on various background variables. That is, the various factors in individuals work affect job satisfaction and job performance in different ways. Previous research also shows that job satisfaction is different at work due to different background variables. The result of this study shows that factors in job satisfaction and job performance varies between different categories, however, the main result regarding job satisfaction and job performance shows that hygiene factors in the form of pleasant colleagues, salary and mental work environment to be the strongest factors for all categories. The manager's leadership tends to be, based on the result, of the greatest importance for job satisfaction on all categories. A distinctive result regarding job performance is also that the motivating factor varied tasks proves to be of significant importance for the category of women, unskilled workers, part-time, less educated, younger and low pay. Regarding job satisfaction the result shows that it differs between the different categories of telemarketers who participated in the study. The categories of women, skilled workers, less educated and younger adolescents tend to express a lower degree of job satisfaction.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap gällande vad som påverkar seniora medarbetares motivation till att fortsätta utvecklas så länge man är yrkesverksam. För att specificera syftet med studien har följande frågeställningar formulerats: ”Hur känner seniora medarbetare inför att kanske behöva arbeta till en högre ålder?”, ”Vilka faktorer påverkar deras motivation positivt till att fortsätta utvecklas?”, ”Vilka faktorer påverkar deras motivation negativt till att fortsätta utvecklas?” och ”Hur kan dessa faktorer förstås utifrån den rådande forskningen om motivation? För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ ansats tillämpats genom semistrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval i kombination med ett strategiskt urval resulterade i sju respondenter. Resultatet har sedan analyserats med stöd av den valda teorin, Herzbergs tvåfaktorsteori. Respondenterna kan tänka sig att arbeta till en något högre ålder om det sker på deras villkor. Vidare visar resultatet att ansvar, bekräftelse och varierande arbetsuppgifter är faktorer som kan påverka motivationen positivt. Vad gäller faktorer som kan påverka motivationen negativt framhölls arbetsbelastning, att vara kontrollerad och en osäker anställning som särskilt utmärkande faktorer. Studien ger även stöd till tidigare forskning som menar att det sker ett åldersrelaterat skifte i arbetsmotivationen. Enligt respondenterna minskar exempelvis lönens betydelse med åldern, medan faktorer som specialisering och fördjupning blir allt viktigare.

Purpose: The purpose of this study is to describe and explain how the reward system works and which factors can generate work motivation within one bank, and also to compare and explain resemblances and differences that may exist between two different banks. The object of study is Länsförsäkringar Halland Private Bank, and the comparison object is Nordea. Theoretical Framework: The theoretical framework mainly consists of: Reward System, Motivation, Principal-Agent Problem and Work Motivation and the Reward System at Nordea. Some of the presented theories are Locke and Latham’s Goal-Setting Theory, Doran’s SMART Criteria, Herzberg’s Two-Factor Theory, McGregor’s Theory X &amp; Y, Sappington’s PrincipalAgent Theory, Bergström and Lindberg’s study regarding work motivation at Nordea. Results: The main motivational factors at LF Halland Private Bank are rise in salary, rewarding work and good social environment. The mainly preferred rewards are rise in salary, positive feedback and increased responsibility. Monetary rewards are preferred over nonmonetary rewards, although a combination of the two is required. The level of work motivation is relatively high among the employees. Conclusions:  The reward system at LF Halland Private Bank cannot be seen as flawed as the work motivation is relatively high, but it cannot be seen as ideally as the reward system is not the main cause of work motivation. There is no apparent Principal-Agent Problem. The reward system at Nordea is considered to have a higher impact on the employee’s work motivation than the reward system at LF Halland Private Bank. Keywords: Work Motivation, Reward Systems, Theories of Motivation, Motivation and Hygiene Factors, Rewards, Principal-Agent Problem, Agency Cost. / Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur belöningssystemet fungerar och vad som kan ge upphov till arbetsmotivation inom en bankverksamhet samt jämföra och förklara likheter och skillnader som kan finnas mellan två olika bankverksamheter. Studieobjektet utgörs av Länsförsäkringar Halland Privat Bank, och jämförelsen görs gentemot Nordea. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen innefattar fyra huvudsakliga delar: Belöningssystem, Motivation, Principal-Agentproblem samt Arbetsmotivation och belöningssystem på Nordea. Teorier som behandlas är bland andra Locke och Lathams målsättningsteori, Dorans SMART-kriterier, Herzbergs tvåfaktorteori, McGregors X- &amp; Yteori, Sappingtons Principal-Agentteori, Bergström och Lindbergs studie beträffande arbetsmotivation på Nordea. Resultat: De främsta motivationsfaktorerna på LF Halland Privat Bank är löneförhöjning, givande arbetsuppgifter samt trivsel och god social miljö. De främst prefererade belöningarna är löneförhöjning, positiv feedback samt utökat ansvar. Monetära belöningar föredras framför icke-monetära belöningar men en kombination av de båda krävs. Arbetsmotivationen är förhållandevis hög hos medarbetarna. Slutsatser:  Belöningssystemet på LF Halland Privat Bank kan inte ses som bristfälligt då arbetsmotivationen är förhållandevis hög, men det kan heller inte ses som idealt då belöningssystemet inte utgör den huvudsakliga orsaken till arbetsmotivation. Det föreligger inget påtagligt Principal-Agentproblem på arbetsplatsen. Belöningssystemet på Nordea anses ha en större inverkan på medarbetarnas arbetsmotivation än belöningssystemet på LF Halland Privat Bank. Nyckelord: Arbetsmotivation, Belöningssystem, Motivationsteorier, Motivations- och Hygienfaktorer, Belöningar, Principal-Agentproblem, Agentkostnader.

