<p>Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad DAMP (Dysfunktion i fråga om Avledbarhet, Motorik och Perception) är och hur vi kan hjälpa barn med denna problematik i skolan. För att finna svar på mina frågor i ämnet har jag läst litteratur samt gjort egna empiriska studier. DAMP-problematiken är oerhört utbredd i Sverige idag. Man räknar med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP i våra skolor. Min viktigaste slutsats i detta arbete är att barn som har DAMP är individer liksom alla människor i samhället. Därför kan man aldrig upprätta ett handlingsprogram som generellt skall användas till elever med DAMP, utan man alltid måste utgå ifrån indivdens särskilda behov.</p>

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad DAMP (Dysfunktion i fråga om Avledbarhet, Motorik och Perception) är och hur vi kan hjälpa barn med denna problematik i skolan. För att finna svar på mina frågor i ämnet har jag läst litteratur samt gjort egna empiriska studier. DAMP-problematiken är oerhört utbredd i Sverige idag. Man räknar med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP i våra skolor. Min viktigaste slutsats i detta arbete är att barn som har DAMP är individer liksom alla människor i samhället. Därför kan man aldrig upprätta ett handlingsprogram som generellt skall användas till elever med DAMP, utan man alltid måste utgå ifrån indivdens särskilda behov.

Bokstavsdiagnosen ADHD/ADD är omdiskuterad i Sverige. Neuropsykiatrerna och sociologerna kommer inte överens. Men, vad tycker pedagoger när de arbetar med barnen? Vad tycker barnen? I detta arbete behandlar jag två pedagogers, två föräldrars och två barns syn på diagnosen ADHD/ADD. Syftet med arbetet är att synliggöra problemet med att ha ADHD/ADD för att kunna undersöka och diskutera åtgärderna samt få en större beredskap att arbeta med olikheter. Min frågeställning blir således: Hur uppfattas situationen för barn med ADHD/ADD i skolan? Vilka resursmöjligheter har skolan när det gäller barn med ADHD/ADD? Vilka åtgärder finns för dessa barn? Hur ser samarbetet ut mellan skolan - och hem? Jag gör en beskrivning av problemområdet utifrån det historiska perspektivet på diagnosen samt definierar grundläggande begrepp som är viktiga för mitt arbete. På detta följer tidigare forskning på området, en introduktion till olika teorier och deras relevans till min undersökning samt en redovisning av skolans syn på barn med ADHD/ADD. Jag redogör för mitt metodval i undersökningen, urval av undersökningsgrupp och undersöknings genomförande för att sedan analysera materialet utifrån teorier inom psykiatri, utifrån skolans roll, det pedagogiska syn och pedagogiska åtgärder. Avslutningsvis för jag en diskussion om min studie och möjliga vägar för fortsatt forskning på området.