Föreliggande studie syftade till att undersöka om det fanns något samband mellan respondenternas upplevda tillfredsställelse gällande motivationsfaktorer och deras upplevda tillfredsställelse gällande hygienfaktorer på arbetet. Vidare syftade studien till att se om personlighetsdraget extraversion predicerar respondenternas upplevda tillfredsställelse av hygien- och motivationsfaktorer på arbetet. 61 respondenter från två olika organisationer fick svara på en enkät med personlighetsfrågor som konstruerades med hjälp av mätverktyget “Ten item personality inventory”. Vidare fick respondenterna svara på frågor angående deras upplevda tillfredsställelse av hygien- och motivationsfaktorer på arbetet som konstruerades utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori gällande arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Resultatet som kunde utläsas av enkäten påvisade ett statistiskt signifikant samband mellan respondenternas upplevda tillfredsställelse av hygienfaktorer och deras upplevda tillfredsställelse av motivationsfaktorer på arbetet. Inget statistiskt signifikant samband kunde upptäckas i föreliggande studie mellan personlighetsdraget extraversion och respondenternas upplevda tillfredsställelse av hygien- och motivationsfaktorer på arbetet. / The present study aimed to investigate whether there is any connection between the respondents perceived satisfaction regarding motivational factors versus their perceived satisfaction regarding hygiene factors at work. Furthermore, the study aimed to see if the personality trait extraversion predicts the respondents perceived satisfaction with hygiene and motivational factors at work. 61 respondents from two different organizations were asked to answer a questionnaire with personality questions that were constructed using the measuring tool "Ten item personality inventory". Furthermore, the respondents had to answer questions regarding their perceived satisfaction of hygiene and motivational factors at work, which were constructed on the basis of Herzberg's two-factor theory regarding job satisfaction and work motivation. The results that could be deduced from the survey showed a statistical significant relationship between the respondents perceived satisfaction of hygiene factors and their perceived satisfactions of motivational factors at work. No statistical significant relationship were found in the present study between the personality trait extraversion and the respondents perceived satisfaction with hygiene and motivational factors at work.

I denna studie undersöks personer med IT-kompetens i generation Z:s åsikter om viktiga egenskaper hos arbetsgivare. På grund av rådande kompetensbrist inom tekniksektorn finns det ett stort behov av att rekrytera kompetent arbetskraft. Då majoriteten av de som tar examen i närtid tillhör generation Z spelar de en viktig roll i företags rekrytering. Genom att förstå vad som tilltalar generationen kan arbetsgivare anpassa sin marknadsföring med målet att attrahera den kompetens de behöver. Utgångspunkten i studien har varit att identifiera de faktorer som IT-kompetenta i generation Z värderar högt vid val av arbetsgivare med hjälp av teoretiska verktyg. Den data som använts har erhållits genom kvalitativa intervjuer med tio individer från målgruppen. Resultatet antyder att kompetensutveckling och intressanta arbetsuppgifter som gör skillnad är de faktorer som generationen attraheras mest av, medan en marknadsmässig lön och god arbetskultur anses vara grundläggande för att en arbetsgivare över huvud taget ska vara intressant.

Syftet med följande studie var att undersöka hur arbetstagare upplever betydelsen av motivation på en arbetsplats. Vi var intresserade av vad som får arbetstagare att känna arbetstrivsel och vilka faktorer som påverkar arbestagare till att stanna kvar på en arbetsplats. Vi använde oss av Frederick Herzbergs tvåfaktorteori som är en av de mest använda teorier inom motivationsteorier som verktyg för att besvara vår frågeställning. För att kunna utföra studien så genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med revisorer på en internationell revisionsbyrå. Intervjumallen konstruerades utifrån Herzbergs tvåfaktorteori och resultaten tolkades med hjälp av en teoristyrd tematisk analysmetod och kategoriserades till olika hygien- och motivationsfaktorer. Hygienfaktorer sammanfattades till lön och andra förmåner, arbetsmiljö och relationer. Moivationsfaktorer sammanfattades till utveckling, prestation/utmaning och erkännande. Resultatet av den erhållna empirin visade att hygienfaktorerna inte skapar trivsel i sin närvaro men att motivationsfaktorerna skapade motivation och arbetstrivsel i sin närvaro. Detta gör att resultaten stödjer Herzbergs tvåfaktorteori om arbetsmotivation.

Bakgrund: Detaljhandel tillhör en av de branscherna som har högst personalomsättning i Sverige. Inom detaljhandeln förekommer det återkommande svårigheter att hitta metoder för att lyckas motivera flera medarbetare till att vilja stanna kvar på sin arbetsplats. Mot bakgrund av den omfattande personalomsättningen och svårighet att behålla befintlig personal, borde detaljhandelsföretag ha anledningar till att se över medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Följaktligen kommer föreliggande studie fram till följande problemformulering: Vilken roll spelar personalens arbetstillfredsställelse för personalomsättningen inom detaljhandel? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka medarbetarnas behov i form av arbetstillfredsställelse. Och utifrån detta finna de faktorer som stärker motivationen för att medarbetarna inte ska lämna sin anställning inom en bransch som präglas av stor personalomsättning.  Metod: För att uppnå studiens syfte har Herzbergs tvåfaktorteori tillämpas. Studiens metodansats har utgått ifrån en kvalitativ intervjustudie som utgjorts av nio semistrukturerade intervjuer med både medarbetare och varuhuschefen för Elgiganten i Skövde.  Resultat: Föreliggande studies resultat redogör att de presenterade faktorerna för medarbetarna hade en betydelse för deras arbetstillfredsställelse samt påverkan på medarbetarnas lust att stanna kvar, dock i olika utsträckningar. De faktorer som påverkar medarbetarnas motivation och lust att stanna kvar främst var de mellanmänskliga - sociala relationerna, som ger upphov till en gemenskap, samhörighet, trivsel och laganda. Arbetsuppgifternas karaktär visade sig vara avgörande med eftersom det är viktigt att få uppleva en meningsfullhet och stimulans med deras vardagliga arbetsuppgifter. Dessa två faktorer kunde även väga upp för ett missnöje om de övriga faktorer inte upplevdes tillfredsställda, men också för att stanna kvar på arbetsplatsen. Studiens resultat indikerar även att det är viktigt för chefer inom detaljhandel att öka sin förståelse för medarbetarnas arbetstillfredsställelse, detta genom öppna samtal, ökad delaktighet och genom att erbjuda varierande, meningsfulla samt stimulerande uppgifter. Vidare är det viktigt att chefer koncentrerar sig på personalens arbetstillfredsställelse och få en bredare förståelse över vad som motiverar arbetslaget och vad som bidrar till en god psykosocial miljö på den fysiska arbetsplatsen. Detta genom att arbeta aktivt och försöka skapa ett gott arbetsklimat med goda relationer på arbetsplatsen och sträva efter att uppnå en positiv gemenskap. Slutsats: Utifrån det insamlade empiriska materialet kommer vi fram till följande slutsats; arbetstillfredsställelsen är inte orsaken till att medarbetarna lämnar företaget i en större utsträckning. Men däremot är det de hygien- och motivationsfaktorer som skapar arbetstillfredsställelse, vilket bidrar till att medarbetarna stannar kvar i företaget. / Background: Retail is one of the industries with the highest staff turnover in Sweden. In the retail trade, there are recurring difficulties in finding methods to succeed in motivating more employees to want to stay in their workplace. In view of the extensive staff turnover and difficulty in retaining existing staff, retail companies should have reasons to review employee job satisfaction. Consequently, the present study arrives at the following problem formulation: What role does staff job satisfaction play in staff turnover? Purpose: The purpose of this study is to examine employees' needs in the form of job satisfaction. And based on this, find the factors that strengthen the motivation for employees not to leave their employment in an industry that is characterized by high staff turnover. Method: To achieve the purpose of the study, Herzberg's two-factor theory has been applied. The study's methodological approach was based on a qualitative interview study, which consisted of nine semi-structured interviews with both employees and the department store manager for Elgiganten in Skövde. Results: The results of the present study report that the factors presented to the employees had an impact on their job satisfaction and the impact on the employees' desire to stay, however to varying degrees. The factors that affect employees' motivation and desire to stay mainly were; the interpersonal - social relationships, which give rise to a community, togetherness, well-being and team spirit. The nature of the tasks proved to be crucial as it is important to experience meaningfulness and stimulation with their everyday tasks. These two factors could also compensate for dissatisfaction if the other factors were not perceived as satisfactory, but also for staying in the workplace. The results of the study also indicate that it is important for retail managers to increase their understanding of employees' job satisfaction, this through open conversations, increased participation and by offering varied, meaningful and stimulating tasks. Furthermore, it is important for managers to concentrate on staff job satisfaction and gain a broader understanding of what motivates the work team and what contributes to a good psychosocial environment in the physical workplace. With by working actively and trying to create a good work climate with good relationships in the workplace.  Conclusions: Based on the collected empirical material, we come to the following conclusion; Job satisfaction is not the reason why employees leave the company, but on the other hand, it is the hygiene and motivational factors that create job satisfaction, which contributes to employees remaining in the company.