Introduktion: ADHD är en uppmärksamhet -och hyperaktiv störning, där 90 % i Sverige behandlas med det farmakologiska läkemedlet Metylfenidat (MPH). En stor andel med ADHD utvecklar psykiatrisk komorbiditet i form av psykisk ohälsa (frånvaro av mentalt välbefinnande). Patofysiologin hur MPH påverkar hjärnan är okänd och behandlingsformen har diskuterats som bristfällig på grund av förekommande bieffekter. Fysisk aktivitet har föreslagits som ett hälsosammare behandlingsalternativ, då evidens visat att fysisk aktivitet kan förbättra ADHD-symptom och samsjuklighet av psykisk ohälsa. Det finns inga studier som undersökt hur individer med ADHD upplever nuvarande- och önskar behandling. Syftet med denna studie blev därför att undersöka upplevda erfarenheter av ADHD och hur det farmakologiska läkemedlet MPH och fysisk aktivitet upplevs ha påverkat diagnosens symptom och individernas psykiska hälsa samt att ta reda på vilken behandling individerna önskar utifrån deras livserfarenheter. Metoden utgick från ett fenomenologiskt ramverk med hjälp av en deskriptiv kvalitativ tvärsnittsstudie, där data extraherades genom en innehållsanalys med en induktiv ansats. Urvalet selekterades genom snöbollsurval, där inklusionskriteriet var att deltagarna blivit diagnostiserad med ADHD och har erfarenheter av MPH och fysisk aktivitet. Resultatet visade att symptom för ADHD var problematik med koncentration-, hyperaktivitet-, uppmärksamhet- och systematiska svårigheter, där symptom försämrat den psykiska hälsan. Det framgick att både MPH och fysisk aktivitet effektiviserade symptom mot koncentration, hyperaktivitet och uppmärksamhet, varav KBT (kognitiv beteendeterapi) förbättrade systematiska svårigheter. Vidare bidrog MPH med fysiska, mentala och beteendeföränderliga bieffekter som försämrade den psykiska hälsan. Fysisk aktivitet visade däremot förbättra den psykiska hälsan, där inaktivitet framgick som en central nackdel för förvärring av symptom och psykisk hälsa. Deltagarnas önskan var att behandling bör uppföljas och baseras på en överenskommelse som anpassas efter individuella svårigheter och hälsotillstånd. Slutsatsen med studien kom fram till att behandlas med fysisk aktivitet i kombination med KBT skulle vara hälsosammare som första behandling mot samtliga ADHD-symptom och psykisk hälsa. I andra hand var det deltagarnas önskan att applicera MPH vid akut behov, och är därav förslag att forska fram MPH som engångsbehandling som kan användas vid inaktiva tillstånd. Studien kom fram till att inkludering av fler idrottsvetenskapliga tjänster till vård och skola behövs för mer kompetens om vikten av fysisk aktivitet för individer som har ADHD. / Introduction: ADHD is an attention-deficit/hyperactivity disorder, where 90% in Sweden is treated with the pharmacological drug Methylphenidate (MPH). People diagnosed with ADHD develop often psychiatric comorbidity in form of mental illness. The pathophysiology behind how MPH influence the brain is unknown and the treatment have been discussed as deficient due to side effects. Physical activity has been suggested as a healthier treatment option, as evidence shows that physical activity can improve ADHD-symptoms and comorbidity of mental illness. There are no studies that have invastigate how individuals with ADHD experience current- and desired treatment. The aim of this study was therefore to investigate the experiences of having ADHD and how the pharmacological treatment MPH and physical activity has affected the symptoms and mental health, and also find out what treatment the individuals want based on their life experiences. The method was derived from a phenomenological framework using a descriptive qualitative cross-sectional study. Data was analyzed with an inductive approach using an interpretive analysis. Participants was recruited through a snowball selection, where the inclusion criteria stated that participants been diagnosed with ADHD and have experience of MPH and physical activity. The results showed that the frequent occurring symptoms of ADHD were difficulties with concentration-, hyperactivity-, attention- and systematic symptoms, where symptoms had shown a negative effect on the mental health. It appeared that both MPH and physical activity made symptom improvement against concentration-, hyperactivity- and attention difficulties, while CBT (Cognitive Behavioral Therapy) improved systematic difficulties. MPH contributed to side effects that affected physiological-, psychological- and behavioral aspects, which all were perceived to have a negative influence on mental health. In contrast, physical activity improved mental health and showed no evidence of side effects, except when physical activity was absent from daily life. Inactivity appeard to be a central disadvantage for worsening symptoms and mental health. The participants desired that their treatment should be tailored to individual difficulties and health condition in a collaborative way and with follow-up from the health care worker. The study concluded that physical activity in combination with CBT would be a healthier as first treatment option to reduce symptoms of ADHD and improve mental heatlh. Additionally, the participants desired treatment with MPH in form of single doses for urgent need, and it is therefore to suggest development of such treatment option. Furthermore, the study proposes more services for sport science within healthcare and schools for containing applicable knowledge in physical activity for dose with ADHD.